Publicerad Lämna en kommentar

Kan vårt psyke påverkas av maten vi äter?

Kosten styr vårt beteende och vårt psyke

Först kan det tyckas märkligt att någon kan reagera psykiskt på mat. Fast, vi har alla sett hur alkohol kan göra människor aggressiva. Alla som haft barnkalas hemma har väl också reagerat över vilken stark drog socker är, och med skräckslagen fascination stirrat på en skock sockerstinna barn utom kontroll. Kaffe gör oss pigga – eller skakiga om det blir alldeles för mycket. Våra läkemedel härstammar från medicinalväxter som ibland ingår i vanlig matlagning, om än i mindre mängder eller lägre koncentrationer.

Den norska läkaren Andreas Følling upptäckte redan på 30-talet hur barn med en särskild enzymdefekt fick svåra hjärnskador, och hur dessa skador kunde undvikas genom att sätta dessa barn på diet i tidig ålder. Det tog runt 30 år innan läkarkåren accepterade hans forskning och hans slutsatser. Idag kallas sjukdommen PKU (phenylketonuria) och alla nyfödda i hela västvärlden testas direkt efter födseln, så att dessa barn kan sättas på diet innan hjärnan blivit skadad. Med rätt diet utvecklas barnen normalt, men äter de som vi andra blir de allvarligt intellektuellt utvecklingsstörda. På 30-talet var PKU den vanligaste orsaken till intellektuell utvecklingsstörning,  Downs Syndrom är mer sällsynt än vad PKU var den gången.

Sedan några decennier är det känt att psykiska störningar, så som autism, schizofreni, bipolär depression, ADHD, adferdstörningar, ångest och depressioner, kan ha samband med att vissa biokemiska reaktioner inte fungerar optimalt i kroppen, men många drabbade känner inte till orsakssambandet och får en försämrad livskvalitet. Ändå sedan 1980-talet har många med god effekt behandlat dessa sjukdomar med en gluten- och kaseinfri diet. Dock har denna diet blivit mindre populär med åren, i takt med att allt fler ersättningsprodukter kommit ut på marknaden.

Denna hemsida vill informera alla drabbade och deras nära om hur vi kan bli sjuka av vanliga matvaror. Medan man från officiellt håll hävdar att vi alla får i oss tillräckligt med näringsämnen från maten, kan de med kroniska sjukdomar, därunder de med neuropsykiatriska sjukdomar, ha underliggande näringsbrister som skapar ett ogynnsamt läge i kroppen och ger oxidativt stress, enzymbrister, höga toxinnivåer och obalanser i signalsubstanser som ger olika symptom. En predisposition kan ligga i DNA eller epigenetik, men läget kan oftast förbättras med diet och individuellt anpassade kosttillskott.

Särskilt har gluten och mjölkproteinet (kaseinet) visat sig vara problematisk. I en kropp med oxidativt stress, kommer enzymer av typen DPP-iv (dipeptidyl peptidase-4) lätt att förstöras. Det gör att kroppen inte klarar av att bryta ner gluten och kasein. De båda kan då ge så kallade opioïda peptider som på sikt kan ge permanenta hjärnskador. Det är därför mycket viktigt att barn med denna typ problematik så snabbt som möjligt (helst före ca 8 års ålder) sätts på en diet utan gluten och mjölkprotein eller får enzymtillskott med höga nivåer av DPP-IV. Samtidigt kan man jobba med att ta ner den oxidativa stressen i kroppen.

Då gluten- och caseinfri diet (GFCF) blev populärt på 1980-talet var responsen mycket god. Många förvånades över hur snabbt barnen blev friska och hur många symptom som försvann.Man trodde ett tag att alla autister kunde bli helt friska. Idag är sanningen en annan, GFCF har tappat effekt. Rätt överraskande, då det ligger hyllmeter med forskning bkom rådet att äta GFCF. Medan GFCF på 80- och 90-talet innebar att mjölken ersattes med vatten som måltidsdryck finns det idag de som heller dricker mandelmjölk. Gluten, som förr byttes mot två varma mål eller på sin höjd majs- och riskex blir idag till glutenfritt bröd på teff, bovete och nötmjöl. Det finns även de som bakar bröd på mandelmjöl. Några väljer att köra ’Paleo’ istället för den traditionella GFCF, och det har ibland gett motsatt effekt, barnen blir sämre. Medan GFCF hade en vetenskaplig grund, är Paleo något som endast baserar sig på entusiastiska kokboksförfattare.

En möjlig förklaring till att GFCF har tappat effekt kom för några år sedan när en studie gjordes på polska autistiska barn. Man såg då att dessa barnen hade mycket höga halter av oxalat i plasma. De senaste tio åren har därför låg-oxalat diet (LOD) blivit stort bland de som naturligt vill behandla neuropsykiatriska sjukdomar. Teorien är att man tidigt i livet hamnar i oxidativt stress, och hamnar i en negativ spiral. Kroppen behöver extra näring, bland annat höga vitamin och mineraldoser för att bryta cirkeln, men man kanske har svårt att tillgodogöra sig detta från maten eller från syntetiska vitaminer. Oxidativt stress kan förstöra enzymer, och göra att kroppen har svårt att bryta ner proteiner och hantera toxiner. Mitokondrier tar skada, den oxidativa stressen ökar. Endast genom att ta stora mängder av aktiva kosttillskott och leva på LOD bryter man cirkeln, och idag kan många berätta hur autism, ångest, hjärndimma, trötthet och värk i leder och muskler har försvunnit efter ett tag på diet.

Paleo och keto är tyvärr hög-oxalat dieter som vi på denna sida till varna för. Om man har gått på paleo ett tag kan första tiden på LOD vara mycket svår. Kroppens första steg är att avgifta sig, och alla symptom blir därför värre den första tiden. Tyvärr tar det ofta flera år innan man ser tydlig förbättring med LOD. Dieten är ingen snabb väg till hälsa. Men det är helt ofarligt, och belöningen om man uthärdar är väl värd insatsen!

Psykisk ohälsa, gener eller otur?

Vissa psykiska sjukdomar, som schizofreni, har en tydlig ärvlig komponent. Är det kört då, om man kommer från en familj med dessa sjukdomar? Gener är endast predispositioner, de visar vilka svårigheter vi kan få i livet, men ger i sig inte sjukdom. Alla blir inte sjuka. Om bara en sjuk person visar sig bli frisk efter att ha fått en diagnos, visar det ju också att det är möjligt att bli frisk. Sedan vi alla är olika och har individuella problem kommer inte lösningen vara den samma för alla. Men det är alltid möjligt att bli bättre. Vården vill inte skuldbelägga och säger därför att kosten inte har betydelse, men missar då att man kan ge folk nytt hopp om de får veta sanningen! Schizofreni beror inte bara på otur, det går att bli bättre även från en så allvarlig diagnos.

Autism har ökat kraftigt senare decennier. Det betyder att det inte främst är gener som är orsak till sjukdomen. Att medicinera säger att kost inte har betydelse, visar bara att vi inte läst in sig på forskningen på fältet. Väldigt många autister blir fri från sin autism genom tillskott av vitaminer, mineraler och med rätt kost. Så gott som all bra forskning inom autismområdet har utförts av föräldrar till autistiska barn, och dessa har ett egetintresse i att få barnen friska, INTE i att sälja läkemedel. De ekonomiska drivkrafterna fattas, och ingen åker ut till medicinare för att berätta om dieter eller viktiga kosttillskott så som man skulle ha gjort om man hade kunnat sälja dyra mediciner.

Depression verkar vara det lättaste att bli fri från, men även här är standard i vården att dela ut läkemedel som i vetenskapliga försök har försumbar effekt.

Läkningsparadoxet

Ett stort missförstånd idag är att man inte har förstått och tagit till sig läkningsparadoxet. En sjuk kropp kan ha stora mängder toxiner i sig. Några alternativare pratar om ’detox’ och menar några dagar med pulverdryck, varpå man skall känna sig som en bättre människa. Tja, kanske fungerar om du är jättefrisk innan. Har man en allvarlig psykisk sjukdom lär inte en vecka med pulverdrycker göra skillnad. Dessutom kommer perioden när kroppen gör sig av med toxiner att vara besvärlig. Toxiner kan vara undangömda i fett, leder, blodkärl med mera. När kroppen får möjlighet att göra sig av med dem, frisätts de och kommer ut i blod och lymfa. Under avgiftningen mår man därför sämre.

Tar man ett kosttillskott och upplever en initial försämring, kan det bero på avgiftning. Är du osäker, ta en paus. När vågen av illamående/hjärndimma/aggression eller vad det nu är, är borta, hur mår du då? Blev det bättre efteråt? Ja då var det ett bra tillskott som din kropp behövde! Det låter lätt, men är oftast svårt. Är man mycket sjuk kommer det ta så lång tid innan man märker att man blivit bättre, och därför svårt att avgöra om kosttillskottet hade en positiv effekt. En grundregel är att starta mycket försiktigt med låga doser och tolka negativa reaktioner som avgiftning, prova gärna minst 3 månader innan du ger upp! Här pratar vi endast om vitaminer, mineraler och enstaka aminosyror. Dessa är ofarliga för kroppen. och våra kroppen har sätt att göra sig av med överskottet. Andra mediciner som inte naturligt hör hemma i människokroppen måste man vara försiktigare med! Faktisk skulle jag själv inte ta något tillskott av något ämne som inte naturligt finns i kroppen.

Samma sak gäller naturligvis dieter. Det finns skräckexempel på människor som åker runt i världen och berättar om sina hälsodieter och som själva mår dåligt av dem. Lyssna t.ex. på Trudy Scott  där hon berättar hur en paleodiet gjorde henne så sjuk att hon knappt kunde stå på benen. Likväl åker hon runt och berättar om hur bra paleo är för vår hälsa. Många berättar om hur de mått bättre av vegankost, men världen är full av de som efter några år som veganer mår dåligt och lämnar dieten. Lyssna t.ex. på Elliot Overton  eller Sally Norton. En nyfrälst vegan är säkert övertygande, men man bör fråga några som varit veganer länge, och tänka genom hur friska de verkar innan man tar till en extrem diet. Allra värst är dagens Superfood-entusiaster. Att äta stora mängder spenat, sötpotatis, nötter, rödbetor, quinoa och andra superfoods kan vara mycket skadligt i det långa loppet. De största entusiasterna verkar alla ha problem med ont i leder, ämnesomsättningen och kronisk trötthet. Det är ingen läkningsprocess, utan dessa människor blir bara sjukare ju längre de stannar på dieten. En bra diet kan ge övergående besvär, men på längre sikt (några års sikt) måste den ge dig bättre hälsa, eller också är det fel diet för dig!

 

 

 

Några referenser:

 

Børn med ADHD bør have testdiæt
»Vi observerede en dramatisk effekt hos to tredjedele af børnene. Hos disse børn forsvandt symptomerne fuldstændig,« siger professor og læge Jan K. Buitelaar fra Radboud Universitetet i Nijmegen

Anbefaler test-diett for ADHD-barn
Et utvalg på 40 barn med ADHD, de fleste gutter mellom fire og åtte år, gikk gjennom en spesialdiett i fem uker. Effekten var slående, rapporterer forskerne.
– Vi observerte en dramatisk effekt hos to tredjedeler av barna. Hos disse ble symptomene helt borte,

Diett mot ADHD og autisme
Spiste seg friske
Leo (4) og Ask (3) fikk nye liv da de la om kostholdet.

Varför ingen diet vid ADHD?, H Santelmann
Läkare med lång erfarenhet av kostomläggning hos barn berätter att gluten, mjölk, socker och tillsatsämnen ofta är boven vid ADHD och hyperaktivitet.

 

Youtube:

Jørgen Klaveness – Om sin autistiske sönn og kostholdet som endret alt

Some Parents Don’t Get It-Gluten and Autistic Spectrum

Vetenskapliga artiklar

”Probable etiology and possible treatment of childhood autism”, KL Reichelt, AM Knivsberg, G Lind and M Nødland, Brain Dysfunct, 4, 308-319, 1991
Økt mengde av enkelte peptider i urin hos barn med autistiske syndromer kan indikere at den genetiske predisposisjonen kan være en peptidase-defekt. Ut fra utskilt mengde peptider og respons på diett, vil man tro at casein og gluten er årsaksfaktorer. Dette bekreftes ved at IgA verdier ofte er øket mot disse proteinene. Det er også funnet bovine cm i urin og dialysevæske. Mer enn 2 års oppfølging av to grupper barn på diett, viser en fortsatt bedring for de som fortsetter å følge dietten, mens de som har forlatt dietten har hatt en markert tilbakegang.

”The ScanBrit randomised, controlled, single-blind study of a gluten- and casein-free dietary intervention for children with autism spectrum disorders”, Paul Whiteley, Demetrious Haracopos, Ann-Mari Knivsberg, Karl Ludvig Reichelt, Sarah Parlar, Judith Jacobsen, Anders Seim, Lennart Pedersen, Maja Schondel, Paul Shattock, Nutritional Neuroscience,Volume: 13 Issue: 2, Apr 2010, pp. 87 – 100,
There is increasing interest in the use of gluten- and casein-free diets for children with autism spectrum disorders (ASDs). We report results from a two-stage, 24-month, randomised, controlled trial incorporating an adaptive ’catch-up’ design and interim analysis. Stage 1 of the trial saw 72 Danish children (aged 4 years to 10 years 11 months) assigned to diet (A) or non-diet (B) groups by stratified randomisation. Participants were tested at baseline, 8, and 12 months. Based on per protocol repeated measures analysis, data for 26 diet children and 29 controls were available at 12 months. At this point, there was a significant improvement to mean diet group scores (time*treatment interaction) on sub-domains of ADOS, GARS and ADHD-IV measures. Multiple scenario analysis based on inter- and intra-group comparisons showed some evidence of sustained clinical group improvements after 24 months although possibly indicative of a plateau effect for intervention. Our results suggest that dietary intervention may positively affect developmental outcome for some children diagnosed with ASD. In the absence of a placebo condition to the current investigation.

”Effectiveness of the gluten-free, casein-free diet for children diagnosed with autism spectrum disorder: Based on parental report”, Christine M. Pennesi; Laura Cousino Klein, Nutritional Neuroscience, Volume 15 Issue 2 (March 2012), pp. 85-91
Studies on the gluten-free and/or casein-free (GFCF) dietary intervention for children with autism spectrum disorders (ASDs) suggest that some children may positively respond to implementation of the dietary intervention. Other research suggests that children diagnosed with ASD can be classified into subpopulations based on various factors, including gastrointestinal (GI) abnormalities and immune function.

Goodwin MS, et al. “Malabsorption and Cerebral Dysfunction.” Journal of Autism & Childhood Schizophrenia. 1971;1:48-62.
Reichelt KL, et al. “Childhood Autism: A Complex Disorder.” Biological Psychiatry. 1986 Nov;21(13):1279-90.
Shattock P, Lowdon G. “Proteins, Peptides and Autism: Part 2: Implications for the Education and Care of People with Autism.” Brain
Dysfunction. 1991;4: 323-334.
Knivsberg AM, et al. “Autistic Syndromes and Diet: A Follow-up Study.” Scandinavian Journal of Educational Research 1995; 39:
223-236.
Cade R, et al. “Autism and Schizophrenia: Intestinal Disorders.” Nutr Neurosci. 2000; 3, 57–72.
Knivsberg AM, et al. “A Randomised, Controlled Study of Dietary Intervention in Autistic Syndromes.” Nutritional Neuroscience. 2002
Sep; 5(4):251-61.
Lucarelli S, et al. “Food Allergy and Infantile Autism.” Panminerva Medica. 1995 Sep;37(3):137- 41.
Jyonouchi H, et al. “Evaluation of an Association Between Gastrointestinal Symptoms and Cytokine Production Against Common
Dietary Proteins in Children with Autism Spectrum Disorders.” Journal of Pediatrics. 2005 May;146(5):605-10.
Jyonouchi H, et al. “Dysregulated Innate Immune Responses in Young Children with Autism Spectrum Disorders: Their Relationship to
Gastrointestinal Symptoms and Dietary Intervention.”Neuropsychobiology. 2005;51(2):77-85.

 

 

”A randomised controlled trial into the effects of food on ADHD”,
Lidy M. J. Pelsser MSc, Klaas Frankena MSc, PhD, Jan Toorman MD, Huub F. J. Savelkoul PhD, Rob Rodrigues Pereira MD, Jan K. Buitelaar MD, PhD, Child & Adolescent Psychiatry, January 2009, Volume 18, Issue 1, pp 12-19
The aim of this study is to assess the efficacy of a restricted elimination diet in reducing symptoms in an unselected group of children with Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Dietary studies have already shown evidence of efficacy in selected subgroups. Twenty-seven children (mean age 6.2) who all met the DSM-IV criteria for ADHD, were assigned randomly to either an intervention group (15/27) or a waiting-list control group (12/27). Primary endpoint was the clinical response, i.e. a decrease in the symptom scores by 50% or more, at week 9 based on parent and teacher ratings on the abbreviated ten-item Conners Scale and the ADHD-DSM-IV Rating Scale. The intention-to-treat analysis showed that the number of clinical responders in the intervention group was significantly larger than that in the control group [parent ratings 11/15 (73%) versus 0/12 (0%); teacher ratings, 7/10 (70%) versus 0/7 (0%)]. The Number of ADHD criteria on the ADHD Rating Scale showed an effect size of 2.1 (cohen’s d) and a scale reduction of 69.4%. Comorbid symptoms of oppositional defiant disorder also showed a significantly greater decrease in the intervention group than it did in the control group (cohens’s d 1.1, scale reduction 45.3%). A strictly supervised elimination diet may be a valuable instrument in testing young children with ADHD on whether dietary factors may contribute to the manifestation of the disorder and may have a beneficial effect on the children’s behaviour.

Title:The effect of diet supplementation on children with ADHD. (c2012)
Author:Saab, Linda, Master thesis
Nutritional management as related to ADHD is one aspect that has been neglected in Lebanon. This project investigates the influence of diet, without medication or behavior alteration, on children with ADHD. A case study was conducted on a 9 year old boy attending in a private school in Beirut who was diagnosed with ADHD. The participant had food additives, refined sugars, casein, gluten, and foods with salicylates removed from his diet and an increased intake of essential fatty acids (omega 3 and omega 6). The study that lasted 5 weeks aimed to observe the effects of this special diet on the boy’s hyperactivity, impulsivity and inattention. The diet proved effective in that diet modification played an effective role in the management of ADHD and hence should be recommended to students with similar conditions.

Jaswinder Kaur Ghuman: “Restricted elimination diet for ADHD: the INCA study,” The Lancet 5. februar 2011.
Psychopharmacological and psychosocial treatments are evidence-based treatments for attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD). However, concerns about side-effects of psychoactive drugs, and barriers to access to and commitment needed for psychosocial treatments, often lead to consideration of other interventions. 1 One such intervention relates to the tenet that hypersensitivity or intolerance to foods or additives is a risk factor for ADHD.

”Effects of a restricted elimination diet on the behaviour of children with attention-deficit hyperactivity disorder (INCA study): a randomised controlled trial”,Lidy M. Pelsser, Klaas Frankena, Jan Toorman, Huub F. Savelkoul, Anthony E. Dubois, Rob Rodrigues Pereira, Ton A. Haagen, Nanda N. Rommelse, Jan K. Buitelaars, Lancet. 2011;377(9764):494-503.
A restrictive diet for children suffering from ADHD can be so beneficial that many of them can stop taking medicine altogether, according to a Dutch study published in The Lancet this year. The research involved 100 children aged four to eight. Fifty of them followed an elimination diet – removing all known problem foods until some of them consumed only rice, turkey, pear, vegetables and water. After five weeks, two-thirds of the children on the special diet no longer had any behavioural problems. There was no difference in the behaviour of the control group on a ’healthy’ diet. The children were followed for a year, with foodstuffs being added back into their diet to determine what caused the hyperactive reaction. (IgG tests were found not to be helpful compared to food challenges, which is what we have been saying for years.)
The researchers found ’considerable effects of a restricted elimination diet … with equal effects on ADHD and oppositional defiant disorder’. They concluded that ’dietary intervention should be considered in all children with ADHD, provided parents are willing to follow a diagnostic restricted elimination diet for a five-week period, and provided expert supervision is available.‘ The Few Foods Diet used by the Dutch study is not new but it is the first time it has been trialled on so many children for such a long time. This is the tenth study to show that between 60% and 100% of ADHD children can improve on diet if you get the diet right.

”The Role of Gluten in the Etiology of Neurodevelopmental Disorders: Opioid and Immunological Mechanisms.”, Nutritional Perspectives: Journal of the Council on Nutrition . Apr2007, Vol. 30 Issue 2, p16-25. 7p., Loscalzo, Ritamarie
GLUTEN, A PROTEIN FOUND IN MOST CEREAL GRAINS, is perhaps the protein consumed in greater quantities than any other protein. It has long been known that a small percentage of the population is intolerant to gluten, and gastrointestinal upset, including diarrhea, bloating and flatulence result from its consumption. Less widely known is that gluten intolerance actually affects a larger population than originally thought and the gastrointestinal effects may not be present until further along in the course of the disease. Initial presenting signs may be far removed from the small intestine, and may affect any other body system. Most common systems to be effected are the central and peripheral nervous systems, the dermatological system and the endocrine system. Neurodevelopmental disorders in children have reached almost epidemic proportion, and have been linked to gluten intolerance. This paper explores the mechanism by which gluten effects the clinical presentation in neurodevelopmental disorders, ranging from ADHD to autism.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *