Om hur biokemiska obalanser påverkar oss
Jag var runt 30år när jag bestämde mig för att ta itu med min krånglande mage. Jag hade kolik som spedbarn, och 30 år senare hade det inte gått över. Det måste nog vara något jag åt, kanske varje dag?! Jag läste på om matallergier, och började med en eliminationsdiet. Snart stod det klart att det absolut värsta var mjölk och mjölkprodukter. Jag lärde att det finns två olika sätt att reagera på mjölk, mjölkallergi och laktosintolerans. Tyvärr skulle den lärdomen kosta mig dyrt, för jag hade varken allergi eller laktosintolerans. Det tog ett extra år att lista ut att jag reagerade på mjölkproteinet (kasein), eller snarare på så kallade opiöida peptider.
När jag försto att världens främsta expert på opiöida peptider -Karl Ludvig Reichelt- höll till på Rikshospitalet i Oslo, bestämde jag mig för att kontakta honom. Jag möttes av ett trångt kontor där vetenskaplig litteratur i pärmar uppmärkta med kinesiska tecken kantade alla väggar. Långa kolumner för att göra biokemiska analyser hängde utanpå bokhyllorna. Mitt i kontoret stod en jättelik, leende man som välkomnade mig och glatt berättade om sin forskning och om sina kliniska studier. Kort innan hade han avslutat en banbrytande studie om dietbehandling av autistiska barn på institution. Efter ett år på en gluten- och kaseinfri diet hade barnen utvecklats kraftigt, de blev mer verbala, kommunicerade på ett annat sätt, interagerade mer och autistiska drag minskade avsevärt.
Dessa barnen hade alla biokemiska obalanser i kroppen. Deras kropper klarade inte av att bryta ner proteiner från gluten och kasein (mjölkprotein), och det blev kvar en giftig restprodukt som påverkade hjärnan och nervsystemet. De utvecklade autism därför att kroppen blev förgiftad av mjölk och bröd!
Att mat påverkar vårt beteende och våra tanker är ingen nytt!
Egentligen inte så märkligt att mat påverkar vårt beteende. Kalle hade arbetat med Asbjörn Fölling som på 1930-talet upptäckte att vissa barn fick hjärnskada av aminosyran fenylanalin. Det tog runt 30 år innan läkarkåren accepterade hans forskning och hans slutsatser. Idag kallas sjukdommen PKU (phenylketonuria) och alla nyfödda i hela västvärlden testas direkt efter födseln, så att dessa barn kan sättas på diet innan hjärnan blivit skadad. Med rätt diet utvecklas barnen normalt, men äter de som vi andra blir de allvarligt intellektuellt utvecklingsstörda. På 30-talet var PKU den vanligaste orsaken till intellektuell utvecklingsstörning.
Autism kan behandlas!
Genom Kalle mötte jag många som genom diet kraftigt hade reducerat sin autism. Ett par hade en autistisk, non-verbal son. De hade hört om dieten, men tyckte det lät för långsökt. Först när sonen var 8 år, sattes han på gluten- och mjölkfri diet. De hade i flera år gjort allt för sonen, men utan att kunna bryta genom autismen. Med en gluten- och mjölkfri diet hände undret. Hans stolta pappa fick tårar i ögonen när han berättade hur han en dag kom hem från jobbet och möttes av sin sons glatta hälsning: ”Hej Pappa!”. Efter några månader på diet fick sonen ett språk! En tjej på min egen ålder hade växt upp på institution, men fick prova en gluten- och mjölkfri diet. Hon flyttade till egen lägenhet och fick ett jobb, och ett normalt liv.
Egna erfarenheter
Själv började jag leva på strikt diet, helt utan spår av kasein/mjölkprotein. Det var svårt! Gjutjärnspannan innehöll gammalt mjölkprotein, jag köpte en ny stekpanna. Som fattig student återanvände jag gamla förpackninger för matrester, men upptäckte att några av dem läckte mjölkprotein till den mat jag förvarade där. Som ni förstår, några av oss är superkänsliga, och effekten av dieten kan försvinna om man inte är riktigt strikt.
Allt eftersom tiden gick förstod jag att det inte bara var magen som blev bättre av mjölkfri kost. Jag kände mig som en badboll någon hållit en meter under vattenytan och sedan släppt så det studsade högt upp över vattnet. Där flöt jag runt högt över ytan, allt var glatt och roligt! Jag älskade livet! Varje felsteg i dieten påverkade mig, jag blev ’låg’, ledsen, känslig, deppig. Det tog dagar att hämta sig även efter minimala mängder kasein. En dag vid ett köpcenter såg jag en parkeringsbot på bilen. Jag beslöt mig för att ta mitt liv, det var ändå inget att ha. Fast på vägen hem, kom jag att tänka tå att det nog var mjölken som talade. Efter den insikten kunde jag tänka bort de mörka tankerna varje gång de kom. De var inte mina. De kom med mjölken och försvann efter några dagar på strikt diet. För varje gång jag trillade ner i mitt svarta hål blev det tydligare hur kropp och psyke hör samman. Jag led av en somato-psykisk sjukdom. Att äta mat jag inte tålde gav mig psykisk smärta.
”Somato-psykiska sjukdomar”, sa Kalle, ”det är väldigt vanligt”. Det som förr kallades psyko-somatisk borde i de flesta fall snarare kallas somato-psykisk. Det är det som händer med vårt soma, vår kropp, som påverkar psyket, inte tvärt om!
Allt handlar om biokemiska balanser
Kroppens ska kunde upprätthålla en exakt balans mellan olika biokemiska substanser. Om det blir obalans kan det påverka ditt psyke. Alla har upplevd det! Efter ett par koppar kaffe, – eller när vi inte får vårt morgonkaffe-, är det som en annan person kommer fram. Några glas vin, och vi blir gladare, eller kanske argare. Hangry säger man i USA, när blodsockret sjunker och aggresionen stiger. Droger, mediciner, det är mycket vi alla har upplevd att har påverkat oss båda fysiskt och psykiskt. För några kan helt vanlig mat göra att kroppen inte fungerar optimalt. Det kan bero på näringsbrister, eller enzymdefekter, eller att vissa av kroppens biokemiska reaktioner sker för snabbt eller för långsamt. En obalans uppstår. Med rätt diett eller med kosttillskott kan man ofta få rätt balans igen. När man blir mer välbalanserad, händer många positiva saker; smärta försvinner, nattsömnen blir bättre, man tänker klarare, magen och matsmältningen fungerar, man blir gladare!!
Mat är bara en liten del av pusslet
Idag har vi kommit mycket längre med att förstå sambandet mellan mat och beteende. Vi har lärt mer om sulfat-metabolismen, om oxalater, salicylsyra, fenoler och om många olika näringsbrister. Vården säger att man inte har näringsbrister om vi äter ett allsidig kost, men som ni förstår är våra kropper olika. Jag hade kraftiga näringsbrister som gav mig symptom (depression) som vården aldrig kunde hjälpa mig med. Autister har i de flesta fall näringsbrister, ADHD kan ha samband med näringsbrister. Mer om detta i senare inlägg! När vi äter den mat våra kropper behöver, och tillför de ämnen våra kropper har brist på, kommer kroppen och därmed knoppen att må bättre!
Några referenser:
Jørgen Klaveness om sin autistiske sønn og kosthold som endret alt.
Knivsberg AM, Reichelt KL, Høien T, Nødland M. A randomised, controlled study of dietary intervention in autistic syndromes. Nutr Neurosci. 2002 Sep;5(4):251-61. doi: 10.1080/10284150290028945. PMID: 12168688.
Akhter M, Khan SM, Firdous SN, Tikmani P, Khan A, Rafique H. A narrative review on manifestations of gluten free casein free diet in autism and autism spectrum disorders. J Pak Med Assoc. 2022 Oct;72(10):2054-2060. doi: 10.47391/JPMA.3971. PMID: 36660995.
