Under de senaste 100 åren har forskningen långsamt gett oss bättre och bättre grepp om grundorsakerna till autism. Autism var länge betraktad som en psykos orsakad av tidiga trauma. ’Kylskåpsmammor’ var ett begrepp för mödrar som inte riktigt klarade av att fostra sina barn rätt och istället orsakade infantil autism. Kanske är det just därför så mycket av den tidiga och banbrytande forskningen är utförd av föräldrar! I frustration över skuldbelägganden och samhällets bristande förståelse och hjälp har föräldrar och föräldranärverk alltid varit centralt i autism-forskningen.
Bernhard Rimland – biokemiska obalanser
Rimland, som var doktor i psykologi, fick en autistisk son. Han revolutionerade synen på autism, genom att visa att autism inte är en psykologisk störning utan en biologisk sjukdom. Han skrev böcker om sina upptäckter och startade de första föräldranätverken där föräldrar kunna utbyte tanker och erfarenheter. Han stiftade organisationen Autism Research Institute som samlar praktisk information och utgör ett nav för samarbeten inom autism-forkningen.
Rimland såg en koppling mellan kombinationsvacciner (MMR) och autism. Han menade kombinationsvaciner överbelastade immunsystemet, och att det i sin tur gav biologiska effekter som orsakade autismen. I sina nätverk samlade han in observationer från mängder av föräldrar till autistiska barn, där de såg att tillskott av vitamin B6 och magnesium gav radikal förbättring för väldigt många barn.
Med hans egna ord: ”Vitamin B6, when given in large amounts, especially when given with moderate amounts of magnesium and the other B vitamins, can safely bring about substantial improvement in a significant proportion of children and adults diagnosed as autistic. The improvement is seen not only in behavior but also in laboratory measurements of brain waves and urinary constituents.” Senare har en mängd forskningsrapporter berättat om hur brist på vitamin B6 påverkar hjärnans funktion.
Man måste veta hur man använder näringstillskott
Innan någon får för sig att testa tillskott av vitamin B6, måste det tilläggas att vitamin B6 i höga doser kan vara skadligt. Istället ska man ta tillskott av P5P (Pyridoxal 5-phosphate ), det är säkert att ta även i de doser som behövs vid allvarlig brist. Magnesium måste tas i biotillgänglig form, som malate eller citrat. Mer om hur man behandlar brist på b-vitamin och vilka magnesium-tillskott man bör ta i senare blogg-inlägg.
Ser korrelationer, men har inte helheten klar för sig ännu
Rimland trodde att problemet med vacciner var tillsatsen av kvicksilver. Dagens vacciner använder inte längre kvicksilver utan andra tillsatser, utan att frekvensen av autism har gått ned. Det är dock intressant att han pekade på kombinationsvacciner och deras verkan på immunsystemet! Det kan finnas anledning att undersöka denna kopplingen närmre. Hans observationer om en koppling mellan vacciner och autism kan naturligtvis vara korrekta även om hans första gissning på kvicksilver som orsakssamband inte visade sig vara rätt! Intressant också att han tidigt experimenterade med kelering (ta bort tungmetaller) genom ämnen som TTFD, ALA, DMPS, DMSA m fl. Dessa ämnen påverkar nämligen vår biokemi också på andra sätt än genom att eliminera tungmetaller. Även hans observationer runt candida och antibiotika ska vi återkomma till i senare inlägg!
Referenser
The Guardian Runa över Bernard Rimland
J Nutr. 1993 Jan;123(1):20-6. Brainstem auditory evoked potential interwave intervals are prolonged in vitamin B-6-deficient cats.
Y Ogawa et al, ”Vitamin B6 deficiency augments endogenous oxalogenesis after intravenous L-hydroxyproline loading in rats”, March 2007, Urological Research 35(1):15-21 DOI: 10.1007/s00240-006-0076-y
Salyer WR, Salyer DC. Thiamine deficiency and oxalosis. J Clin Pathol. 1974 Jul;27(7):558-9. doi: 10.1136/jcp.27.7.558. PMID: 4371254; PMCID: PMC475395.
RH Waring, LV Klovrza, ”Sulphur Metabolism in Autism”, J Nutr & Environ, 10(1), 25-32, Jul 2009
