Inlägget gjort

Ammoniak – när matte blir svårt

Ammoniak och aldehyder-problematiskt för vissa

Ammoniak är inte så vanligt att diskutera. Det beror på att våra kroppar normalt kan ta hand om all ammoniak och ombilda till urea som vi sedan lätt kissar ut. Emellertid är det som alltid, några som har bättre och andra som har sämre förmåga att hantera ammoniak.

Förhöjda ammoniakhalter i blod kan förekomma vid medfödd ASL-brist, och vården är duktig på att identifiera dessa människor tidigt i livet och behandla det. Men man kan också få förhöjda halter av ammoniak om kroppen har en sämre förmåga än normalt att ombilda ammoniak till urea utan att man för den sakens skull har samma enzymdefekt som vården pratar om. Sällan går det så långt att det fångas i blodprov, men det betyder inte att man inte påverkas av de förhöjda nivåerna. Förhöjda halter ammoniak leder nämligen till sämre kognition, särskilt matte brukar vara svårt och finmotoriken blir sämre. Förhöjda halter ammoniak brukar leda till påverkan av  ”varierande svårighetsgrad på motorik och kognitiva funktioner. Funktioner som har med uttrycksförmåga och läsning (verbala funktioner) brukar vara bättre bevarade än matematisk och motorisk förmåga. Även beteendestörningar och hyperaktivitet förekommer, liksom autistiska drag och depression eller bipolär sjukdom. En del får också epilepsi.” allt enligt socialstyrelsen. Många med bokstavskombinationer har ammoniak-besvär, men även personer utan diagnoser kan ha mindre grad av besvär och ha glädje av att sänka sin ammoniakhalt.

Ofta samlar man ammoniak och aldehyd-avgiftningsbesvär under samma paraply då det är samma biokemiska system som hanterar de båda. Ammoniak bildas naturligt i kroppen. Normalt har man 0,5-2g i kroppen. Varje dag får vi i oss runt 1g från vårt dricksvatten, -som numera tillsätts ammoniak som bakteriedödare-, och 2-4g från våra tarmbakterier beroende på vilka tarmbakterier du har. Candida lever och frodas i en kropp med mycket ammoniak och förstärker problemen. (Många andra tarmbakterier är också duktiga på att bilda ammoniak, och i USA där man gärna använder antibiotika, tar man riktade antibiotikakurer för att bli av med vissa bakteriestammar.) Vi får alltså i oss stora mängder ammoniak varje dag som vi måste ombilda. Och det är normalt inga problem. Om du inte tillhör mindretalet som har SOD-mutationer eller CBS uppreglering. SOD står för superoxiddismutase och är enzymer som hjälper oss ombilda ammoniak och aldehyder.

Ammoniak och bokstavsdiagnoser

Stora mängder ammoniak gör att man luktar illa. Idrottsmän som kör hårt kan komma i ett tillstånd där de förbränner sina egna muskler, och då luktar svetten extra illa. Samma sak vid stort ångestpådrag, då luktar man sedan ångestsvett. Men personer med SOD-mutationer kan lukta illa hela tiden utan att de sportar eller blir särskilt stressade. Ökad kroppslukt är ett symptom på för dålig ammoniakavgiftning. Andra symptom kan vara: muskelryckningar, kramper, förhöjde haltar glutamat i hjärnan, låga serotoninhalter, anorexi eller låg kroppsvikt, letargi, illamående, förvirring, huvudvärk, sömnbesvär, irritabilitet och hjärndimma. Flera av dessa symptom förekommer som en del av problematiken vid autism, ADD, ADHD, OCD och andra psykiatriska sjukdomar.

Hur man kan reducera ammoniak i kroppen

Har man SOD-mutationer måste man stödje urea-cykeln genom att ta extra tillskott av vitamin B1 och mangan. Rekommenderad dos av mangan är satt ut från behovet till normala människor utan mutationer, och är runt 3mg/dag. De med SOD-defekter behöver 20-50mg per dag. Här får man som alltid prova sig fram. Om man börjar med 8mg/dag första veckan och dubblar dosen varje vecka, hittar man snart sin optimala dos. Den kan vara högre första månaderna, och minska när kroppen börjar må bättre igen. Många tycker även de har hjälp av tillskott med molybden och zink som hjälper kroppen sänka nivåerna av sulfiter. Tänk på att höga doser av en enkelt B-vitamin kan leda till underskott på övriga B-vitaminer, så experimentera med B2, B5,B6 och B12 om du efter en tid får sämre resultat av behandlingen. Särskilt kan P5P (den aktiva formen för B6) vara en god hjälp.

Mycket ammoniak kommer från dricksvatten, i de fall där dricksvattnet desinficeras med kloraminer. Ett vanligt kolfilter kan hjälpa lite, men för att vara effektivt behövs stora filter som får verka under lång tid. Filter som man sätter på kranen tar tyvärr bara bort klor, inte ammoniak. Det hjälper inte att koka vattnet, men omvänd osmos-filter kan hjälpa.

För att ta hand om ammoniak från tarmen kan man på kvällen ta 1-2 kapslar aktivt kol eller 1 msk bentonitlera. Det måste tas minst 2 timmar efter mat. Båda lera och kol är bra på att absorbera ammoniak och föra bort det från kroppen. Ta kol 1-3 ggr/vecka, bentonitlera kan man ta varje dag. Blir man trög i magen kan magnesiumcitrat hjälpa. Generallt verkar bentonitlera vara snällare mot kroppen än kol, som de flesta blir förstoppade av.

Amy Yasko brukar rekommendera att reducera intaget av protein om man har förhöjd ammoniak, men det leder ju lätt till att man istället äter mer kolhydrater som kan påverka andra delar av kroppen negativt.

En annan genmutation som kan medföra förhöjd ammoniak är CBS-mutationen som gör att homocystein snabbare bryts ner. När homocystein bryts ner bildas cystein och alfa-ketoglutarat. Vid överskott av cystein kommer den vidare nedbrytningen i större grad att ge taurin som i sin tur ombildas till ammoniak av våra tarmbakterier. Många som tar NAC får därför extra besvär av ammoniak under behandlingen och behöver stora mängder mangan och B-vitaminer för att avgifta ammoniak. (Har man brist på cystein kommer kroppen istället gynna bildandet av glutation.) (J. Nutr. 133:2697-2702, September 2003)

 

 

 

Inlägget gjort

Depression: Grundorsaker och behandling

depression grundorsaker och alternativ behandling

De vanligaste grundorsaker till depression

Depression brukar ses på som ett tillstånd där kroppen har för lite serotonin, och man brukar därför behandla det med SSRI. SSRI är läkemedel som hindrar att serotonin återupptas. Många mår bättre av SSRI (dock med vissa biverkningar), men för andra har det mindre effekt och kan sågar ge starkare depression. En som har jobbat mycket med att förstå de biokemiska orsakerna till depression, är Dr William Walsh. Hans forskning är baserad på undersökningar av tusentals patienter, och han har hittat mönster som varit okända inom vården fram tills nu. Här skall jag kort redogöra för hans forskning inom depression.

De 5 huvudorsakerna till depression

Depression har inte bara en orsak, utan flera. Dock är några mer vanliga. Han pekar ut 5 huvudorsaker, och har gjord cirkeldiagrammet ovan som visar på hur vanliga dessa olika grundorsaker är.

Undermetylering (38% av alla deprimerade)

Undermetylering är den vanligaste orsaken till depression, och den som bäst behandlas inom den traditionella vården. Typisk för den undermetylerade gruppen är lågt serotonin och låg SAMe/SAH-kvot. Typisk har de också problem med histamin, läs mer om det här. Som alltid vid undermetylering, blir DPP-IV enzymerna i kroppen skadade, och tillskott med DPP-IV kan ge snabb effekt. De är ofta tävlingsmänniskor och har en stark vilja att lyckas. Några är på gränsen till perfektionister. Andra kan älta små oförrätter och/eller ha tvångstankar och ritualer. Höga histaminvärden gör att de ofta kan ha allergibesvär, särskilt olika former för pollenallergi och andra luftburna allergier. De kan verka lugna på ytan, men under finns ett sinne i uppror och med starka känslor. Undermetylerade är den gruppen som mår bäst av antidepressiva som SSRI, dock kan de ha stora biverkningar. SAMe lyfter nivåerna av serotonin, och kan fungera minst lika bra som antidepressiva (SSRI) och lika snabbt.

Dessa personer behöver hjälpa upp sin metylering med hjälp av t.ex. TMG, trimetylglycin. Det kan med fördel kombineras med B-6 eller pyridoxal-5-fosfat, som är den aktiva formen av vitaminet. Vanliga B-vitamin-komplex gör ofta depressionen värre. De kan även ha brist på zink, magnesium och selen. Kortsiktigt kan enzymer med tillskott av DPP-IV ge bra effekt (TriEnza, AFP Peptizyde).

Folat-brist (20%)

Den näst största gruppen med depression har folat-brist. (Folat, folsyra och folininsyra är alla namn på vitamin B-9.) De visar helt olika svar på blodprov jämfört med den undermetylerade gruppen. De har nämligen lågt serum folat, lågt histamin, högt SAMe/SAH-kvot och förhöjda halter dopamin och noradrenalin. Denna grupp mår inte bra av SSRI! Många har mycket ångest, och kan ha panikångest. De kan vara känsliga mot mat och kemikalier, men i motsats till de undermetylerade reagerar de oftast inte starkt på luftburna allergener. De är overmetylerade, och inte tävlingsinriktade och underpresterar ofta. Många har en konstnärlig eller musikalisk ådra.

Denna gruppen behöver folat! Gärna förstärkt med övriga B-vitaminer (B-12, B-3 och B-6) samt zink.

Kopparförgiftning (17%)

För några kan högt koppar i blodet leda till utarmning av zink, och låg aktivitet i vissa enzymer. Det är i första hand kvinnor som drabbas av koppar-förgiftning, och fokus är alltid att sänka kopparhalten i kroppen. Ofta kommer ångesten och depressionen i samband med hormonella obalanser, som vid pubertet, förlossning (post-partum depression) eller klimateriet. De bör inte ha kopparspiral. Dricksvatten som kommer genom kopparrör bör rensas för koppar, eller man kan köpa vatten på flaska. Ofta har dessa människor även tinnitus, och kan ha nickelallergi eller reagera negativt på oädla metaller, -t.ex. i smycken.

Zink och vitaminer med antioxidativ effekt är till hjälp. Zink måste fasas in långsamt. Det är riskfyllt att behandla kopparförgiftning på egen hand, och bör utföras i samarbete med utbildad personal.

Pyroluria (15%)

Pyrolia beror på en samtidig allvarlig brist på B-6 och zink. Det resulterar i stor undermetylering, inflammationer i kroppen, och låg serotonin och GABA.

Typiska drag är plötsliga, häftiga humöromslag, stark ångest och låg tröskel för stress. B-6 bristen gör att man sällan kommer ihåg sina drömmer. Korttidsminne kan vara dåligt, och det påverkar förmågan att läsa. Många har svårt att äta tidigt på dagen, och hoppar frukosten,- och ibland även lunchen. Typisk är de tunna på armar och ben, allt kroppsfett ligger på lår, rumpa och mage. De har svårt att få solbränna och är ofta känsliga för ljus och ljud.

Självklart skall pyroluria behandlas med zink och P-5-P (aktivt B-6), gärna med tillskott av biotin.

Tungmetallförgiftning (5%)

Idag har alla viss mängd tungmetall i kroppen. Det kommer från lågenergilampor, ljusrör, amalgam, vacciner, vattenrör, aluminiumskastruller och mycket mer. (Aluminium är strängt tagit inte ett tungmetall, men har liknande effekt i kroppen som tungmetaller). De flesta kan hantera mindre mängd tungmetaller, men några har en lägre avgiftningsförmåga än andra. Tungmetallförgiftning kan leda till kognitiva svårigheter, matintolerans och inflammationer i kroppen. Tungmetall kan tas bort med chelering, men behandlingen måste oftast ges kontinuerligt med 2-4 veckors mellanrum. Nyttiga kosttillskott kan vara zink, mangan, selen, kalcium och antioxidanter.

Behandlingstider

Att balansera upp biokemiska obalanser går inte över natten. Fortast går det vid folatbrist, där man på 1-4 veckor ser kraftig minskning av symptomen. Undermetylering tar längst tid. Medan de flesta undermetylerade kan ta TMG i kombination med folat och B12, bör man vid depression, ångest och tvång ta ren TMG och effekten på metyleringen blir då lägre. Det kan ta 2 månader innan man alls känner någon effekt vid kraftig undermetylering, att jämföra med att många med lätt undermetylering känner effekt av TMG direkt på 1-3 dagar. Ofta tar det 3-12 månader att helt bli av med alla depressiva symptom. Motion och meditation är också känt för att hjälpa. All behandling kan kombineras med mediciner.

Dr Walsh forskning är baserat på behandling av människor med olika psykiatriska sjukdomar. Han har tagit blodprov och urinprov på tusentals deprimerade patienter före, under och efter behandling där de kombinerat medicinsk behandling med läkemedel med kosttillskott. Hans slutsatser är inte fullt ut accepterade i svensk sjukvård.

Inlägget gjort

Gentest, genvägen till hälsa vid kroniska sjukdomar

Tolkning av gentest kronisk sjukdom

Om Gentest och Analys av gentester

Jag får ofta frågor om vad man kan göra vid olika kroniska sjukdomar. Oftast finns inga universalsvar. Två personer med samma diagnos behöver oftast olika dieter och kosttillskott. Därför uppmuntrar jag alla med kronisk sjukdom att göra ett gentest.

Idag är det populärt med anti-inflammatoriska dieter, men många av dessa är inte alls bra för alla med inflammationer i kroppen. ”Guldmjölk” med stora mängder curcumin gör ont värre för några personer. Tillskott av vanliga B-vitaminer är oftast negativt för autister och andra med mera allvarliga metyleringsdefekter. Spenat innehåller extrema mängder oxalat. Nötter är också mycket höga i oxalater och innehåller ofta olika mögeltoxiner. Mjölksyrad mat kan göra de med metyleringsdefekter sjuka då de innehåller stora mängder histamin. Alla de ‘hälsosamma’ livsmedlen kan vara besvärliga för några personer.

Många grundorsaker till samma diagnos

Mycket är publicerad senaste tiden runt metylering och olika autoimmuna sjukdomar. Topp! Då är det ju bara att kolla av ‘sin’ sjukdom på PubMed och se vad som kännetecknar de med ‘min’ diagnos, tänker du kanske. Men var försiktig med dessa tankar. Ibland kan det finnas undergrupper inom de med samma diagnos, som gör att standardbehandlingen inte gäller just dig! T.ex. är MS en samlingsdiagnos för olika sjukdomar som skall ha helt motsatt behandling. ADHD är en jättevanlig diagnos, men så omfattande att de som fått diagnosen har helt olika underliggande problem. Läs mer om det på vårt blogginlägg om depression, det som står där gäller även vid ADHD.

Jag rekommenderar därför att börja med att göra ett gentest. Tro inte slavisk på gentestet heller, för beroende på hur man lever, -och hur mor och mormor levde-, kan vissa gendefekter spela större eller mindre roll. Men gentestet är i alla fall ett bra utgångspunkt. Ett förslag är att beställa ett sätt från 23andme.com. Det koster 179€ och tar ungefär 2 månader att få svar på. Tyvärr har myndigheterna kommit fram till att 23andme inte får tolka resultaten, utan medicinska svar skall du få av din läkare. (Stackar läkare, de fick knappast utbildning i att tolka genanalyser under studietiden.) Därför är du tvungen att leta upp tolkningen själv.

För hemma-forskaren finns en mycket detaljerad sida som kan koppla dina gendefekter mot publicerade artiklar om just den defekten. Några kan finna den intressant, men i ärlighetens namn är det hela rätt mastigt och ogenomträngligt. Det finns också ett antal olika betalsidor, där du betalar för att få tillgång till exakt samma information.

Den viktiga metyleringen

Då de flesta kroniska sjukdomar hänger ihop med metyleringsdefekter, kan det vara bra att börja med att undersöka huruvida du eller dina närmsta har metyleringsdefekter. En analys av detta hittar du på Nutrahacker, som även ger lite tips om vilka tillskott du behöver eller bör vara försiktig med. En annan mycket bra startsida är GeneticGenie som också tar utgångspunkt i metyleringen.

Att just metyleringen är så viktig vid kroniska sjukdomar, beror på att det är kroppens styrsystem. Får man metyleringen att fungera bra, så klarar kroppen ofta hantera många andra smådefekter av sig själv. Gendefekter betyder ju inte automatisk att du blir sjuk, utan bara att du måste agera lite annorlunda än genomsnittet för att hålla dig frisk.

Vanligast är att vara undermetylerad. Det tar tid att rätta till, men med lite tålamod, och tillskott som TMG och SAMe kan kroppen börja fungera normalt igen efter några månader. Övermetylering går betydligt lättare att korrigera.

Detox, kroppens avgiftning

Det är också viktigt att kroppen kan göra sig av med olika gifter. Vad som är gift, är faktiskt olika för olika människor; vi har inte alla samma förmåga att göra oss av med de kemikalier vi utsätts för. Ett exempel är sulfiter som ingår i väldigt många matvaror. Just sulfiter har jag personlig erfarenhet av; som vältränad ungdom fick jag svårt att andas. Jag blev andfått av minsta lilla. Det var inte astma eller hjärtbesvär. Det var sulfit-förgiftning. Jag fick kämpa med det länge, tills jag förstod att jag inte tålde sulfit. Tillskott av mangan och molybden kan hjälpa kroppen att bli av med sulfit, acetaldehyd, ammoniak och glutamat. Medan jag reagerar kraftigt på molybden och mangan, med muskelkramper, diarré, illamående och hjärndimma under tiden kroppen avgiftar sig, kommer andra inte alls att få någon effekt av molybden och mangan överhuvudtaget då de inte har överskott av dessa gifter i kroppen. Det är därför bra att endast ta tillskott som är viktigt för just DIN kropp. Var också uppmärksam på att negativa effekter på kort sikt, kan betyda att kroppen gör sig av med gifter. Det är bra i längden, men reducera dosen med de kosttillskott som ger starka symptom, det är bra att avgifta sig långsamt. Motsatt betyder en icke-effekt, att just det kosttillskottet kanske inte var viktigt för dig (just nu).

Nutrahacker är som sagt ett bra första verktyg. Det ger lite tips om vad som är fel i kroppen, och vilka tillskott man kan må bra av, och vad man skall undvika. Var uppmärksam på att många av de kosttillskott som nutrahacker rekommenderar, inte räknas som kosttillskott i Sverige. Försöker du importera dessa själv från USA kommer tullen att stoppa ditt paket och skicka det tillbaka till avsändaren. Vitaminer och mineraler är oftast godkända i Sverige så länge de inte är snack om megadoser. Andra, som vissa aminosyror, kan vara läkemedelsklassade och får endast köpas mot recept.

Var även uppmärksam på att multivitamin-mineralpreparat inte alltid är bra. De kan innehålla ämnen som folsyra, B12 och koppar som många reagerar negativt på. Det kan vara nödvändigt att ta varje vitamin och mineral för sig för att undvika få i sig ämnen man inte mår bra av.

Hur man praktiskt går tillväga

Även om man får en lista över vilka tillskott som är bra och dåliga, sägs det ju inget i dessa rapporter om dosering eller hur man skall gå till väga för att starta behandlingen. Min erfarenhet är att det är bra att börja med att stödja de funktioner som hjälper kroppen avgiftas. Behöver man bli av med tungmetaller, glutamat, sulfiter, aldehyd eller andra vanliga gifter, så är det första steget. Man bör börja väldigt försiktigt, då kroppen kan reagera kraftigt under avgiftningsperioden. Alla tidigare symptom förvärras, och man kan bli illamående, börja kräkas, få svårt att sova, få andningssvårigheter, diarré med mera. Det är inte bra för kroppen att avgiftningen går så fort! När man börjar med tillskott som skall leda gifter ut av kroppen, måste man dosera väldigt lågt och kanske börja med bara en tablett i veckan, och långsamt öka till en om dagen. Avgiftningssymptomen skall inte bli för kraftiga. Avgiftningen kan ta flera månader, men redan efter ungefär 1-2 månader kan man börja med TMG och SAMe eller annat som stärker metyleringen. Börjar man med TMG före avgiftningen har kommit igång, är risken annars att metyleringen drar igång och skapar ännu mera slagg. Metyleringscyklen fungerar inte fullt ut, och man får inte så bra effekt av TMG/SAMe.

Redan från dag 1 kan man börja med mineraler som zink, magnesium och kalcium. D-vitamin bör alla i Sverige ta när vi inte har högsommar, och B6/P-5-P är också bra för de flesta. Däremot kan B12 och folsyra/folat/metylfolat skapa problem i startfasen av behandling. Vanliga multivitaminer och vitamin/mineral-tabletter kan därför göra mer skada än nytta. Vanlig B12, cyanocobalamin, är skadligt för de vems kroppar inte kan omvandla cyanocobalamin till dess aktiva form. Det gäller framförallt många autister. De behöver höga doser metylcobalamin och skall undvika cyanocobalamin. Dock bör avgiftningen ha pågått ett tag innan man tillför metyl-B12 och folat.

Att hjälpa sitt barn

Ett gott råd de de som vill hjälpa sitt barn/syskon/förälder är att ni delar stora delar av det genetiska materialet. En person som har kronisk sjukdom, är sänkt av sin sjukdom. Det tar tid innan man ser effekten av någon behandling. Däremot kommer effekten synas snabbare hos en frisk person som fungerar bättre. Man kan alltså som mamma/pappa snabbare se om en viss behandling kommer ha effekt -och kanske även känna detox-reaktioner- och därmed kan man justera in behandlingen efter hur den fungerar på andra familjemedlemmar. Tänk dock på att barn behöver lägre dos och kanske inte tål att få tabletterna varje dag. De kan också behöva betydligt längre tid med att detoxa innan kroppen är av med alla gifter. Bättringen kommer långsamt och först efter att giftnivån in kroppen har minskat betydligt. När gifterna är ute ur kroppen, kan dock tillskott av DMG/TMG/SAMe ha förvånansvärt snabb och tydlig effekt.

En bra sida som berättar en hel del om olika gendefekter och metyleringsdefekter båda vid autism och vis autoimmuna sjukdomar är heartfixer. Den kan du besöka när du fått dina resultat från gentestet och läsa mer om de olika gendefekterna och lära mer.

 

Hoppas detta kan hjälpa någon att komma vidare med sin behandling av kroniska sjukdomar. Även om genanalyser inte ger hela svaret är det en mycket bra utgångspunkt för att starta behandlingen. Vi rekommenderar dig att i första hand använda naturliga kosttillskott som vitamin, mineraler och olika aminosyror för att balansera din och ditt barns biokemi. Lycka till!

 

 

 

Inlägget gjort

Tvångssyndrom OCD

Tvångssyndrom OCD Obsessive-Compulsive Disorder

 

Tvång eller tvångssyndrom drabbar gärna barn runt puberteten, och vissa menar att det kan ha samband med hormoner. Dock kan man ofta se något avvikande redan innan tvånget visar sig, utan att man kanske satt ord på det. Det är också vanligt att ha dubbeltdiagnoser där tvång uppträder tillsammans med t.ex. depression, autismspektrum eller ADD/ADHD. Det finns också rapporter om att OCD kan bero på en streptokokk-infektion som lätt låter sig behandlas med antibiotika. Det behöver inte vara en halsinfektion, och testet görs normalt inte inom svensk sjukvård.

Vid lätt OCD kan man behandla med KBT. KBT är ofta bestående och ett mycket bra alternativ som hjälper de med lätt-måttlig OCD. Emellertid kommer fortfarande symptom från ‘autism’ eller ‘depression’ eller ‘ad(h)d’ vara kvar. Med en behandling som fokuserar på att återupprätta balansen i kroppen och komma åt grundorsakerna är målet att alla besvärliga symptom ska försvinna. Det är samma grundorsak som visar sig och som av sjukvården ges olika diagnoser.

Förr sade gärna läkemedelsbolagen att tvång berodde på en brist på serotonin i hjärnan, men den teorin har aldrig bekräftas och är numera starkt ifrågasatt.[1] Dock verkar medel som SSRI (selektiva serotonin återupptagshämmare) fungera (åtminstone i viss grad) för 30-60% av de drabbade, fast endast i mycket höga doser och efter lång tid. Sedan effekten typisk tar flera veckor-månader är det uppenbart inte bara serotoninet i hjärnan som påverkas och som ger symptomlindring. Några menar den positiva effekten av SSRI beror på att de är milda antioxidanter.

Går man in på scholar-google.com eller PubMed och söker på antioxidant eller oxidative stress och OCD får man flera sidor med vetenskapliga artiklar där man hittat att patienter med OCD har förhöjd oxidativ stress, och där man försökt behandla detta med antioxidanter och olika detox metoder. Många av de medel som har försökts, är tyvärr läkemedelsklassade i Sverige, och inga läkare kan skriva ut de då de inte får användas mot OCD.

En alternativ hypotes är att OCD har att göra med obalans mellan GABA och glutamat. Igen finns det mycket vetenskaplig stöd för teorin. Självklart ska alla med OCD därför undvika MSG!

Oberoende av om man tror på glutamat eller oxidativt stress, är det föreslagna behandlingen ofta den samma. Man använder i första hand kroppsegna ämnen som aminosyror, olika vitaminer och mineraler. Det är inget problem att kombinera dessa med SRI, och många artiklar skriver just om NAC som ett komplement till SSRI/SNRI. Bäst är om man spelar med öppna kort gentemot sin läkare.

Att läka naturligt från OCD tar 3-12 månader!

Mest arbete är gjort runt ämnet N-acetyl-cystein (NAC). Runt 70% får i alla fall någon lindring av NAC och 50% är fullt friska efter 3 månader[kk], men studierna pågår oftast endast kort tid (8-16 veckor) och man ger endast NAC. Ger man NAC över längre tid och tillsammans med ämnen som rensar ut toxiner och bygger upp kroppen kan utfallet bli bättre. NAC är fritt tillgängligt i nästan hela världen, och mycket billig och med minimala biverkningar. Dock är den läkemedelsklassad i Sverige och kan inte fås i vanliga butiker här. Emellertid kan det beställas från vilket som helst annat land, se under referenser. NAC tar tid på sig att verka, vanligtvis 4-12 veckor innan man alls börjar se effekt och tvånget brukar släppa gradvis över en period på runt ett år. Normalt används en dos på 2-3g/dag fördelad på 2 eller 3 doser (alltså 1200mg*2 eller 900mg*3). Några kan få lätt illamående och lös mage den första tiden, något som kan undvikas om man först har en period med zink, magnesium och P-5-P (aktivt B6). Normalt ger man endast 400-600mg/dag första veckan för att dubbla dosen varje vecka tills man är uppe i full behandlingsdos på 2400-3000mg/dag.

Litteraturen skriver om undersökningar där man endast gett NAC -ev. i kombination med SSRI- för att få fram tydliga resultat för vad som verkar. Emellertid är det i praktiken alltid bättre att förstärka effekten med synergister som gör att NAC bättre kan verka. Tillsammans med NAC kan man därför prova zink, magnesium och P-5-P eller metylerade B-vitaminer. Några kan ha genmutationer på COMT eller SOD-generna, och behöver stärka kroppen med mineralerna mangan, molybden och B1 för att rensa ut toxiner som deras kroppar annars inte kan göra sig av med. Andra starka antioxidanter som kan förstärka effekten är tocotrioler, en typ av E-vitaminer, C-vitamin, Ubiquinol/Co-Q10 och selen. Undvik koppar, vanlig vitamin E (alfa-tocofenol) och folsyra. Det är alltså bäst att inte ta multivitamin-mineral-komplex. Kombinera gärna med TMG.

En komplikation är att NAC innehåller stora mängder svavel, som några kan ha svårt med. Tydligast är detta för de som har astma eller lätt blir andfådda, då sulfiter gör att lungorna inte tar upp syre lika lätt. Andra kan få utslag eller eksem. Det kan vara bra att reducera svavel från andra källor, ät mindre lök, vitlök, kålplantor, broccoli och blomkål. MSM ska man absolut inte ta. Hjälp utrensningen genom att ta molybden, mangan och B1 varje dag. Blir reaktionerna för starka får man ta uppehåll med NAC medan man fortsätter med mangan, molly och B1 tills kroppens nivå av sulfiter sjunker.

Ibland kan man uppleva att NAC börjar verka, men att man sedan får en period efter 3-4 månader med förstärkt tvång igen. Det är oklart varför detta sker, men försätter man med NAC kommer tvånget långsamt gå tillbaka. Tvångstankarna fortsätter att minska under det första året på NAC.

En kropp i oxidativt stress är en dålig miljö för flera enzymer. Dels kommer DPP-IV-enzymer att ta skada, och kroppen blir då känslig för gluten och mjölkprotein. Ta DPP-IV enzymer eller undvik gluten och mjölkprotein tills tvånget gradvis sjunker undan då mjölkprotein ofta ger förhöjd ångest. Även DAO, ett enzym som bryter ner histamin kommer skadas i en kroppen med förhöjd oxidativt stress. Det upptäcker man fort i fall man en period provar leva histaminfritt och sedan provocerar med t.ex. tonfisk på burk och torkad skinka (välj den utan koncerveringsmedel). Vanligt är då att reagera med sömnlöshet, kliande ögon, täppt näsa eller annat som man kanske normalt förknippar med allergi. Reducera mängden histamin i kosten och ta DAOsin när du vill äta histaminrik mat, så får kroppen sova och det behöver den för att bli frisk!

 

Om att köpa NAC:

NAC kan köpas fritt i alla (?) land utom Sverige, men kommer stoppas i tullen om du beställer från utanför EU. Beställ t.ex på https://www.bulkpowders.se, går du via denna länken (http://referme.to/Hm7glyo) får du 25% på din första order. Pulvret är i lösvikt, men du kan själv göra kapslar genom att köpa till gelatinkapslar (eller cellulosa om du är vegetarian).

 

Vetenskapliga referenser

[1]

Varför fara med osanningar om ­depressioners orsaker?

En diskussion om SSRI och om huruvida serotoninbrist verkligen är grundorsak till ångest och depression

Serotoninhypotesen är en av flera förklaringsmodeller för depression och ångest

Ett svar på förre artiklen från läkemedelsverket, där de bl.a. säger:  Vad avser de exempel som författaren hänvisar till och som hämtats ur bipacksedlar eller Patient-Fass håller vi med om att de är alltför kategoriska och förenklande och att det vore önskvärt med en mera nyanserad skrivning.

[2] Glutamat-hypotesen

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21963369

[3]

J Clin Psycholpharm, vol 32, no 6, Dec 2012, pp797-803

Bloggar och andra hemsidor:

http://www.ocd-free.org/

Några goda tips från alternativ behandlare som har lyckats bota OCD:

Inlägget gjort

Schizofreni och psykoser

Redan på 1960-talet började man reflektera över sambandet mellan mat och psykoser, efter att ha sett att folkslag som inte naturligt äter mjölk och gluten inte hade psykotiska sjukdomar. När dessa människor bosatte sig i områden med ett annat kosthåll insjuknade procentuellt lika många människor från dessa folk, som för alla andra folkslag.

Alla frågor runt gluten och schizofreni har resulterat i omfattande studier där patienter med schizofreni satts på gluten- och eventuellt kaseinfri diet. Många av dessa studier har bara reducerad mängden av gluten, och inte tagit bort allt och dessutom inte åtgärdat kasein. Dessutom har försöken pågått kort tid, ofta bara ett par veckor. Resultaten är därför inte särskillt intressanta då det tar betydligt längre tid och en strikt diet innan några slutsatser kan dras.

I familjer där schizofreni förekommer är det också vanligare med celiaki och inflammatoriska tarmsjukdommar.Nyligen har man i en svensk studie sett att nyfödde med immunrespons mot veteprotein (anti-gliadin IgG) har en högre risk för att senare utveckla schizofreni än andra.

Vetenskapliga  referenser

Många fler artiklar hittar du i referanselistan.

”Where is schizophrenia rare?”, F C Dohan, E H Harper, M H Clark, R B Rodrigue and V Zigas,  Lancet, 9 Jul, 101, 1963
Statistik från läkare och antropologer som har levd i Papua Ny Guinea, Solomonøyene och Mikronesia presenteras. Sch är inte observerad i folkgrupper som levde på tradisjonelt sätt. I kystregioner påverkad av Europa där man äter gluten är sch lika vanlig eller vanligare än i Europa.

”Relapsed schizophrenics; more rapid improvement on a milk- and cereal-free diet”, FC Dohan, J Grasberger and F Lowell, Br J Psychiatry, 115, 595-596, 1969

”Relapsed schizoprenics: earlier discharge from the hospital after cereal-free, milk-free diet”, F.C. Dohan and J.C. Grasberger, Am J Psychiatry, 130:6, 685-688, 1973.
Ved innleggelse på lukket avdeling på psyk. sykehus ble mannlige schizofrene gitt enten en g/c-fri diett eller en normal diett med mye gluten. Gruppen som ble gitt g/c-fri diett ble utskrevet mye tidligere enn gruppen som fikk en diett med ekstra mye gluten. En gruppe ble satt på g/c-fri diett, med gluten tilsatt uten pasienters eller ansattes viten (dobbel blind test). Denne gruppen var innlagt like lenge som gruppen som gikk på en høy-glutenholdig diett.

”Wheat gluten as a pathogenic factor in schizoprenia”, M M Singh and S R Kay, Science, 191, 401-402, 1976
14 sch ble satt på en g/c-fri diett i 2+4 uker, ble deretter blindt gitt g i 4 uker og så 4 nye uker på strikt g/c-fri diett. Pas-gruppen hadde klar bedring på diett, bedringen stoppet opp eller gikk tilbake under g provokasjon men den fortsatte når strikt diett ble gjeninnført. Virkningen av g synes å være mest markert på de dårligste pas.

Another look at gluten in schizophrenia”, JR Rice, CH Ham and WE Gore, Am J Psychiat, 135, 1147-1148, 1978

”Wheat challenge in schizophrenic patients”, SG Potkin, D Weinberger, J Kleinman, H Nasrallah, DC Luciens and L Bigelow, Am J Psychiat, 138, 1208-1211, 1981

”Effects of gluten in schizophrenics”, LH Storms et al, Arch Gen Psychiat, 39, 323-327, 1982

”Schizofren psykosbild avklingade när patienten gavs glutenfri kost”, B Jansson, E Kristjansson och L Nilsson, Läkartidningen, 81:6, 448-449, 1984
En 20-årig mann ble innlagt for en sch psykose. Han reagerte dårlig på en 2 mnd intensiv antipsykotika beh. Det ble konstatert CD, og han ble satt på gf diett. Kraftig forbedring ble observert etter 3 uker og etter få måneder var alle psykotiske symptomer forsvunnet.

” A double-blind gluten free/ gluten load controlled trial in a secure ward population”,  DN Vlissides, A Venulet and FA Jenner, Brit J Psychiat, 148, 447-452, 1986
24 alvorlige psykotiske pas som hadde levd mesteparten av sitt liv i institusjoner ble studert. De ble satt på en 2+6 ukers gf diett og deretter på en 6 ukers gf diett tilsatt skjult gluten. Samtlige pas viste signifikant bedring gjennom alle 14 ukene, noe som ble tilskrevet prosedyren, ikke dietten. 2 paranoïd sch pas som hadde vært syke i 20 år, viste klar bedring på diett og tilbakefall når skjult gluten ble tilsatt kosten.

”The effect of gluten-free diet on urinary peptide excretion and clinical state in schizophrenia”, KL Reichelt, E Sagedal, J Landmark, BT Sangvik, O Eggen and H Scott , J Orthomol med, 5, 223-239, 1990
10 mannlige sch pas ble delt inn i to grupper der den ene gruppen gikk 8 uker på gf diett og deretter 8 uker på normalkost og motsatt for den andre gruppen. Pas mentale tilstand ble vurdert blindt av to uavh psykiatre. Det ble målt forhøyede IgA-verdier hos 4/11 pas. Urinmønstre ble målt ved diettstart og etter 16, 28 og 56 uker. For den gruppen som etter eget ønske fortsatte dietten ble urinmønstrene normalisert etter 28 uker (for noen først etter 56 uker), og ble igjen avvikende da dietten ble forlatt. For 4 pas ga diett klar bedring, for ytterligere 3 ble registrert en mindre uttalt bedring og de siste tre fant man ingen registrerbar endring.

”The effect of dialysis and diet on schizophrenia”, R Cade, H Wagemaker, RM Privette, MJ Fregly, J Rogers and J Orlando,  Psychiatry: A world perspective, Elsevier Sci. Publ., eds C N Stefani et al, 3, 494-500, 1990
12 sch pas er undersøkt. Fra peptidmønstre er de delt i 3 grupper; I: økt mengde store peptider (>1600 Dalton). Her ble respons bare oppnådd etter lengre tids dialysebeh. med svært porøse membraner. II: øket mengde små (rundt 600 Dalton) peptider. Pas viste rask forbedring ved dialysebeh. Ved over-beh slik at peptidnivåene sank under normalnivået, kom symptomene fram igjen. III: øket mengde både av store og små peptider. Disse pas var vanskelig å beh med dialyse, bare gf diett kunne gi effektiv bedring på lang sikt i denne gruppen.

”A peptide containing fraction in the urine of schizophrenic patiens which stimulate opiate receptors and inhibits dopamine uptake”, K Hole, H Bergslien, H A Jørgensen, O-G Berge, KL Reichelt and OE Trygstad, Neurosci, 4, 1883-1893, 1979

”Schizophrenia, gluten, and low-carbohydrate, ketogenic diets: a case report and review of the literature” Bryan D Kraft1 and Eric C Westman, Nutrition & Metabolism 2009, 6:10
We report the unexpected resolution of longstanding schizophrenic symptoms after starting a low-carbohydrate, ketogenic diet. After a review of the literature, possible reasons for this include the metabolic consequences from the elimination of gluten from the diet, and the modulation of the disease of schizophrenia at the cellular level.

”Complement C1q formation of immune complexes with milk caseins and wheat glutens in schizophrenia.”
Severance EG1, Gressitt KL, Halling M, Stallings CR, Origoni AE, Vaughan C, Khushalani S, Alaedini A, Dupont D, Dickerson FB, Yolken RH., Neurobiol Dis. 2012 Dec;48(3):447-53. doi: 10.1016/j.nbd.2012.07.005. Epub 2012 Jul 16.
Immune system factors including complement pathway activation are increasingly linked to the etiology and pathophysiology of schizophrenia. Complement protein, C1q, binds to and helps to clear immune complexes composed of immunoglobulins coupled to antigens. The antigenic stimuli for C1q activation in schizophrenia are not known. Food sensitivities characterized by elevated IgG antibodies to bovine milk caseins and wheat glutens have been reported in individuals with schizophrenia. Here, we examined the extent to which these food products might comprise the antigen component of complement C1q immune complexes in individuals with recent onset schizophrenia (n=38), non-recent onset schizophrenia (n=61) and non-psychiatric controls (n=63). C1q seropositivity was significantly associated with both schizophrenia groups (recent onset, odds ratio (OR)=8.02, p≤0.008; non-recent onset, OR=3.15, p≤0.03) compared to controls (logistic regression models corrected for age, sex, race and smoking status). Casein- and/or gluten-IgG binding to C1q was significantly elevated in the non-recent onset group compared to controls (OR=4.36, p≤0.01). Significant amounts of C1q-casein/gluten-related immune complexes and C1q correlations with a marker for gastrointestinal inflammation in non-recent onset schizophrenia suggests a heightened rate of food antigens in the systemic circulation, perhaps via a disease-associated altered intestinal permeability. In individuals who are in the early stages of disease onset, C1q activation may reflect the formation of immune complexes with non-casein- or non-gluten-related antigens, the presence of C1q autoantibodies, and/or a dissociated state of immune complex components. In conclusion, complement activation may be a useful biomarker to diagnose schizophrenia early during the course of the disease. Future prospective studies should evaluate the impacts of casein- and gluten-free diets on C1q activation in schizophrenia.

”Association of schizophrenia and autoimmune diseases: linkage of Danish national registers”, Eaton, WW, Byrne M, Ewald H, Mors O, Chen CY, Agerbo E, Mortensen PB, Am J Psychiatry 2006, 163: 521-528 I Danmark hittar man en överrepresentation av celiakipatienter bland de som diagnostiseras med sch. Även föräldrar till sch pat har oftare celiaki än normalbefolkningen.

”Maternal antibodies to dietary antigens and risk for non-affective psychosis in offspring” Karlsson H, Blomström Å, Wicks S, Yang S, Yolken RH, Dalman C, Am J Psychiatry 2012, 169:625-632
Torkad blod från nyfödda blev analyserad för IgG för gliadin och kasein. Höga nivåer av anti-gliadin IgG blev funnet att sammanfalla med förhöjd risk för att senare diagnostiseras med en nonaffektiv psykos. Ingen tydlig koppling mellan anti-kasein IgG blev funnen.

Inlägget gjort

Depression Ångest

Depression, Ångest, och andra neurotiska sjukdomar

 

Depression kan bero på många olika orsaker, från sorgen över en närståendes död till  den eviga grå ledsamheten. Sorgen måste man hantera som bäst man kan, ingen diet hjälper mot sorg. Om man däremot tillhör gruppen som tror de blev födda ledsa, som alltid har kännt sig lite nedstämt så kanske depressionen har biokemiska orsaker. Jag tror jag vågar påstå att deprimerade är den grupp som bäst och snabbast mår bra av att rensa kroppen för peptider. Dock, igen, man måste vara konsekvent -på ett tidpunkt i livet när allt är svårt och jobbigt- absolut allt mjölkbaserad måste bort och förstärk gärna med enzymer. I dag är det oklart om man även bör undvika soja vid depression, jag har varken sett eller hört om kopplingen mellan soja och depression.

Börjar man på diet medan man är depressiv, bör man inte slute med medicinering eller terapi de första månaderna och endast efter att ha diskuterat med sin behandlare. Peptidurinanalysen är inte pålitlig vid medicinering då många  mediciner även bryter ned peptider i kroppen och därför indirekt fungerar som ett enzymtillskott. Står man på mediciner och vill göra en urinanalys måste detta meddelas vid inlämning av prov.

En intressant vetenskaplig artikkel undersöker mängden DPP-iv hos depressiva och finner att nivåerna är kraftigt sänkt  vid alvarlig depression. Då kvinnor har lägre DPP-iv  koncentration än män kan detta även förklara varför flera kvinnor än män blir depressiva. Enzymer av typen DPP-iv kan köpas receptfritt, och verkar kunna användas i behandling av depression, fast kommer endast ge full effekt om de kombineras med gluten- och kaseinfri diet.

Många människor berättar att de har blivit fri från sin depression efter att ha börjat på en gluten- ock kaseinfri diet. Särskillt verkar det vara viktigt att utesluta minsta lilla spår av kasein (mjölkprotein), observera att laktosfria produkter inte är kaseinfria! Använd inte ghee, ej heller fårost, getost eller annan animalsk mjölk eller ost.

Vid ren depression utan magbesvär, rekommenderas DPP-IV Forte och inte enzymkomplex. En startdos kan vara 1 kapsel vid varje huvudmål och en vid sänggående.

Vissa kosttillskott kan också hjälpa att lindra depression.

Observera att många kan ha en matsmältning som inte är optimal, och behöva hjälp med att återställa tarmflora och hantera matallergier som uppkommit efter lång tid på mat man inte tål.

Några hemsidor som berättar om peptidintolerans och depression:

deprimert i 40 år

samma effekt som morfin

ulike årsaker til depresjon og angst

Historier om bedring av depresjoner og adhd på glutenfri og melkefri kost

Vetenskapliga  referenser

Många fler artiklar hittar du i referanselistan.

”Decresed serum dipeptidyl peptidase IV activity in major depression”, M Maes, I De Meester, G Vanhoof, S Scharpé, E Bosmans, C Vandervorst, R Verkerk, B Minner, E Suy and J Raus, Biol Psychiatry, 30, 577-586, 1991
DPP-IV-enzymnivå är uppmätt hos deprimerte och i kontrollgrupp. Det är en invers korrelasion mellan enzym-aktivitet och grad av depressiva symptom. Det ble observerad lägre DPP-IV nivåer hos pasienter med allvarlig depression än i kontrollgruppen. Melankoliska patienter hade signifikant lägre enzymaktivitet än de med lättare depressioner. Män hade signifikant høgre serum-DPP-iv nivåer än kvinnor.

”Opioid peptides in affective disorders”, P A Berger and C B Nemeroff, Psychopharmacology; The third generation of progress ed: H Y Meltzer, chap. 63, 637-646, Raven Press, New York, 1987

”Opioid peptides and depression: The neuroendocrine approach”, A P Zis and J E Garland, Baillière´s Clinical Endocrinology and Metabolism, Chap 7, 5:1, 97-117, 1991

”Gluten may cause depression in people with non-celiac gluten sensitivity” S Peters, Alimentary Pharmacology & Therapeutics, May 2014

”Association of b-endorphin with specific clinical symptomes of depression”, D F Darko, S C Risch, J C Gillin and S Golshan, Am J Psychiatry, 149:9, 1162-1167, 1992
Plasma b-endorfin koncentrationer hos depr. korrelerer positivt med ångest (psychic anxiety), fobier og tvångshandlingar, och det är potentiellt en relation också med somatisk ångest og panikkanfall.

”Lower serum propyl endopeptidase enzyme activity in major depression: Further evidence that peptidases play a role in the pathophysiology of depression”, M Maes, F Goossens, S Scharpé, H Y Meltzer, P D´Houndt and P Cosyns, Biol Psychiatry, 35, 545-552, 1994
PEP aktivitet är significant lägre hos deprimerade (48 pers) än i kontrollgrupp (32 pers). Aktiviteten var lägst hos melankoliska pasienter, något högre hos personer med major depression (u/melankolia), og ännu högre hos pasienter med minor depression. Enzymaktiviteten i alle pasientgrupper låg emellertid långt under aktiviteten hos kontrollgruppen. Det existerar en invers korrelasion mellam aktivitet av PEP og hur alvarlig depressionen är.

”Components of biological variation in propyl endopeptidase and dipeptidyl-peptidase IV activity in plasma of healthy subjects”, M Maes, S Scharpé, I De Meester, P Goossens, A Wauters, H Neels, R Verkerk, F De Meyer, P D´Houndt, D Peeters, C Schotte and P Cosyns, Clin Chem, 40:9, 1686-1691, 1994
Plasma PEP og plasma-DPP-IV nivå är mätta på 26 friska personer under ett år. p-PEP aktiviteten viste en cyklisk variasion under året, och var significant högre på høst och tidig  vinter än vid andra årstider. p-DPP-IV aktiviteten var ockå cyklisk med nära halva frekvensen av p-PEP aktiviteten. I medel var aktiviteten sign. högre på sommaren och tidlig vinter. Det är inte sett någon biologisk orsak til variationerna.

”Alterations in plasma dipeptyl peptidase IV enzyme activity in depression and schizophrenia: effect of antidepressants and antipsychotic drugs”, M Maes, I De Meester, S Scharpé, R Desnyder, R Ranjan and H Meltzer, Acta Psychiatr Scand, 93, 1996
DPP-IV og PEP är uppmätt i 21 friska, 13 schizofrena och 46 depressiva pasienter. DPP-IV var lägre hos deprimerade än i kontrollgruppen, mens de sch låg högre än kontrollgruppen. DPP-nivåen ändrade sig inte när pasienterna blev satta på antidepressiva eller antipsykotika. Hos schhittades ett mycket significant samband mellan DPP-IV og PEP, något som kan tyde på at enstaka peptidaseaktiviteter är förhöjda vid sch.

Inlägget gjort

Demens Alzheimers

Medan många skriver på nätet om hur demens kan försvinna vid gluten- och kaseinfri diet, är den vetenskapliga kopplingen mindre tydlig i detta fall. Klart är att obehandlad celiaki kan medföra allvarlig hjärnskada (demens) utan att symptom från mag-tarm-system har fångats upp. Demens av denna orsak kan försvinna vid diet, se länk längst ner på sidan.

Det finns numera starka signaler om att gluten och kasein kan påfresta kroppen och orsaka autoimmuna sjukdomar. Att gluten och kasein även kan bidra till demens är inte otroligt, och tillhör man en familj där demens förekommer kan det vara värt att testa diet en tid, för att se om kroppen känns tyngre och har svårare med återhämntning när den får i sig gluten och mjölk igen. Ibland är symptomer mer subtila. Vid demens har man ju klarat av dessa proteiner i kanske 60-80 år, så vänta ingen akut reaktion, men kanske kan man på diet springa snabbare eller är mer klartänkt, något som tyder på att kroppen lättare hanterar matsmältningen och inte tyngs ner av några gifter.

Glutenintolerans kan ge permanenta hjärnskador, och en långt kommen demens kommer inte att återgå helt med diet. Kanske kan man förebygga. Kanske kan man lindra. Patienter som inte varit dementa någon längre tid kan bli bättre av diet, då fungerar dieten som behandling.

Man ser även att gluten ger upphov till samma typ av hjärnskador som dem man hittar hos dementa personer. I ett försök har man gett försöksdjur olika mängder kasein och gluten i maten, och ser då ett samband mellan mängd kasein/gluten i mat och de biomarkörer som också förekommer vid demens.

Anekdotiska berättelser

Radiodoktorn

gluten-intolerans och demens

Grain-Brain

Vetenskapliga Referenser

”Celiaki kan vara förenad med allvarliga neurologiska symtom”, Maria Bruzelius,Lars Johan Liedholm,Magnus Hellblom, Läkartidningen, Nr 34, 2001, Volym 98.

”Celiac disease diagnosed in the elderly.”Lurie Y1, Landau DA, Pfeffer J, Oren R.J Clin Gastroenterol. 2008 Jan;42(1):59-61.
During the study period, 7 patients with CD diagnosed after the age of 60 were identified. The most common presenting findings were weight loss, iron deficiency anemia, and diarrhea. Two patients suffered from severe early osteoperosis and 2 additional patients had elevated liver function tests. Neurologic manifestation was suspected in 3 cases. Two female patients presented with cognitive decline that was attributed to Alzheimer dementia but ameliorated after the initiation of gluten-free diet. The third patient had peripheral neuropathy that completely resolved after the initiation of gluten-free diet. Median lag in diagnosis was 8 years. Diet treatment led to complete resolution of symptoms in most cases and a significant weight gain (median 7.75 kg, range 5 to 11).

”Effect of quantity and quality of dietary protein on choline acetyltransferase and nerve growth factor, and their mRNAs in the cerebral cortex and hippocampus of rats”
K Tujioka, X Shi, M Ohsumi, T Tuchiya, K Hayase et al.- Amino acids, 2009 -36 (13-19)

Inlägget gjort

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd, ASD
(Aspergers syndrom, autism, sociala svårigheter)

Flest och bäst undersökningar runt proteinintolerans och psykiatriska syndrom är gjorda på barn med autism-spektrumtillstånd, ASD. De första kost-försöken på autister genomfördes i Norge på tidigt 80-tal med mycket tydliga resultat. Man hittade peptider av kasein och gluten i urin innan dietförsöket, och kunde mäta hur peptidnivåerna sjönk under studien. Barnen gick på diet i 2 år och blev hela tiden bättre.

Denna banbrytande forskning har fått flera efterföljare i andra länder, numera
är därför rekommendationerna från de stora intresseorganisationerna att alla autister bör försöka dietbehandling, då detta hjälper det stora flertalet barn. Tyvärr är inte alla läkare övertygade och ordinerar därför inte diet till denna patientkategori. Debatten går kring hurvida de vetenskapliga försöken är tillräckligt stora och välkontrollerade. I många studier har barnen gått på en diet där man inte konsekvent har uteslutit kasein och gluten och där uppföljningstiden har varit väldig kort. Därför blir resultaten inte entydiga. Autism är en mycket allvarlig sjukdom och det tar tid för dessa barn att bli friska. Barnen bör försöka en strikt diet i 3 månader innan man ser om den har effekt och dieten bör startas så tidigt som möjligt, annars är risken stor att hjärnan skadas.

Vid Asperger och vid autismspektrumtillstånd av lättare grad verkar man se effekt av diet snabbare, redan efter några veckor.

För många kan det åtminstone i en övergångsfas vara viktigt med en striktare diet, och även hjälp med svampinfektioner och att etablera en sund tarmflora igen.

Enzymer ersätter inte diet i dag, men kan för några vara ett viktigt komplement då det bidrar till att ta bort de sista rester av peptider.

Några You-Tube klipp om autism:

Jørgen Klaveness – Om sin autistiske sönn og kostholdet som endret alt
Some Parents Don’t Get It-Gluten and Autistic Spectrum

Vetenskapliga referenser

”Probable etiology and possible treatment of childhood autism”, KL Reichelt, AM Knivsberg, G Lind and M Nødland, Brain Dysfunct, 4, 308-319, 1991
Økt mengde av enkelte peptider i urin hos barn med autistiske syndromer kan indikere at den genetiske predisposisjonen kan være en peptidase-defekt. Ut fra utskilt mengde peptider og respons på diett, vil man tro at casein og gluten er årsaksfaktorer. Dette bekreftes ved at IgA verdier ofte er øket mot disse proteinene. Det er også funnet bovine cm i urin og dialysevæske. Mer enn 2 års oppfølging av to grupper barn på diett, viser en fortsatt bedring for de som fortsetter å følge dietten, mens de som har forlatt dietten har hatt en markert tilbakegang.

”The ScanBrit randomised, controlled, single-blind study of a gluten- and casein-free dietary intervention for children with autism spectrum disorders”, Paul Whiteley, Demetrious Haracopos, Ann-Mari Knivsberg, Karl Ludvig Reichelt, Sarah Parlar, Judith Jacobsen, Anders Seim, Lennart Pedersen, Maja Schondel, Paul Shattock, Nutritional Neuroscience,Volume: 13 Issue: 2, Apr 2010, pp. 87 – 100,
There is increasing interest in the use of gluten- and casein-free diets for children with autism spectrum disorders (ASDs). We report results from a two-stage, 24-month, randomised, controlled trial incorporating an adaptive ‘catch-up’ design and interim analysis. Stage 1 of the trial saw 72 Danish children (aged 4 years to 10 years 11 months) assigned to diet (A) or non-diet (B) groups by stratified randomisation.  Participants were tested at baseline, 8, and 12 months. Based on per protocol repeated measures analysis, data for 26 diet children and 29 controls were available at 12 months. At this point, there was a significant improvement to mean diet group scores (time*treatment interaction) on sub-domains of ADOS, GARS and ADHD-IV measures. Multiple scenario analysis based on inter- and intra-group comparisons showed some evidence of sustained clinical group improvements after 24 months although possibly indicative of a plateau effect for intervention. Our results suggest that dietary intervention may positively affect developmental outcome for some children diagnosed with ASD. In the absence of a placebo condition to the current investigation.

”Effectiveness of the gluten-free, casein-free diet for children diagnosed with autism spectrum disorder: Based on parental report”, Christine M. Pennesi; Laura Cousino Klein, Nutritional Neuroscience, Volume 15 Issue 2 (March 2012), pp. 85-91
Studies on the gluten-free and/or casein-free (GFCF) dietary intervention for children with autism spectrum disorders (ASDs) suggest that some children may positively respond to implementation of the dietary intervention. Other research suggests that children diagnosed with ASD can be classified into subpopulations based on various factors, including gastrointestinal (GI) abnormalities and immune function.

Goodwin MS, et al. “Malabsorption and Cerebral Dysfunction.” Journal of Autism & Childhood Schizophrenia. 1971;1:48-62.
Reichelt KL, et al. “Childhood Autism: A Complex Disorder.” Biological Psychiatry. 1986 Nov;21(13):1279-90.
Shattock P, Lowdon G. “Proteins, Peptides and Autism: Part 2: Implications for the Education and Care of People with Autism.” Brain
Dysfunction. 1991;4: 323-334.
Knivsberg AM, et al. “Autistic Syndromes and Diet: A Follow-up Study.” Scandinavian Journal of Educational Research 1995; 39:
223-236.
Cade R, et al. “Autism and Schizophrenia: Intestinal Disorders.” Nutr Neurosci. 2000; 3, 57–72.
Knivsberg AM, et al. “A Randomised, Controlled Study of Dietary Intervention in Autistic Syndromes.” Nutritional Neuroscience. 2002
Sep; 5(4):251-61.
Lucarelli S, et al. “Food Allergy and Infantile Autism.” Panminerva Medica. 1995 Sep;37(3):137- 41.
Jyonouchi H, et al. “Evaluation of an Association Between Gastrointestinal Symptoms and Cytokine Production Against Common
Dietary Proteins in Children with Autism Spectrum Disorders.” Journal of Pediatrics. 2005 May;146(5):605-10.
Jyonouchi H, et al. “Dysregulated Innate Immune Responses in Young Children with Autism Spectrum Disorders: Their Relationship to
Gastrointestinal Symptoms and Dietary Intervention.”Neuropsychobiology. 2005;51(2):77-85.

Inlägget gjort

ADD ADHD och olika koncentrationsstörningar

ADD/ADHD Attention Deficit Disorder

Olika bokstavskombinationer blir mer och mer vanliga på våra barn. Det kan bero på attityder i samhället, men det är också många undersökningar som visar att ett annat kosthåll kan påverka barnen i positiv riktning! Nätet är numera fullt av entusiastiska berättelser om barn som blivit fria från sin oro, hyperaktivitet och sina inlärningssvårigheter med hjälp av diet. Längst ner på sidan ligger några länkar till några historier. Det har också på senare tid gjorts några större vetenskapliga studier på temaet DAMP/ADD/ADHD och diet. En stor studie har behandlat barnen med eliminationsdiet (diet med få matvaror) och hittat att detta i stor grad gör att barnen blir lugnare och lättare lära sig nya saker. Eliminationsdieten är utan kasein och gluten, men även utan några andra matvaror som ofta associeras till matallergier. Forskarna menar också att extra omega-3 fettsyror är nyttigt, och att man bör undvika konserveringsmedel och tillsatser. Många tillsatser hämmar enzymaktivitet och dessa barn behöver all hjälp de kan få. Färgämnen associeras med hyperaktivitet, observera att mycket godis av gele/vingummi ofta innehåller färgämnen. Dieten fungerar så bra att många barn kan sluta med mediciner när de har börjat på diet. Många vill dock även ta bort färgämnen och tillsatser för att reducera hyperaktivitet. Om dieten inte når hela vägen, kan enzymer vara till hjälp.

Børn med ADHD bør have testdiæt
»Vi observerede en dramatisk effekt hos to tredjedele af børnene. Hos disse børn forsvandt symptomerne fuldstændig,« siger professor og læge Jan K. Buitelaar fra Radboud Universitetet i Nijmegen

Anbefaler test-diett for ADHD-barn
Et utvalg på 40 barn med ADHD, de fleste gutter mellom fire og åtte år, gikk gjennom en spesialdiett i fem uker. Effekten var slående, rapporterer forskerne.
– Vi observerte en dramatisk effekt hos to tredjedeler av barna. Hos disse ble symptomene helt borte,

Diett mot ADHD og autisme
Spiste seg friske
Leo (4) og Ask (3) fikk nye liv da de la om kostholdet.

Varför ingen diet vid ADHD?, H Santelmann
Läkare med lång erfarenhet av kostomläggning hos barn berätter att gluten, mjölk, socker och tillsatsämnen ofta är boven vid ADHD och hyperaktivitet.

Vetenskapliga artiklar

”A randomised controlled trial into the effects of food on ADHD”,
Lidy M. J. Pelsser MSc, Klaas Frankena MSc, PhD, Jan Toorman MD, Huub F. J. Savelkoul PhD, Rob Rodrigues Pereira MD, Jan K. Buitelaar MD, PhD,  Child & Adolescent Psychiatry, January 2009, Volume 18, Issue 1, pp 12-19
The aim of this study is to assess the efficacy of a restricted elimination diet in reducing symptoms in an unselected group of children with Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Dietary studies have already shown evidence of efficacy in selected subgroups. Twenty-seven children (mean age 6.2) who all met the DSM-IV criteria for ADHD, were assigned randomly to either an intervention group (15/27) or a waiting-list control group (12/27). Primary endpoint was the clinical response, i.e. a decrease in the symptom scores by 50% or more, at week 9 based on parent and teacher ratings on the abbreviated ten-item Conners Scale and the ADHD-DSM-IV Rating Scale. The intention-to-treat analysis showed that the number of clinical responders in the intervention group was significantly larger than that in the control group [parent ratings 11/15 (73%) versus 0/12 (0%); teacher ratings, 7/10 (70%) versus 0/7 (0%)]. The Number of ADHD criteria on the ADHD Rating Scale showed an effect size of 2.1 (cohen’s d) and a scale reduction of 69.4%. Comorbid symptoms of oppositional defiant disorder also showed a significantly greater decrease in the intervention group than it did in the control group (cohens’s d 1.1, scale reduction 45.3%). A strictly supervised elimination diet may be a valuable instrument in testing young children with ADHD on whether dietary factors may contribute to the manifestation of the disorder and may have a beneficial effect on the children’s behaviour.

Title:The effect of diet supplementation on children with ADHD. (c2012)
Author:Saab, Linda, Master thesis
Nutritional management as related to ADHD is one aspect that has been neglected in Lebanon. This project investigates the influence of diet, without medication or behavior alteration, on children with ADHD. A case study was conducted on a 9 year old boy attending in a private school in Beirut who was diagnosed with ADHD. The participant had food additives, refined sugars, casein, gluten, and foods with salicylates removed from his diet and an increased intake of essential fatty acids (omega 3 and omega 6). The study that lasted 5 weeks aimed to observe the effects of this special diet on the boy’s hyperactivity, impulsivity and inattention. The diet proved effective in that diet modification played an effective role in the management of ADHD and hence should be recommended to students with similar conditions.

Jaswinder Kaur Ghuman: “Restricted elimination diet for ADHD: the INCA study,” The Lancet 5. februar 2011.
Psychopharmacological and psychosocial treatments are evidence-based treatments for attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD). However, concerns about side-effects of psychoactive drugs, and barriers to access to and commitment needed for psychosocial treatments, often lead to consideration of other interventions. 1 One such intervention relates to the tenet that hypersensitivity or intolerance to foods or additives is a risk factor for ADHD.

”Effects of a restricted elimination diet on the behaviour of children with attention-deficit hyperactivity disorder (INCA study): a randomised controlled trial”,Lidy M. Pelsser, Klaas Frankena, Jan Toorman, Huub F. Savelkoul, Anthony E. Dubois, Rob Rodrigues Pereira, Ton A. Haagen, Nanda N. Rommelse, Jan K. Buitelaars, Lancet. 2011;377(9764):494-503.
A restrictive diet for children suffering from ADHD can be so beneficial that many of them can stop taking medicine altogether, according to a Dutch study published in The Lancet this year. The research involved 100 children aged four to eight. Fifty of them followed an elimination diet – removing all known problem foods until some of them consumed only rice, turkey, pear, vegetables and water. After five weeks, two-thirds of the children on the special diet no longer had any behavioural problems. There was no difference in the behaviour of the control group on a ‘healthy’ diet. The children were followed for a year, with foodstuffs being added back into their diet to determine what caused the hyperactive reaction. (IgG tests were found not to be helpful compared to food challenges, which is what we have been saying for years.)
The researchers found ‘considerable effects of a restricted elimination diet … with equal effects on ADHD and oppositional defiant disorder’. They concluded that ‘dietary intervention should be considered in all children with ADHD, provided parents are willing to follow a diagnostic restricted elimination diet for a five-week period, and provided expert supervision is available.‘ The Few Foods Diet used by the Dutch study is not new but it is the first time it has been trialled on so many children for such a long time. This is the tenth study to show that between 60% and 100% of ADHD children can improve on diet if you get the diet right.

”The Role of Gluten in the Etiology of Neurodevelopmental Disorders: Opioid and Immunological Mechanisms.”, Nutritional Perspectives: Journal of the Council on Nutrition . Apr2007, Vol. 30 Issue 2, p16-25. 7p., Loscalzo, Ritamarie
GLUTEN, A PROTEIN FOUND IN MOST CEREAL GRAINS, is perhaps the protein consumed in greater quantities than any other protein. It has long been known that a small percentage of the population is intolerant to gluten, and gastrointestinal upset, including diarrhea, bloating and flatulence result from its consumption. Less widely known is that gluten intolerance actually affects a larger population than originally thought and the gastrointestinal effects may not be present until further along in the course of the disease. Initial presenting signs may be far removed from the small intestine, and may affect any other body system. Most common systems to be effected are the central and peripheral nervous systems, the dermatological system and the endocrine system. Neurodevelopmental disorders in children have reached almost epidemic proportion, and have been linked to gluten intolerance. This paper explores the mechanism by which gluten effects the clinical presentation in neurodevelopmental disorders, ranging from ADHD to autism.

Inlägget gjort

Opioida Peptider

Under matsmältningen bryts proteiner ned till mindre protein-fragment, peptider, och vidare till aminosyror, som kroppen kan ta upp och nyttogöra sig. Några av dessa peptider är opioida, det vill säga att de har en verkan som liknar opiumets (morfinets) inverkan på kroppen. De olika peptiden har dock lite olika verkan. På kort sikt kan ett överskott av opioida peptider leda till övergående mentala störningar som hallucinasioner, paranoia, social isolation, depression eller ångest, beroende på vilka peptider kroppen har ett överskott av. Höga nivåer av opioida peptider över lång tid kan ge bestående hjärnskador.

Precis som man blir beroende av opium och morfin, blir kroppen också beroende av opioida peptider. Man blir ‘hög’ på mjölk och mjöl om man är proteinintolererant. Därför är många proteinintoleranta mycket förtjusta i just denna typen mat. Några dricker många liter mjölk om dagen. Några vill bara äta bröd och pasta. Ett starkt begär efter mat som innehåller kasein eller gluten kan vara ett starkt tecken på proteinintolerans.

Då diet gör att man inte längre får opioida peptider, får kroppen abstinenssymptom. Det fungerar på samma sätt som för knarkare. Första tiden på diet kan vara besvärlig, och alla psykistriska symptom kan förstärkas. Man mår dåligt, även fysiskt. Det är ett stort steg i rätt riktning som visar att kroppen håller på att rensa ut gifterna. Efter några veckor är det över. Därför är det viktigt att man inte hoppar av dieten för tidigt, det tar tid att återställa allt.

Opioida peptider kommer i första hand från gluten och mjölkprotein (kasein), men även hemoglobin (blod-protein) och soja kan ge upphov till opioida peptider. Läs mer om olika opioida peptider HÄR.