Inlägget gjort

Ammoniak – när matte blir svårt

Ammoniak och aldehyder-problematiskt för vissa

Ammoniak är inte så vanligt att diskutera. Det beror på att våra kroppar normalt kan ta hand om all ammoniak och ombilda till urea som vi sedan lätt kissar ut. Emellertid är det som alltid, några som har bättre och andra som har sämre förmåga att hantera ammoniak.

Förhöjda ammoniakhalter i blod kan förekomma vid medfödd ASL-brist, och vården är duktig på att identifiera dessa människor tidigt i livet och behandla det. Men man kan också få förhöjda halter av ammoniak om kroppen har en sämre förmåga än normalt att ombilda ammoniak till urea utan att man för den sakens skull har samma enzymdefekt som vården pratar om. Sällan går det så långt att det fångas i blodprov, men det betyder inte att man inte påverkas av de förhöjda nivåerna. Förhöjda halter ammoniak leder nämligen till sämre kognition, särskilt matte brukar vara svårt och finmotoriken blir sämre. Förhöjda halter ammoniak brukar leda till påverkan av  ”varierande svårighetsgrad på motorik och kognitiva funktioner. Funktioner som har med uttrycksförmåga och läsning (verbala funktioner) brukar vara bättre bevarade än matematisk och motorisk förmåga. Även beteendestörningar och hyperaktivitet förekommer, liksom autistiska drag och depression eller bipolär sjukdom. En del får också epilepsi.” allt enligt socialstyrelsen. Många med bokstavskombinationer har ammoniak-besvär, men även personer utan diagnoser kan ha mindre grad av besvär och ha glädje av att sänka sin ammoniakhalt.

Ofta samlar man ammoniak och aldehyd-avgiftningsbesvär under samma paraply då det är samma biokemiska system som hanterar de båda. Ammoniak bildas naturligt i kroppen. Normalt har man 0,5-2g i kroppen. Varje dag får vi i oss runt 1g från vårt dricksvatten, -som numera tillsätts ammoniak som bakteriedödare-, och 2-4g från våra tarmbakterier beroende på vilka tarmbakterier du har. Candida lever och frodas i en kropp med mycket ammoniak och förstärker problemen. (Många andra tarmbakterier är också duktiga på att bilda ammoniak, och i USA där man gärna använder antibiotika, tar man riktade antibiotikakurer för att bli av med vissa bakteriestammar.) Vi får alltså i oss stora mängder ammoniak varje dag som vi måste ombilda. Och det är normalt inga problem. Om du inte tillhör mindretalet som har SOD-mutationer eller CBS uppreglering. SOD står för superoxiddismutase och är enzymer som hjälper oss ombilda ammoniak och aldehyder.

Ammoniak och bokstavsdiagnoser

Stora mängder ammoniak gör att man luktar illa. Idrottsmän som kör hårt kan komma i ett tillstånd där de förbränner sina egna muskler, och då luktar svetten extra illa. Samma sak vid stort ångestpådrag, då luktar man sedan ångestsvett. Men personer med SOD-mutationer kan lukta illa hela tiden utan att de sportar eller blir särskilt stressade. Ökad kroppslukt är ett symptom på för dålig ammoniakavgiftning. Andra symptom kan vara: muskelryckningar, kramper, förhöjde haltar glutamat i hjärnan, låga serotoninhalter, anorexi eller låg kroppsvikt, letargi, illamående, förvirring, huvudvärk, sömnbesvär, irritabilitet och hjärndimma. Flera av dessa symptom förekommer som en del av problematiken vid autism, ADD, ADHD, OCD och andra psykiatriska sjukdomar.

Hur man kan reducera ammoniak i kroppen

Har man SOD-mutationer måste man stödje urea-cykeln genom att ta extra tillskott av vitamin B1 och mangan. Rekommenderad dos av mangan är satt ut från behovet till normala människor utan mutationer, och är runt 3mg/dag. De med SOD-defekter behöver 20-50mg per dag. Här får man som alltid prova sig fram. Om man börjar med 8mg/dag första veckan och dubblar dosen varje vecka, hittar man snart sin optimala dos. Den kan vara högre första månaderna, och minska när kroppen börjar må bättre igen. Många tycker även de har hjälp av tillskott med molybden och zink som hjälper kroppen sänka nivåerna av sulfiter. Tänk på att höga doser av en enkelt B-vitamin kan leda till underskott på övriga B-vitaminer, så experimentera med B2, B5,B6 och B12 om du efter en tid får sämre resultat av behandlingen. Särskilt kan P5P (den aktiva formen för B6) vara en god hjälp.

Mycket ammoniak kommer från dricksvatten, i de fall där dricksvattnet desinficeras med kloraminer. Ett vanligt kolfilter kan hjälpa lite, men för att vara effektivt behövs stora filter som får verka under lång tid. Filter som man sätter på kranen tar tyvärr bara bort klor, inte ammoniak. Det hjälper inte att koka vattnet, men omvänd osmos-filter kan hjälpa.

För att ta hand om ammoniak från tarmen kan man på kvällen ta 1-2 kapslar aktivt kol eller 1 msk bentonitlera. Det måste tas minst 2 timmar efter mat. Båda lera och kol är bra på att absorbera ammoniak och föra bort det från kroppen. Ta kol 1-3 ggr/vecka, bentonitlera kan man ta varje dag. Blir man trög i magen kan magnesiumcitrat hjälpa. Generallt verkar bentonitlera vara snällare mot kroppen än kol, som de flesta blir förstoppade av.

Amy Yasko brukar rekommendera att reducera intaget av protein om man har förhöjd ammoniak, men det leder ju lätt till att man istället äter mer kolhydrater som kan påverka andra delar av kroppen negativt.

En annan genmutation som kan medföra förhöjd ammoniak är CBS-mutationen som gör att homocystein snabbare bryts ner. När homocystein bryts ner bildas cystein och alfa-ketoglutarat. Vid överskott av cystein kommer den vidare nedbrytningen i större grad att ge taurin som i sin tur ombildas till ammoniak av våra tarmbakterier. Många som tar NAC får därför extra besvär av ammoniak under behandlingen och behöver stora mängder mangan och B-vitaminer för att avgifta ammoniak. (Har man brist på cystein kommer kroppen istället gynna bildandet av glutation.) (J. Nutr. 133:2697-2702, September 2003)

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *