Jag nämde tidigare Karl Ludvig Reichelt, forskare vid Rikshospitalet i Oslo. Han jobbade med att hitta grundorsaker till allvarliga sjukdomar som schizofreni och autism. Hans specialkompetens var analys av peptider. Maten vi äter består till viss del av protein. Protein är långa kedjor med aminosyror, i allt 20 eller 22 olika, beroende på hur man räknar. När kroppen bryter ner protein, sker det med hjälp av enzymer som spjälker protein till peptider som är kortare fragment av aminosyrakedjor. Några av dessa peptider kan påverka vårt psyke. Reichelt analyserade urin från många med olika sjukdomar samt från kontrollpersoner, och kunde se skillnader i mängden peptider i urin samt korrelera detta med symptom.
Historisk tillbakablick på schizofreni-forskningen
En vanlig orsak till psykoser runt förre sekelskifte var pellagra. Hoffner uttrycker det såhär : If vitamin B-3 (nicotinic acid and/or nicotinamide) were removed from our food, we would all become psychotic within one year. Senare kom många studier runt nutrition och psykoser.
Intressant material kom också från epidemiologiska studier. Dohan skrev om områden av världen där schizophreni var ovanligt, som Papua Ny Guinea, Solomonöarna och Mikronesia. Schizofreni är inte observerat i folkgrupper som levde på traditionellt vis. I kystområden där kosten var påverkat av väst-Europa, och man åt gluten, är schizofreni lika vanligt som i västliga land. Dohan skriver också om fall av akuta psykotiska episoder där folk från inlandsstammer kommer till plantager för att jobba, äter bröd, blir sjuka. När de flytter tillbaka in i regnskogen försvinner de psykotiska symptomen gradvis. Senare skriver Dohan om hur känsligheten för schizofreni troligen hänger samman med genetiska faktorer. Det finns en känslighet för opiöida peptider från gluten.
Opiater och opiöider
Ett antal studier har tittat på hur opiater och opium-liknande ämnen, -opiöider-, påverkar psyket. Panksepp har stått bakom flera av de stora genombrotten. De har sett på hur opiater och opioider påverkar ångest och socialt samspel hos olika djurslag.
När man också såg hur halten av opioider var särskilt höga hos de värst drabbade patienterna, väcktes tanken att en oförmåga att bryta ner vissa peptider i maten kunna orsaka sjukdom. Om dessa peptider gav liknande påverkan på centralnervsystemet som man sett opiater ge i djurförsök, kunne man tänke sig att en diet fri från gluten och kasein skulle kunna minska belastningen hos de patienter som hade höga peptidkoncentrationer i urin. Höga peptidkoncentrationer i urin sågs hos patienter med schizofreni, autism och i Retts syndrom.
Kostförsök
På en institution för autistiska barn gjordes det första kostförsöket. 10 barn ingick i försöket, och 10 barn utgjorde kontrollgruppen. Dieten var strikt fri från gluten, gliadin och mjölkprotein. Barnen blev observerade över en period på ett år, och kan mätte också peptid i urin under försökstiden. Alla barn hade onormala mängder opioida peptider i urin när försöket påbörjades, men det normaliserades för barnen på diet. Barnen på diet fick stora förbättringar i sociala, kognitiva och komminakativa förmågor. En uppföljning efter 4 år visade försatt utveckling inom alla områden, men i lägre takt än under första året.
Det har varit känslosamt för mig personligen att få möta vissa av dessa försökspersoner och deras familjer. Bakom alla dessa torra publikationer finns det verkliga människor, viss liv drastisk ändras av dieten. Vad tänker ni när ni läser abstract av typen: ”The young girl’s behaviour and skills were registered before diet, after one year and after two. Over the period of two years the girl changed from being severely withdrawn to a normally communicating child who enjoys the company of others. The child’s linguistic and cognitive skills also increased simultaneously”.
Flera kostförsök är senare utförd på andra håll i världen, med liknande resultat. Dieten kallas på engelska GFCF, gluten free, casein free, och har varit populär i västvärlden sedan 80-talet.
Referenser
SS Kety, Dietary factors and schizophrenia, in Clinical Influences on Behavior. Study group on Chemical Influences on Behavior (eds Churcill), London, 76-88, 1970
FC Dohan, EH Harper, MH Clark, RB Rodrigue, V Zigas, Where is schizofrenia rare?, Lancet, 9 Jul, 101, 1983
J Panksepp, BH Herman, T Vilberg, P Bishop, FG DeEskinazi, Endogenous opioids and socail behavior, Neurosci & biobeh rev, 4, 473-487, 1980
Lensing P, Schimke H, Klimesch W, Pap V, Szemes G, Klingler D, Panksepp J. Clinical case report: opiate antagonist and event-related desynchronization in 2 autistic boys. Neuropsychobiology. 1995;31(1):16-23. PubMed PMID: 7708177.
Sahley TL, Panksepp J. Brain opioids and autism: an updated analysis of possible linkages. J Autism Dev Disord. 1987 Jun;17(2):201-16. PubMed PMID:3038836.
Knivsberg AM, Reichelt KL, Høien T, Nødland M, A randomised, controlled study of dietary intervention in autistic syndromes, Nutr Neurosci. 2002 Sep;5(4):251-61.
AM Knivsberg, KL Reichelt, M Nödland, T Höien, Autistic syndromes and diet: a follow-up study, Scand J Edu Res, 39:3, 223-236, 1995
P Whiteley et al, the ScanBrit randomised, controlled, single-blind study of a gluten- and casein-free dietary intervention for children with autism spectrum disorders, Nutritional Neuroscience, April 2010, vol 13, no 2, 87-101
WH Reichelt, AM Knivsberg, M Nödland, M Stensrud, KL Reichelt, Urinary Peptide levels and patterns in autistic children from seven countries, and the effect of dietary intervention after 4 years, Dev Brain Dysfunc, 1997, 10, 44-55
