Inlägget gjort

Att leva med proteinintolerans

Tror du att du reagerar på mat som mjölk och mjöl? Eller undrar du om din nedstämthet, eller barnens bokstavskombinationer kan lindras? Ett bra första steg är att göra en urinanalys. Urinanalysen kan inte göras efter att man har påbörjat dieten, då gifterna lakas ur kroppen under dieten och inte längre kan spåras i urinet. Kom ihåg att skriva om du går på några mediciner, då vissa mediciner mot depression, psykoser etc. kan bryta ner peptider och påverkar tolkningen av peptidurinanalysen. Har man en bra läkare är det bra också att utesluta celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom och liknande. De fleste med glutenintolerans har  inte celiaki, och hur känslig man är för mängden gluten man tål har inte att göra med om man har celiaki eller ej.

Har man en bra läkare, och magproblem, är det också bra ifall man kan testa allergier genom blodprov. Och har man länge gått med dålig matsmältning är det bra att kolla eventulla näringsbrister.  Dock måste man sätta upp en tidgräns: om man i, säg, ett år har försökt att inte göra något alls och det inte har fungerat, kan man ju fundera på att i stället försöka med diet.

Många som mår dåligt, tycker det verkar krångligt med diet. Numera finns det enzymer på marknaden som tar bort behovet av diet för det stora flertalet, men de koster pengar. Man får inte heller snåla för mycket, då en för låg dos gör att man inte blir bättre. Vanliga matsmältningsenzymer fungerar inte, utan man måste ta proteaser. De finns bara att köpa på ett ställe i Sverige idag; Glutenochmjolkfri.se.

Responsen på diet och enzymbehandling är individuell, men en riktlinje kan vara att man de första 1-2 veckorna märker en försämring som beror på abstinens. Det är inget skämt: de flesta mår sämre till en början. Sedan kommer man långsamt tillbaka till där man var innan dieten. När det har gått längre tid, — 4-8 veckor bör man se en tydlig skillnad. För några kommer en tydlig förbättring redan efter några dagar, för andra tar det längre tid. Några menar mjölk försvinner på ett par dagar, men för andra kan det ta månader att bli bra. Gluten har ofta en långsam respons, förbättringen kommer så gradvis att det kan vara svårt att själv märka att man mår bättre.

Man bör också tänka på att undvika ämnen i maten som verkar som peptidasehämmare, alltså ämnen som generellt försvårar nedbrytning av mat. Det gäller konserveringsmedel som bensoater, som vi finner i lingon, honung, acetylsalicylsyra (värktabletter), hjortron med mera. Även färgämnen som azofärgämnen försvårer matsmältningen kan kan förvärra symptom på t.ex. hyperaktivitet.

Inlägget gjort

Symptom på proteinintolerans

Man kan mistänka proteinintolerans om man har ett eller flera av följande symtom:
– särskillt autism och schizofreni verkar koppla till proteinintolerans. Om det finns flera    fall av detta i släkten finns det också en genetisk orsak till problemet
– Asperger eller lättare symtom inom autismspektrat, vilket i klarspråk betyder svårigheter med att få vänner, och att umgås med andra människor
– koncentrationssvårigheter (ADHD, ADD, DAMP med mera)
– möjligen demens
– ångest
– depression
– tvångstankar
– ätstörningar
– aggression

Nästan alltid finns samtidig någon form av magbesvär:
– ‘ont i magen’
– diarré eller förstoppning
– mycket gaser
– IBS (irritabel tarm)
– matallergier

Många kan vara beroende av den maten de inte tål och har en extrem konsumtion av mat som innehåller mjölk eller mjöl  (t.ex. mjölk, ost, pizza, bröd, pasta). De blir ‘höga’ av den maten, och tycker därför mycket om den! Det hänger samman med att kroppen inte klarar av att bryta ner proteinerna helt, utan att det i stället bildas opioida peptider, beståndsdelar som fungerar på liknande sätt som opium eller morfin. De är vanebildande, och man får en kick av den. Det betyder samtidigt att man under en övergångsfas kan få abstinensbesvär när man inte längre får sin dagliga dos med den mat man inte tål, alltså när man börjar med en mjölk- och glutenfri diet.

Några har också mycket stora eller små pupiller och kan periodvis vara väldigt ljuskänsliga.

Medan några har starka psykiska symptom, har andra bara lätta symptom. Det kan också vara så att man inte förstår att man påverkas psykiskt innan man har gått något år på diet. I takt med att magen blir bättre upptäcker att man blivit gladare och fått bättre sociala relationer utan att man funderat på att det var dåligt förr.

Det enda riktiga testet, förutom att göra en urinanalys, är att prova att gå på diet ett tag. Skall man försöka diet bör man dock satsa helhjärtat på det och vara strikt i flera veckor för att verkligen kunna se en skillnad. Ofta ser närstående skillnaden lättare än vad man gör själv. Tänk också på att de som är illa drabbade ofta har en abstinens-period på 2-4 veckor där de mår sämre innan allt blir bättre igen. Att må sämre är alltså ett tecken på att gifterna går ut ut kroppen och att man är på rätt spår för att snart få en bättre hälsa!

Medicinska analyser vid proteinintolerans

Proteinintolerans innebär att man inte fullständig kan bryta ner alla proteiner, och då i synnerlighet har problem med gluten och kasein. Då kommer rester av dessa ofullstädigt nerbrutna proteiner (peptider) att ansamlas i kroppen, och så smånigom skiljas ut i urinen. Därför kan man göra en urinanalys och den vägen upptäcka om man har opioida peptider, som inte brutits ner, i kroppen.

Analysen av urinen kan berätta vilka peptider man har överskott av, och då ser man också om man i första hand har problem med gluten och/eller kasein.

Analysen kan bara göras när man äter den mat man reagerar på. Har man börjat på diet, kommer de proteinresterna man blir sjuk av att sakta försvinna från kroppen, och de finns då inte längre kvar i urinen. Analysen måste alltså göras innan man påbörjar dieten. Eventuellt kan man frysa ner urinen, och spara för att beställa själva analysen efter att man har sett effekten av att gå på diet.

Analysen beställas av läkare eller annan behandlare, men man får själv stå för hela kostnaden. Kontakta oss om din läkare inte vill hjälpa till. Mer om analysen och hur det går till kan du läsa på Neurozyms hemsida.
Även på svenska. Det går också bra att göra testet på Lab1.

Inlägget gjort

Om proteinintolerans och hur det yttrar sig

Maten vi äter består av olika delar, som kolhydrat, fett, vatten och protein. Proteinerna kan inte tas upp av kroppen som de är, utan bryts ner till mindre och mindre delar. Först till mindre proteinfragment, peptider. Peptiderna bryts sedan vidare ner till aminosyror, som cellerna kan nyttiggöra sig. För att vi skall kunna bryta ner proteiner och peptider behöver vi inte bara magsyra och hjälp av tarmens alla bakterier. Vi behöver även enzymer som hjälper till att spjälka maten. Det finns mängder av olika enzymer som alla har olika uppgifter i kroppen och som går in på olika ställen för att t.ex. spjälka en peptid vidare ner till aminosyror. Mer om vår matsmältning finner du här. Ett litet gen-fel kan göra att ett enzym inte blir funktionellt eller bildas i tillräckliga mängder. Då får vi en enzymdefekt, och resultatet kan bli att vi inte klarar av att fullständigt bryta ner vissa peptider. I några fall gör detta inte så mycket, på sin höjd ger det magbesvär. Bland de peptider som bildas då proteiner i mjöl och mjölk bryts ner finns några som påverkar både kropp och psyke. Om dessa peptider inte bryts ner till aminosyror, utan blir kvar i kroppen, orsakar de större problem än bara magbesvär. När kroppen reagerar fysiskt och psykiskt på maten vi äter kallar vi det protein-intolerans. Turligt nog är det en relativt lätt diagnos att ställa och man kan få symptomlindring med hjälp av diet och eventuellt ett särskillt enzymtillskott.

Psykiska störningar förknippade med protein-intolerans

Några allvarliga psykiska störningar, som schizofreni och autism, är ärftliga, de förekommer mer i vissa familjer. De har alltså en genetisk orsak. Vi tror att denna orsak helt eller delvis är proteinintolerans. I en familj där dessa sjukdommer förekommer bör man därför lämna ett urinprov redan när barnen är små, gärna innan symptom visar sig, och kontrollera om barnen är proteinintoleranta. Är det fallet, kommer livet snart att få en betydligt bättre kvalitet, då det är lätt att ta bort grundorsaken! Har man länge ätit proteiner, som man inte kan bryta ner, kan det ge bestående hjärnskador, varför det är viktigt att diagnosen ställs så tidigt i livet som möjligt. Sedan de uppseendeväckande resultaten med dietförsök på autistiska barn i Norge på 80-talet, har ständigt nya forskningsresultat visat betydelsen av diet för patienter med autism-spektrum störningar.

Sedan kan givetvis dessa enzymdefekter även på sikt ge fysiska besvär. Idag skrivs mycket om kopplingen mellan gluten/kasein och autoimmuna sjukdomar som Hashimotos och MS.

Enligt Autism Research Institute, USA, mår minst 2/3 av alla autister bättre på GFCF-diet (glutenfri-caseinfri-diet). Eftersom dessa diagnoser ställs utifrån symptom och inte orsak, kommer det finnas autister som inte har enzymdefekter utan kanske istället har en förlossningsskada, samt schizofrena som kanske fått en hjärnskada i en olycka.

Exakt vilka symptom en enzymdefekt ger, beror på vilken av kroppens alla enzymer som det är fel på, samt hur väl andra delar av kroppen klarar att kompensera för felet. Många med lätta störningar som Asperger, ADHD eller koncentrationsstörningar berättar att de får en lättare vardag med diet; bättre fokus, bättre relationer och mindre inlärningsproblem. Sedan kan det vara skönt att förstå varför man mår dåligt ibland: Har man blivit ‘förgiftad’ av maten förblir man påverkad några dagar efteråt. Man är inte en dålig människa som borde skärpa till sig, utan man behöver rensa ur giftarna från kroppen med rätt mat och eventuellt äta lite extra enzymer ett tag.

Flera med nevrotiska besvär som ångest och depression har upplevt positiva resultat av att gå på diet. Ångesten försvinner, man upplever människorna runt sig som mer vänliga, livet blir lättare och gladare. Dieten kan göra att paranoida tankar och tvångstanker försvinner, ätstörningar blir hanterliga, och tankarna på självmord kan blekna. Flera och flera rapporterar också att demens kan försvinna med en gluten- och kaseinfri diet.

Beroende på hur svåra symptom man har, kan man givetvis ifrågasätta om det är värt att gå en en strikt diet. Ett förslag är att man – eventuellt efter att ha fått ett positivt svar på urinprovet – provar en strikt diet i 1-3 månader, så man känner hur livet kan vara när man inte ständigt tillför ämnen kroppen inte tål. Observera att man kan få abstinenssymptom första tiden och må sämre ett tag. Normalt handlar det om ett par veckor där man gradvis mår sämre för att sedan långsamt bli bättre. De flesta vill efter en månad se en förbättring. Märks ingen ändring efter 3 månader är det tveksamt om diet hjälper. Undantaget verkar vara schizofreni där det tar längre tid. Beroende på hur man upplever skillnaden kan man självklart välja att leva som normalt med lättare neurotiska besvär framför att krångla till det med diet. Fast det är värt att testa diet under några veckor för att uppleva skillnaden! Livet är mycket roligare i färg!

Inlägget gjort

Kan vårt psyke påverkas av maten vi äter?

Kosten styr vårt beteende och vårt psyke

Först kan det tyckas märkligt att någon kan reagera psykiskt på mat. Fast, vi har alla sett hur alkohol kan göra människor aggressiva. Alla som haft barnkalas hemma har väl också reagerat över vilken stark drog socker är, och med skräckslagen fascination stirrat på en skock sockerstinna barn utom kontroll. Kaffe gör oss pigga – eller skakiga om det blir alldeles för mycket. Våra läkemedel härstammar från medicinalväxter som ibland ingår i vanlig matlagning, om än i mindre mängder eller lägre koncentrationer.

Den norska läkaren Andreas Følling upptäckte redan på 30-talet hur barn med en särskild enzymdefekt fick svåra hjärnskador, och hur dessa skador kunde undvikas genom att sätta dessa barn på diet i tidig ålder. Det tog runt 30 år innan läkarkåren accepterade hans forskning och hans slutsatser. Idag kallas sjukdommen PKU (phenylketonuria) och alla nyfödda i hela västvärlden testas direkt efter födseln, så att dessa barn kan sättas på diet innan hjärnan blivit skadad. Med rätt diet utvecklas barnen normalt, men äter de som vi andra blir de allvarligt intellektuellt utvecklingsstörda. På 30-talet var PKU den vanligaste orsaken till intellektuell utvecklingsstörning,  Downs Syndrom är mer sällsynt än vad PKU var den gången.

Sedan några decennier är det känt att psykiska störningar, så som autism, schizofreni, bipolär depression, ADHD, adferdstörningar, ångest och depressioner, kan ha samband med enzymdefekter i kroppen, men många drabbade känner inte till orsakssambandet och får en försämrad livskvalitet. För en närmre förklaring av orsakssambandet, se under sjukdomsfakta. Flera berättar också om hur demens kan lindras (och kanske förebyggas?) av en diet utan gluten och kasein (mjölkprotein).

Denna hemsida vill informera alla drabbade och deras nära om hur vi kan bli sjuka av vanliga matvaror. Medan man från officiellt håll hävdar att vi alla får i oss tillräckligt med näringsämnen från maten, kan de med kroniska sjukdomar, därunder de med neuropsykiatriska sjukdomar, ha underliggande näringsbrister som skapar ett ogynnsamt läge i kroppen och ger oxidativt stress, enzymbrister, höga toxinnivåer och obalanser i signalsubstanser som ger olika symptom. Grunden kan ligga i DNA-mutationer eller epigenetik, men kan oftast rättas till med diet och individuellt anpassade kosttillskott.

Särskilt har gluten och mjölkproteinet (kaseinet) visat sig vara problematisk. I en kropp med oxidativt stress, kommer enzymer av typen DPP-iv (dipeptidyl peptidase-4) lätt att förstöras. Det gör att kroppen inte klarar av att bryta ner gluten och kasein. De båda kan då ge så kallade opiöida peptider som på sikt kan ge permanenta hjärnskador. Det är därför mycket viktigt att barn med denna typ problematik så snabbt som möjligt (helst före ca 8 års ålder) sätts på en diet utan gluten och mjölkprotein eller får enzymtillskott med höga nivåer av DPP-IV. Samtidigt kan man jobba med att ta ner den oxidativa stressen i kroppen.

Givetvis är både mjölk och mjöl bra mat för alla som inte har denna typ av enzymproblem. För oss som blev födda med för låg enzymaktivitet eller sliter med oxidativ stress kan dock vanlig mat ge stora psykiska besvär. Att leva på diet kan, trots de uppoffringar det innebär, vara den bästa vägen till ökad livskvalitet. Tar man bort all gluten och kasein från maten, och eventuellt tar ett enzymtillskott, kan symptomen försvinna, helt eller delvis. Bäst effekt fås givetvis ifall man klarar att hitta lösningar på alla kroppens genmutationer, vilket kan innebära att man behöver tillföra vissa mer eller mindre vanliga kosttillskott i tillägg till diet/enzymer.