Inlägget gjort

Opioida Peptider

Under matsmältningen bryts proteiner ned till mindre protein-fragment, peptider, och vidare till aminosyror, som kroppen kan ta upp och nyttogöra sig. Några av dessa peptider är opioida, det vill säga att de har en verkan som liknar opiumets (morfinets) inverkan på kroppen. De olika peptiden har dock lite olika verkan. På kort sikt kan ett överskott av opioida peptider leda till övergående mentala störningar som hallucinasioner, paranoia, social isolation, depression eller ångest, beroende på vilka peptider kroppen har ett överskott av. Höga nivåer av opioida peptider över lång tid kan ge bestående hjärnskador.

Precis som man blir beroende av opium och morfin, blir kroppen också beroende av opioida peptider. Man blir ‘hög’ på mjölk och mjöl om man är proteinintolererant. Därför är många proteinintoleranta mycket förtjusta i just denna typen mat. Några dricker många liter mjölk om dagen. Några vill bara äta bröd och pasta. Ett starkt begär efter mat som innehåller kasein eller gluten kan vara ett starkt tecken på proteinintolerans.

Då diet gör att man inte längre får opioida peptider, får kroppen abstinenssymptom. Det fungerar på samma sätt som för knarkare. Första tiden på diet kan vara besvärlig, och alla psykistriska symptom kan förstärkas. Man mår dåligt, även fysiskt. Det är ett stort steg i rätt riktning som visar att kroppen håller på att rensa ut gifterna. Efter några veckor är det över. Därför är det viktigt att man inte hoppar av dieten för tidigt, det tar tid att återställa allt.

Opioida peptider kommer i första hand från gluten och mjölkprotein (kasein), men även hemoglobin (blod-protein) och soja kan ge upphov till opioida peptider. Läs mer om olika opioida peptider HÄR.

Inlägget gjort

Referenser

Några länkar till andra sider om protein-intolerans

En svensk blog om barn och unga med protein-intoleransproblematik:

http://www.lchffamiljen.se/blogs/mikaela-alenas

http://www.utanforskap-neuropedagogen.blogspot.se/

Den norska protein-intoleranse foreningen NPIF har en mycket bra och informativ hemsida om protein-intolerans, medicinska aspekter, diet, patienterfaringer etc.

www.npif.no

En svensk sida om diet vid autism (samma diet fungerar förståss för alla andra också, det handlar om gluten och kaseinfritt kosthåll):

www.autismdiet.se,     https://www.facebook.com/autismdiet

En norsk sida om att leva på mjölk/gluten/sockerfri diet:

http://unesmat.blogg.no/1390643079_diba.html

Svensk sida om gluten- och mjölkfri mat:
www.glutenochmjolkfri.se
har också en blogg med lite kostråd

Några Facebook-sidor som handlar om gluten och mjölkfri matlagning är:

Gluten- & Mjölkfri
Gluten- og melkefritt (på norska)
Mjölkfri mat och bakning (använder gluten)
Naturligt glutenfritt, mejerifritt & FODMAP-vänlig kost
Allergimat
Glutenintoleranta veganer/vegetarianer (utan kött och fisk också)

 
Hur man praktiskt går till väga: förslag på kokböcker, inköpsställen med mera:

Det finns numera flera bra kokböcker som tar upp glutenfri och kaseinfri matlagning. Sök på ”gluten” så får man upp en hel del. Några förslag är:

Mat för barn med autism och ADHD : därför fungerar en diet utan mjölk och gluten
av Annika Röed
2012 | Svenska | ISBN 9789172412491
(använder ghee -klaret smör- som några av oss inte tål!  Testa försiktigt, individuella variationer.)

Smarta sötsaker : utan socker, gluten och mjölk
av Ulrika Hoffer
2014 | Svenska | ISBN 9789174243291
En absolut favorit, med riktigt goda recept!

Även vegan-recept utan gluten går bra, men ofta är dessa på engelska, och eftersträver en annan smak än vad vi är van vid och använder ingredienter som inte alltid är att hitta här hemma.

En annan kul bok, som man får använda med gott omdöme då den i viss mån använder ost, smör etc, är Åsa Söderbergs ”Paleo, naturlig mat och livsstil”. Många inspirerende recept, där mjölkprodukterna lätt kan plockas bort.

En bokserie i 3 band om mjölk och gluten och hur det påverkar kroppen:
Michael Håkansson: Gluten och mjölk, källan till moderna sjukdomar,
köpas här.

Glutenfritt mjöl och pasta kan man köpa prisvärt på Glutenfrittmjol.se

En e-butik som bara säljer mat utan gluten och kasein/mjölk är Glutenochmjolkfri.se. Några av varorna är även utan soja och socker. Glutenochmjolkfri säljer specialkost och kosttillskott för människor med proteinintolerans. Samt enzymer som bryter ner gluten och mjölk.

Om du vill beställa kosttillskott   från USA, där det är billigare, så  är iHerb.com en bra sida, använd koden här under, så får du rabatt på din första beställning. Observera att frakt, svensk moms och tullavgifter tillkommer, så slutpriset är högre än priset du ser på sidan. Använd kod TVD987
.Undvik beställningar över 1500kr för att inte få problem med höga tullavgifter.

Inlägget gjort

Enzymer som kan hjälpa matsmältningen

Då grundorsaken till de fysiska och psykiska problem man får av  proteinintolerans är en bristfällig  produktion av enzymer, kan det hjälpa att tillföra kroppen enzymer.  Det får inte vara vilka enzymer som helst, utan måste givetvis vara av den typ enzymer som fattas i kroppen. För de som har problem med kasein och gluten, finns det numera några olika sorter enzympreparat att välja på. Ett preparat på marknaden kallas DPP-iv, och verkar ha tydlig effekt i att bryta ner kasein och dess opioida peptider. DPP-iv har lite mindre  påverkan på gluten, -och särskilt blir effekten av enzympreparaten sänkt vid samtidig intag av mjölk-. Ett intressant försök från Stanford University i USA gick ut på att kombinera olika enzympreparat, och man fann att en viss kombination hade bra effekt på nedbrytning av gluten, i motsats till när enzympreparaterna togs var för sig.  Olika producenter som alla säljer DPP-iv kan i realiteten ha lite olika enzymblandningar och vara olika effektiva på nedbrytning av både kasein och gluten.     Det finns numera många enzympreparat som hjälper vid olika psykiatriska diagnoser, såsom Kirkmans Enzyme-complete, TriEnza, och  AFP Peptizyde from Houston Enzymes.

Även om man lever på en strikt diet kommer det tyvärr att finnas små rester av opioida peptider i kroppen, som ett enzymtillskott kan hjälpa till att rensa ur. Ett stort försök har gjorts av föräldrar till autistiska barn, och där såg man att enzymer gjorde att runt en fjärdedel mådde bättre med enzymer men  fick fortsätta på diet, hälften kan sluta delvis med diet och en fjärdedel kan skippa diet helt om de tar enzymer. För dessa barnen, som ofta hade multipla matallergier, är det att delvis slippa diet ett jättestort steg! Även de som fortsatte på diet var jättenöjda med enzymer, då enzymer gjorde barnen glada och nöjda, de fick bra matsmältning, många av symptomen som förknippas med autism försvann helt eller delvis. Ett tips är att alltid ta  kapslar till varje måltid och en ny kapsel 3-4 timmar efter måltiden,  då enzymerna bryts ner i kroppen och inte varar under hela matsmältningsperioden. Sista kapseln för dagen  tas på kvällen på tom mage. Enzymerna är helt ofarliga, de är testade på samma sätt som man tester läkemedel. Att ta enzymer på tom mage ger inga problem med halsbränna eller magsår, enzymerna angriper inte levande vävnad.   Observera att de kan påverka andra mediciner som tas samtidigt. Fråga din läkare om detta, eller vänta minst 4 timmar mellan att du tar enzymer och att du tar andra läkemedel.

Igen bör man ha i bakhuvudet att abstinenssymptom kan uppstå och förvärra alla symptom den första tiden. Starkare symptom första tiden betyder alltså att kroppen rensar ur gifter, och att behandlingen är på rätt väg.  Många upplever också att de blir lösa i magen och illamående första tiden på enzymer. Ta en paus, det beror på att  kroppen jobbar med att läka tarmen. Att köra på för hårt med enzymbehandling gör att immunsystemet blilr överbelastat. För att den långsiktiga läkningen skall gå så bra coh fort som möjligt, bör man ta en paus på 3-7 dagar och sedan bara ta så mycket enzymer som kroppen klarar utan att reagera med diarré, illamående eller andra utrensningssymptom.

Det finns rätt många olika enzymkomplex, varav bara några av dem innehåller DPP-IV. Och av de som säger de innehåller DPP-IV är det högst varierande hur mycket de innehåller. Många av enzymerna på svenska marknaden har inte så hög koncentration. Läs gärna guiden om hur man tar enzymer och hittar rätt på GlutenochMjolkfris blogg. Prova ut vilken dos som behövs, ofta är det 2-4 kapslar/måltid.

Vid samtidig celiaki, är dagens rekommendationer att fortsätta diet. Vid celiaki är det nödvändigt att även ta enzymer som  byter ner kolhydrat, då kan andra enzymkomplex vara att rekommendera.

Kosttillskott som kan vara värt att utvärdera

Första tiden på diet kan kroppen vara i stort behov av extra näring. När man i flera år har levd på ensidig kost och ätit mat som kroppen inte tål, har tarmernas förmåga att ta upp näring blivit försämrad. Många får allergier och andra kroppsliga besvär till följd av en dålig tarmhälsa. Bakteriebalansen i tarmerna har oftast blivit rubbad, och de goda bakterierna kanske har fått stå tillbaka för dåliga bakterier eller svamp. Många kan ha fått det som nu kallas leaky gut (läckande tarm), och kanske även autoimmuna sjukdomar.

Svamp (Candida) kan växa till sig i en dålig fungerande tarm och ge luftbesvär (pruttar mycket, luftsmärtor), trötthet, sämre immunförsvar  och förstärkar problem med läckande tarm så som allergier, eksem etc. Allergier kan därför bli bättre om man under några månader undviker att föda svampen. Svamp gillar snabba kolhydrater som socker, vitt mjöl, vitt ris, stärkelse, alkohol och juice. Många väljer därför att vara försiktiga med socker och snabba kolhydrater de första månadarna på diet.  Även svampdödande medel (nystatin, candidase, vitlök, pau d’arco te, kaprylsyra och även i viss mån kokosolja) kan vara bra för att slå ner svampen. Reducera heller sockermängden än att ersätta med nya alternativ där vi ennå inte känner till hur ämnerna påverkar kroppen. Har man svårt att stå emot sötsuget, kan man försöka att ta kromtillskott, det hjälper kroppen att hantera blodsockeret så sötsuget blir mindre. GT Formula är ett Krom-tillskott gjort med tanke på candida-besvär. Även gröna smoothiesar verkar ha bra effekt för att bekämpa sockersuget.

Särskillt för personer med hyperaktivitet, ADHD, rastlöshet och irritabelt humör kan det vara värdt att testa en period med Teanin. Teanin är en aminosyra som verkar lungnade på nervsystemet. Några säger även att teanin gör att de kan sluta med mediciner. Om man vill testa, kan ett bra utgångspunkt vara 1-3 kapslar när man vaknar (innan frukost) och 1-3 kapslar vid sänggående. Man ser inverkan rätt fort, inom ett par veckor bör man kunde känna ett annat lugn i kroppen och man får mer tålamod. Justera dosen efter någon vecka, när man ser om det har effekt eller ej. Söker man på nätet, kan teanin heta L-teanin, L-theanine eller Theanine. Varje kapsel bör vara på 200mg. Undvik preparat som kommer från Kina, preparat från USA är dyrare, men säkrare.

Fettsyror är också viktigt för denna gruppen, nästan alla har problem att ta upp tillräckligt med fettsyror från tarmen. Fettsyrorna bör innehålla båda omega-3 och omega-6; t.ex. en blandning av EPA och DHA (omega-3) och GLA (omega-6). DHA främjar ffa hjärnans funktion och andelen DHA i blandningen bör vara rätt hög för människor med proteinintolerans. EPA hjälper bland annat till att dämpa inflammationer i kroppen. De medel som det är mest reklam för har rätt små mängder fettsyror i sig, det är smart att inte bara kolla på pris utan även på hur mycket av dessa fettsyror som ingår. Tänk på att om kroppen är tom för fettsyror tar det tid att fylla på lagret, så en hög dos de första 2-3 månaderna kan vara bra.

Probiotika är nyttigt första tiden. Bakteriefloran i tarmen är typisk i obalans av att man har ätit mat man inte tål. Det tar tid för bakterierna att få fäste, så en probiotika-kur bör pågå under ca 2 månader för att ha effekt.

Magnesium har många brist på. Observera att kalktabletter kan ge magnesiumbrist. Många i dagens Sverige har brist på  D-vitamin, D-vitamin tillskott är viktigt. Det gäller inte bara de med diagnoser utan alla andra också.

I motsats till vad de flesta tror, får man inte kalciumbrist av att inte dricka mjölk. För att kroppen skall ta upp kalcium, behövs D-vitamin, som många i Sverige har brist på, sedan vi har lite sol här. Det är därför man får benskörhet i norra Europa, men inte i Sydostasien där man undviker mjölkprodukter. Vi rekommenderar därför inte kalciumtillskott till alla som går på diet som en generell regel, utan endast om det konstaterats brist. Vid konstaterad bris är det viktigt att ta D-vitamin och magnesium för att underlätta för kroppen att absorbera calcium. Bra naturliga  kalciumkällor är gröna grönsaker, särskillt gröna bladgrönsaker samt frön som sesamfrön (skalet).

Om du vill beställa   från USA, där det är billigare, så  är iHerb.com en bra sida, använd koden här under, så får du rabatt på din första beställning. Observera att frakt, svensk moms och tullavgifter tillkommer, så slutpriset är högre än priset du ser på sidan. Använd kod TVD987

 

Några ord med mediciner
Jag förstår alla som väljer att medicinera mot ADD/ADHD.  Man tror att man gör livet lättare både för sitt barn och för resten av familjen och skolan. Samtidigt bör man känna till att långtidseffekterna av medicinering är försämring av tillståndet, samt även ångest och depression. Efter 3 och 6 år ses ingen som helst positiva effekter av medicinering, men allvarliga bieffekter uppstår, främst psykologiska problem. Medicinering hjälper alltså bara på kort sikt, upp till ett år. Barnen fick inte bättre skolresultat, men blev mer fogliga på kort sikt. I längden blev följden att fler hoppade av skolan eller fick gå om, och många mår dåligt av medicinerna.  Att sluta med medicinerna är också förknippad med abstinensbesvär, och under någon månad efter att ha slutat med mediciner mår man som sämst.  Se länk nedan.

 

Referenser Enzymer

”Highly efficient gluten degradation with a newly identified prolyl endoprotease: implications for celiac disease”
Dariusz Stepniak , Liesbeth Spaenij-Dekking , Cristina Mitea , Martine Moester , Arnoud de Ru , Renee Baak-Pablo , Peter van Veelen , Luppo Edens , Frits Koning, American Journal of Physiology – Gastrointestinal and Liver PhysiologyPublished 1 October 200 6Vol. 291no. G621-G629DOI: 10.1152/ajpgi.00034.2006

”Consumption of gluten with gluten-degrading enzyme by celiac patients: a pilot-study.” 2013: Greetje J Tack; Jeroen Van Bergen; Jolanda M W van de Water; B Mary E von Blomberg; Anita C E Vreugdenhil; Petra Bonnet; Maaike J Bruins; Luppo Edens; Engelina M C Kooy-Winkelaar; Ilma Korponay-Szabo; Chris J Mulder; Marco W J Schreurs; Frits Koning
World journal of gastroenterology : WJG 2013;19(35):5837-47.
Safety, tolerability, and activity of ALV003: results from two phase 1 single, escalating-dose clinical trials
M Siegel, ME Garber, AG Spencer, W Botwick… – Digestive diseases and …, 2012 – Springer

”Aspergillus Protein Degradation Pathways with Different Secreted Protease Sets at Neutral and Acidic pH”, Dev Sriranganadane, Patrice Waridel , Karine Salamin , Utz Reichard, Eric Grouzmann , Jean-Marc Neuhaus , Manfredo Quadroni and Michel Monod
J. Proteome Res., 2010, 9 (7), pp 3511–3519
Publication Date (Web): May 20, 2010

”Enzymes for Autism” Karen Di Felice, en mycket bra bok som vi rekommenderar, kan köpas på GlutenochMjolkfri.se

Referenser Medicinering
http://www.expressen.se/debatt/riskabel-overtro-pa-adhd-medicinering/

ADHD-medicinering ger sämre skolresultat

Inlägget gjort

GFCF Gluten och Mjölkfri Diet

Gluten och mjölkfri mat

rundstenen i behandling av proteinintolerans är att leva på en gluten- och/eller kaseinfri diet. Om man primärt reagerar på gluten eller på kasein kan ses från urin-analysen, men då resultatet av denna också beror på vad man ätit veckorna innan analysen kan det vara klokt att börja med att ta bort båda under en utvärderingstid. Det stora flertal som har proteinintolerans reagerar både på gluten och kasein. Vad man reagerar mest på, kan man ofta gissa sig till utifrån de symptom som starkast gör sig gällande.

Gluten förekommer i  våra vanliga sädesslag: vete, råg och korn. Mat som är märkt som naturligt glutenfria är lämpliga. Havre är i princip glutenfritt, men då det ofta förekommer att odlingen (åkeren) innehåller små mängder vete och havren oftast förpackas i fabriker som även hanterar vete, räknas inte havre som glutenfritt med mindre det kommer från särskillda åkrar där man aldrig odlat vete, och odlingen har tagits om hand i en fabrik där det inte samtidigt hanteras vete.  När man tar bort dessa spannmål måste man ta bort bröd, pasta, kakor men även tänka genom alla hel- och halvfabrikata som kan innehålla gluten. Det kan gälla korv, pajer, färdigrätter, såser, pastejer, pizza, lakrits med mera. Dessutom, om man delar kök med någon som äter gluten bör man ha olika skärbrädor och egna paket med bordsmargarin.

Nu kommer den svåra biten, då vi alla är individer, som reagerar olika starkt och tål olika stora mängder föroreningar i maten.

Reagerar man bara lite på gluten, kan nog havre fungera, men det är individuellt och man får prova att äta bara lite havre efter en längre tid – några veckor – på glutenfri diet. Personer med ‘lätt’ proteinintolerans, alltså de med bara lätta symptom och gärna  problem av typen depression, ångest, koncentrationsstörningar, kan  ofta tåla små mängder gluten och använda havre, soja och vetestärkelse. Även om man reagerar på havegryn, kan havremjölk fungera, den är nästan glutenfri.

Några är mycket känsliga. Det gäller i första hand de som också mår sämst av gluten. De flesta med allvarliga diagnoser, som autism och schizofreni, verkar reagera även på mycket små mängder gluten. Tillhör man denna katagorien bör man även vara försiktig med mat som är märkt som glutenfri, då den ofta innehåller vetestärkelse, havreprodukter eller andre källor till spårmängder av gluten.  Vetestärkelse är vanligt i ‘glutenfri’ mat, men innehåller små mängder gluten. Dock så lite att gruppen med celiaki oftast inte reagerar, varför den kallas ‘glutenfri’. Många med proteinintolerans tål betydligt mindre gluten innan de

 

Men vad kan man äta då?

Att må bra med GFCF-dieten innebär i praktiken att man oftast måste undvika hel- och halvfabrikat. Däremot går det bra att äta rent kött, fisk, ägg, grönsaker, frukt, nötter och frön.  Glutenfritt bröd (utan mjölk!) går bra, men tänk på att det kan vara bakat med vetestärkelse, som många med proteinintolerans reagerar negativt på. Mjölken kan gärna bytas ut mot olika sorters mjölkfri växtmjölk, men några med proteinintolerans reagerar även på soja. Här måste man tyvärr prova sig fram då detta är individuellt. Havrebaserade produkter kan innehålla små mängder gluten. Enligt Oatley (som tillverkar havreprodukter) ligger glutenhalten i deras produkter under 100 ppm vilket torde vara tillräckligt  för de flesta med celiaki men  om man är proteinintolerant och känslig är även den  halten för hög. Däremot går rismjölk bra, liksom mandelmjölk, hasselnötsmjölk och liknande. Det finns gluten- och kaseinfria alternativ till nästan all mat:
soja- och havreglass finns i alla större affärer, men tänk på att både soja och havre kan ge symptom för känsliga individer. Det finns kokosglass naturell och med fruktsmak att köpa på nätet. Sorbet kan också användas.
soja och havre ‘grädde’ kan användes för att göra egna gräddsåser. Alternativt kan man  använda ris eller kokos’grädde’, det finns även som vispgrädde som blir riktigt fluffig och smakar gott. Risgrädden är oftast lite söt i smaken och kanske inte så bra till gryter, men kokosgrädden går bra till nästan all mat. Man kan också göra ‘grädde’ baserad på mandel, hasselnötter eller cashewnötter.
alternativ mjölkfri ost påminner inte riktigt om vanlig ost, och fungerar inte likadant när den värms upp. På senare tid har det kommit ‘ostar’ som fungerar att smälta till lasagne etc.  Det finns goda mjukostar baserade på soja. Sojamjölsbaserad parmesanost, ”grattugiato” smakar mycket likt originalet och är god till pasta, men innehåller soja.  Det finns även     rismjölk-ost, ost gjord på cashew och på mängder av alternativa råvaror.

Inlägget gjort

Att leva med proteinintolerans

Tror du att du reagerar på mat som mjölk och mjöl? Eller undrar du om din nedstämthet, eller barnens bokstavskombinationer kan lindras? Ett bra första steg är att göra en urinanalys. Urinanalysen kan inte göras efter att man har påbörjat dieten, då gifterna lakas ur kroppen under dieten och inte längre kan spåras i urinet. Kom ihåg att skriva om du går på några mediciner, då vissa mediciner mot depression, psykoser etc. kan bryta ner peptider och påverkar tolkningen av peptidurinanalysen. Har man en bra läkare är det bra också att utesluta celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom och liknande. De fleste med glutenintolerans har  inte celiaki, och hur känslig man är för mängden gluten man tål har inte att göra med om man har celiaki eller ej.

Har man en bra läkare, och magproblem, är det också bra ifall man kan testa allergier genom blodprov. Och har man länge gått med dålig matsmältning är det bra att kolla eventulla näringsbrister.  Dock måste man sätta upp en tidgräns: om man i, säg, ett år har försökt att inte göra något alls och det inte har fungerat, kan man ju fundera på att i stället försöka med diet.

Många som mår dåligt, tycker det verkar krångligt med diet. Numera finns det enzymer på marknaden som tar bort behovet av diet för det stora flertalet, men de koster pengar. Man får inte heller snåla för mycket, då en för låg dos gör att man inte blir bättre. Vanliga matsmältningsenzymer fungerar inte, utan man måste ta proteaser. De finns bara att köpa på ett ställe i Sverige idag; Glutenochmjolkfri.se.

Responsen på diet och enzymbehandling är individuell, men en riktlinje kan vara att man de första 1-2 veckorna märker en försämring som beror på abstinens. Det är inget skämt: de flesta mår sämre till en början. Sedan kommer man långsamt tillbaka till där man var innan dieten. När det har gått längre tid, — 4-8 veckor bör man se en tydlig skillnad. För några kommer en tydlig förbättring redan efter några dagar, för andra tar det längre tid. Några menar mjölk försvinner på ett par dagar, men för andra kan det ta månader att bli bra. Gluten har ofta en långsam respons, förbättringen kommer så gradvis att det kan vara svårt att själv märka att man mår bättre.

Man bör också tänka på att undvika ämnen i maten som verkar som peptidasehämmare, alltså ämnen som generellt försvårar nedbrytning av mat. Det gäller konserveringsmedel som bensoater, som vi finner i lingon, honung, acetylsalicylsyra (värktabletter), hjortron med mera. Även färgämnen som azofärgämnen försvårer matsmältningen kan kan förvärra symptom på t.ex. hyperaktivitet.

Inlägget gjort

Symptom på proteinintolerans

Man kan mistänka proteinintolerans om man har ett eller flera av följande symtom:
– särskillt autism och schizofreni verkar koppla till proteinintolerans. Om det finns flera    fall av detta i släkten finns det också en genetisk orsak till problemet
– Asperger eller lättare symtom inom autismspektrat, vilket i klarspråk betyder svårigheter med att få vänner, och att umgås med andra människor
– koncentrationssvårigheter (ADHD, ADD, DAMP med mera)
– möjligen demens
– ångest
– depression
– tvångstankar
– ätstörningar
– aggression

Nästan alltid finns samtidig någon form av magbesvär:
– ‘ont i magen’
– diarré eller förstoppning
– mycket gaser
– IBS (irritabel tarm)
– matallergier

Många kan vara beroende av den maten de inte tål och har en extrem konsumtion av mat som innehåller mjölk eller mjöl  (t.ex. mjölk, ost, pizza, bröd, pasta). De blir ‘höga’ av den maten, och tycker därför mycket om den! Det hänger samman med att kroppen inte klarar av att bryta ner proteinerna helt, utan att det i stället bildas opioida peptider, beståndsdelar som fungerar på liknande sätt som opium eller morfin. De är vanebildande, och man får en kick av den. Det betyder samtidigt att man under en övergångsfas kan få abstinensbesvär när man inte längre får sin dagliga dos med den mat man inte tål, alltså när man börjar med en mjölk- och glutenfri diet.

Några har också mycket stora eller små pupiller och kan periodvis vara väldigt ljuskänsliga.

Medan några har starka psykiska symptom, har andra bara lätta symptom. Det kan också vara så att man inte förstår att man påverkas psykiskt innan man har gått något år på diet. I takt med att magen blir bättre upptäcker att man blivit gladare och fått bättre sociala relationer utan att man funderat på att det var dåligt förr.

Det enda riktiga testet, förutom att göra en urinanalys, är att prova att gå på diet ett tag. Skall man försöka diet bör man dock satsa helhjärtat på det och vara strikt i flera veckor för att verkligen kunna se en skillnad. Ofta ser närstående skillnaden lättare än vad man gör själv. Tänk också på att de som är illa drabbade ofta har en abstinens-period på 2-4 veckor där de mår sämre innan allt blir bättre igen. Att må sämre är alltså ett tecken på att gifterna går ut ut kroppen och att man är på rätt spår för att snart få en bättre hälsa!

Medicinska analyser vid proteinintolerans

Proteinintolerans innebär att man inte fullständig kan bryta ner alla proteiner, och då i synnerlighet har problem med gluten och kasein. Då kommer rester av dessa ofullstädigt nerbrutna proteiner (peptider) att ansamlas i kroppen, och så smånigom skiljas ut i urinen. Därför kan man göra en urinanalys och den vägen upptäcka om man har opioida peptider, som inte brutits ner, i kroppen.

Analysen av urinen kan berätta vilka peptider man har överskott av, och då ser man också om man i första hand har problem med gluten och/eller kasein.

Analysen kan bara göras när man äter den mat man reagerar på. Har man börjat på diet, kommer de proteinresterna man blir sjuk av att sakta försvinna från kroppen, och de finns då inte längre kvar i urinen. Analysen måste alltså göras innan man påbörjar dieten. Eventuellt kan man frysa ner urinen, och spara för att beställa själva analysen efter att man har sett effekten av att gå på diet.

Analysen beställas av läkare eller annan behandlare, men man får själv stå för hela kostnaden. Kontakta oss om din läkare inte vill hjälpa till. Mer om analysen och hur det går till kan du läsa på Neurozyms hemsida.
Även på svenska. Det går också bra att göra testet på Lab1.

Inlägget gjort

Om proteinintolerans och hur det yttrar sig

Maten vi äter består av olika delar, som kolhydrat, fett, vatten och protein. Proteinerna kan inte tas upp av kroppen som de är, utan bryts ner till mindre och mindre delar. Först till mindre proteinfragment, peptider. Peptiderna bryts sedan vidare ner till aminosyror, som cellerna kan nyttiggöra sig. För att vi skall kunna bryta ner proteiner och peptider behöver vi inte bara magsyra och hjälp av tarmens alla bakterier. Vi behöver även enzymer som hjälper till att spjälka maten. Det finns mängder av olika enzymer som alla har olika uppgifter i kroppen och som går in på olika ställen för att t.ex. spjälka en peptid vidare ner till aminosyror. Mer om vår matsmältning finner du här. Ett litet gen-fel kan göra att ett enzym inte blir funktionellt eller bildas i tillräckliga mängder. Då får vi en enzymdefekt, och resultatet kan bli att vi inte klarar av att fullständigt bryta ner vissa peptider. I några fall gör detta inte så mycket, på sin höjd ger det magbesvär. Bland de peptider som bildas då proteiner i mjöl och mjölk bryts ner finns några som påverkar både kropp och psyke. Om dessa peptider inte bryts ner till aminosyror, utan blir kvar i kroppen, orsakar de större problem än bara magbesvär. När kroppen reagerar fysiskt och psykiskt på maten vi äter kallar vi det protein-intolerans. Turligt nog är det en relativt lätt diagnos att ställa och man kan få symptomlindring med hjälp av diet och eventuellt ett särskillt enzymtillskott.

Psykiska störningar förknippade med protein-intolerans

Några allvarliga psykiska störningar, som schizofreni och autism, är ärftliga, de förekommer mer i vissa familjer. De har alltså en genetisk orsak. Vi tror att denna orsak helt eller delvis är proteinintolerans. I en familj där dessa sjukdommer förekommer bör man därför lämna ett urinprov redan när barnen är små, gärna innan symptom visar sig, och kontrollera om barnen är proteinintoleranta. Är det fallet, kommer livet snart att få en betydligt bättre kvalitet, då det är lätt att ta bort grundorsaken! Har man länge ätit proteiner, som man inte kan bryta ner, kan det ge bestående hjärnskador, varför det är viktigt att diagnosen ställs så tidigt i livet som möjligt. Sedan de uppseendeväckande resultaten med dietförsök på autistiska barn i Norge på 80-talet, har ständigt nya forskningsresultat visat betydelsen av diet för patienter med autism-spektrum störningar.

Sedan kan givetvis dessa enzymdefekter även på sikt ge fysiska besvär. Idag skrivs mycket om kopplingen mellan gluten/kasein och autoimmuna sjukdomar som Hashimotos och MS.

Enligt Autism Research Institute, USA, mår minst 2/3 av alla autister bättre på GFCF-diet (glutenfri-caseinfri-diet). Eftersom dessa diagnoser ställs utifrån symptom och inte orsak, kommer det finnas autister som inte har enzymdefekter utan kanske istället har en förlossningsskada, samt schizofrena som kanske fått en hjärnskada i en olycka.

Exakt vilka symptom en enzymdefekt ger, beror på vilken av kroppens alla enzymer som det är fel på, samt hur väl andra delar av kroppen klarar att kompensera för felet. Många med lätta störningar som Asperger, ADHD eller koncentrationsstörningar berättar att de får en lättare vardag med diet; bättre fokus, bättre relationer och mindre inlärningsproblem. Sedan kan det vara skönt att förstå varför man mår dåligt ibland: Har man blivit ‘förgiftad’ av maten förblir man påverkad några dagar efteråt. Man är inte en dålig människa som borde skärpa till sig, utan man behöver rensa ur giftarna från kroppen med rätt mat och eventuellt äta lite extra enzymer ett tag.

Flera med nevrotiska besvär som ångest och depression har upplevt positiva resultat av att gå på diet. Ångesten försvinner, man upplever människorna runt sig som mer vänliga, livet blir lättare och gladare. Dieten kan göra att paranoida tankar och tvångstanker försvinner, ätstörningar blir hanterliga, och tankarna på självmord kan blekna. Flera och flera rapporterar också att demens kan försvinna med en gluten- och kaseinfri diet.

Beroende på hur svåra symptom man har, kan man givetvis ifrågasätta om det är värt att gå en en strikt diet. Ett förslag är att man – eventuellt efter att ha fått ett positivt svar på urinprovet – provar en strikt diet i 1-3 månader, så man känner hur livet kan vara när man inte ständigt tillför ämnen kroppen inte tål. Observera att man kan få abstinenssymptom första tiden och må sämre ett tag. Normalt handlar det om ett par veckor där man gradvis mår sämre för att sedan långsamt bli bättre. De flesta vill efter en månad se en förbättring. Märks ingen ändring efter 3 månader är det tveksamt om diet hjälper. Undantaget verkar vara schizofreni där det tar längre tid. Beroende på hur man upplever skillnaden kan man självklart välja att leva som normalt med lättare neurotiska besvär framför att krångla till det med diet. Fast det är värt att testa diet under några veckor för att uppleva skillnaden! Livet är mycket roligare i färg!

Inlägget gjort

Kan vårt psyke påverkas av maten vi äter?

Kosten styr vårt beteende och vårt psyke

Först kan det tyckas märkligt att någon kan reagera psykiskt på mat. Fast, vi har alla sett hur alkohol kan göra människor aggressiva. Alla som haft barnkalas hemma har väl också reagerat över vilken stark drog socker är, och med skräckslagen fascination stirrat på en skock sockerstinna barn utom kontroll. Kaffe gör oss pigga – eller skakiga om det blir alldeles för mycket. Våra läkemedel härstammar från medicinalväxter som ibland ingår i vanlig matlagning, om än i mindre mängder eller lägre koncentrationer.

Den norska läkaren Andreas Følling upptäckte redan på 30-talet hur barn med en särskild enzymdefekt fick svåra hjärnskador, och hur dessa skador kunde undvikas genom att sätta dessa barn på diet i tidig ålder. Det tog runt 30 år innan läkarkåren accepterade hans forskning och hans slutsatser. Idag kallas sjukdommen PKU (phenylketonuria) och alla nyfödda i hela västvärlden testas direkt efter födseln, så att dessa barn kan sättas på diet innan hjärnan blivit skadad. Med rätt diet utvecklas barnen normalt, men äter de som vi andra blir de allvarligt intellektuellt utvecklingsstörda. På 30-talet var PKU den vanligaste orsaken till intellektuell utvecklingsstörning,  Downs Syndrom är mer sällsynt än vad PKU var den gången.

Sedan några decennier är det känt att psykiska störningar, så som autism, schizofreni, bipolär depression, ADHD, adferdstörningar, ångest och depressioner, kan ha samband med enzymdefekter i kroppen, men många drabbade känner inte till orsakssambandet och får en försämrad livskvalitet. För en närmre förklaring av orsakssambandet, se under sjukdomsfakta. Flera berättar också om hur demens kan lindras (och kanske förebyggas?) av en diet utan gluten och kasein (mjölkprotein).

Denna hemsida vill informera alla drabbade och deras nära om hur vi kan bli sjuka av vanliga matvaror. Medan man från officiellt håll hävdar att vi alla får i oss tillräckligt med näringsämnen från maten, kan de med kroniska sjukdomar, därunder de med neuropsykiatriska sjukdomar, ha underliggande näringsbrister som skapar ett ogynnsamt läge i kroppen och ger oxidativt stress, enzymbrister, höga toxinnivåer och obalanser i signalsubstanser som ger olika symptom. Grunden kan ligga i DNA-mutationer eller epigenetik, men kan oftast rättas till med diet och individuellt anpassade kosttillskott.

Särskilt har gluten och mjölkproteinet (kaseinet) visat sig vara problematisk. I en kropp med oxidativt stress, kommer enzymer av typen DPP-iv (dipeptidyl peptidase-4) lätt att förstöras. Det gör att kroppen inte klarar av att bryta ner gluten och kasein. De båda kan då ge så kallade opiöida peptider som på sikt kan ge permanenta hjärnskador. Det är därför mycket viktigt att barn med denna typ problematik så snabbt som möjligt (helst före ca 8 års ålder) sätts på en diet utan gluten och mjölkprotein eller får enzymtillskott med höga nivåer av DPP-IV. Samtidigt kan man jobba med att ta ner den oxidativa stressen i kroppen.

Givetvis är både mjölk och mjöl bra mat för alla som inte har denna typ av enzymproblem. För oss som blev födda med för låg enzymaktivitet eller sliter med oxidativ stress kan dock vanlig mat ge stora psykiska besvär. Att leva på diet kan, trots de uppoffringar det innebär, vara den bästa vägen till ökad livskvalitet. Tar man bort all gluten och kasein från maten, och eventuellt tar ett enzymtillskott, kan symptomen försvinna, helt eller delvis. Bäst effekt fås givetvis ifall man klarar att hitta lösningar på alla kroppens genmutationer, vilket kan innebära att man behöver tillföra vissa mer eller mindre vanliga kosttillskott i tillägg till diet/enzymer.