Publicerad 3 kommentarer

Kronisk Candida – ångestskapande obalans

Candida- En grundorsak till flera psykiska diagnoser

Candida, obalans i tarmfloran, kan visa sig vara bakomliggande orsak till allvarliga diagnoser som depression, ME, CFS, RA, Ångest och flera andra kroniska sjukdomar.

Candida, en svamp som alla normalt har i kroppen kan ge allvarliga symptom och kronisk sjukdom hos vissa personer. Även om alla människor normalt har candida och en mängd andra svampar i mag-tarm-kanalen, kan candida bidra till allvarliga bekymmer hos vissa predisponerade individer. Dock är svampen oftast helt ofarlig. Det är endast när den blir invasiv och bildar mycel genom tarmväggen (’läckande tarm’) som belastningen på kroppen kan bli för stor. I motsats till vad många tror, kan den bästa behandlingen av candida vara att undvika svampdödande läkemedel. Istället bör man ställa sig frågan varför candida har blivit invasiv och jobba med underliggande orsaker.

Själv fick jag diagnosen Candida på 80-talet som svar på en kronisk diarré.  En holistisk läkare berättade för mig om ’Candida’, och lite avvaktande reflekterade jag över diagnosen. Dock fick jag ett recept på Nystatin, ett svampdödande medel som den gången gavs som löst gult pulver i gelatinkapslar. Det tok bara dagar innan jag såg effekt; mitt sömnbehov minskade från 12 timmar/dag  (!) med 15 minuter/dag under de första två veckorna. Emellertid hamnade jag till sist på akuten med misstänkt hjärtinfarkt. Och svampen försvann bara tillfälligt.

Candida är en allvarlig sjukdom, och bör inte behandlas på egen hand om man inte själv är väl insatt i vad som gäller!

Själv hade jag i och för sig en läkare, men han hade inte kunskapen. Människor med mycket candida får det vi kaller die-off, när svampen dör lösgörs toxiner som kan ge kraftiga symptom. Fortfarande tycker jag man ska ifrågasätta läkare som behandlar candida med svampdödande medel. Felaktig behandling av candida kan ge allvarliga hälsoskador och ledar oftast inte till att svampen försvinner mer än tillfälligt. Läs därför noggrant genom hela detta blogginlägg och fundera noga innan du eventuellt bestämmer dig för att behandla candida hos dig själv eller någon familjemedlem! Mycket har hänt inom detta området på senare år.

Symptomer för candida

Du har säkert läst om candida på andra sajter innan du kom hit, annars kan du prova några av dessa sidor:

4 health    Magkliniken   Hälsa som livsstil   Doktorn

Förutom magbesvär, brukar man lista upp trötthet, flytningar, klåda, vit beläggning på tungan, allergier och olika psykiska och neuropsykiatriska besvär. Alla dessa kan sannolikt även ha andra orsaker.

Hur man kan vara säker på att candida ligger bakom

Det vore bra att få en säker diagnos på att det är just candida som ligger bakom besvären! När du googlar på candida, kommer du säkert över sidor som berättar för dig att candida-överväxt beror på en antibiotikakur eller för mycket skräpmat. Bara du äter hälsosamt och tar bort socker någon månad blir du frisk. Det är säkert sant för de som har en lätt, ytlig överväxt.  Har du hittat till denna sidan, så har du troligen större besvär och hjälps inte alls av dessa råd. Ingen utvecklar allvarlig depression för att de tog en kort antibiotikakur på några dagar. Vore det så skulle hela världen vara full av människor som var sjukskrivna för depression eller trötthetssyndrom. Det är faktisk bara en lite undergrupp som utvecklar allvarlig candida, och tillhör du den kan du få överväxt av invasiv candida även utan att ta antibiotika eller äta stora mängder socker. Sannolikt beror det på genetiska förutsättningar eventuellt i kombination med näringsbrister, diet och mediciner. Mer om det senare.

För att vara säker på att det är candida som ligger bakom dina besvär kan du ta vissa diagnostiska test. Det finns många tester, inte alla ger tillförlitliga resultat. En möjlighet är att göra ett avföringsprov och leta efter candida där. Alla normala människor har viss mängd candida i tarmen, så att man hittar candida i avföring betyder inte med nödvändighet att du har överväxt. Har du överväxt av invasiv candida sitter svampen fast i tarmväggen fram till dess att den dör. Därför är det inte säkert att det kommer finnas candida i avföringsprovet även om du har den allvarliga invasiva formen som ger besvär. Det krävs stor erfarenhet och skicklighet att tolka ett avföringsprov rätt. Dessutom är det främst den ytliga candidan som man ser i avföringsprov, den som inte är så farlig. Den candida som ger symptom sitter fast i tarmväggen och lossnar inte och är svår att fånga i avföringsprov. Problemet är nämligen att den har bildat mycel  (svamp-rötter) som penetrerer tarmväggen, ger läckande tarm och därmed kommer mer svamptoxiner över i blodet.

Ett annat alternativ är att mäta halten av arabinose. Enligt de som säljer testet producerar candida arabinose, så om halten av arabinose i urin är hög är det ett tecken på candidaöverväxt. Detta kan testas genom att göra ett OAT, Organic Acid Test.  Tyvärr är testet rätt dyrt, ligger 2017 på ca 260$. Dessutom tar det runt 3 veckor att få svar. Testet är dock omdiskuterad, då vissa menar att arabinose inte behöver bero på candida eller alls ha samband med candida. En bra vetenskaplig referens på detta hittar inte jag, och ifrågasätter därför metoden.

Sedan finns ett enkelt hemmatest: ta ett glas vatten och spotta i det. Titta hur det utvecklar sig över tid. Bildas det långa strängar med saliv som långsamt sjunker ner i vattnet eller salivet lägger sig på botten är det ett tecken på candida. Saliv som fortsätter flyta på ytan indikerar en bra balans i tarmfloran utan svampöverväxt. Jag vet inte hur bra testet är, men det är enkelt att göra själv hemma och billigt.

Sedan kan man förstås gå på symptom; sötsug, allergier,trötthet eller svampinfektioner i olika delar av kroppen kan alla indikera svamp. Vaginella svampinfektioner, svamp i hårbotten, hud, örongång, naglar etc är en alla indikationer på svamp och ju flera ställen i kroppen där du har en påvisat svampinfektion, ju starkare är indikationen på att du även har svampöverväxt i tarm. Givetvis kan det finnas massor av andra orsaker till dessa symptomen också. Därför brukar jag vara pragmatisk; prova att köra strikt LCHF (också kallad ketogen kost) en tid, typ 2 veckor, och se hur din kropp reagerar. En normal kropp bör klara av en vecka på LCHF. Får du kraftiga reaktioner, ofta i form av att det som var jobbigt förr blir ändå mer jobbigt, så är du på rätt spår. Då har du en ”die-off” reaktion, för att svampen dör och utsöndrar extra stora mängder svampgifter under en tid. Var uppmärksom på att amerikanska sidor som skriver om ketogen kost beskriver en trendig variant som ofta ger extrema mängder oxalat i kosten.

Systemisk eller invasiv candida

I en frisk kropp lever candida, och andra svampar, på tarmslemhinnan och hjälper din kropp med matsmältningen. Det är för det mesta helt ofarligt. Men i vissa fall kan svampen bilda mycel (’rötter’) som går genom tarmväggen. Det kallar vi ’läckande tarm’, för det gör att större matmolekyler, toxiner och annat lättare går över i blodet. Detta verkar lättare hända om du har underskott på biotin. Läsar man på om biotin, kan man få intryck av att ingen har brist på biotin. Som så ofta, finns det invidiver som har genvarianter och en avvikande biokemi. Biotin som kosttillskott är helt ofarligt, det kan knappast överdoseras. Här under ser du en bild av två odlingar av candida, den till vänster växer i ett medium där det finns biotin, i skålen till höger fattas biotin. Utan biotin bildas mycel, med biotin växer candida snällt som en ytlig rund svamp.

candida bildar mycel vid brist på biotin

REF: Yamaguchi H. Sabouraudia. 1974 Nov;12(3):320-8. Mycelial development and chemical alteration of Candida albicans from biotin insufficiency.

Hos personer med brist på biotin, är risken att candida bildar mycel och tränger genom tarmväggen. Då får man läckande tarm, där mer toxiner kommer över i blodet. Candida kan lättare sprida sig till andra delar av kroppen. Ett riktigt bra tips om man har problem med candida är därför att ta tillskott av biotin. Som alltid bör man börja försiktigt med låga doser och bara långsamt öka. Risken är annars att man får starka biverkningar. Hos några ger det stark die-off när svampen dör. Kanske är det därför det ofta varnas för ”allergiska” reaktioner mot biotin, men alla har alltid biotin i kroppen så man borde inte kunna vara allergisk mot något kroppen ständigt producerar själv. Däremot kan det vara viktigt att börja väldigt försiktigt, då de med stor brist kan reagera kraftigt när mängden biotin i kroppen ökar. Normalt kan man börja med 1mg, och öka varannan vecka, men ev. kan man börja även mer försiktigt. Några upplever att de mår bättre när biotindosen kommer upp på nivåer som 40-60mg/daglig fördelat på 2-3 dagliga doser. När candida inte längre tränger genom tarmväggen blir den ofarlig för oss, och det finns ingen anledning att döda den. Samtidigt är det viktigt att ta tillskott av B-vitaminer, gärna i aktiv metyllerad form. De flesta behöver även tillskott av magnesium och zink.

Oxalater som grundorsak till kronisk candida

Medan några får candida av upprepade antibiotika-behandlingar och/eller en diet full av snabba kolhydrater, behöver detta inte alls vara fallet för de med kronisk candida. Snarare kan genetiska förutsättningar för att bli av med gifter vara nedsatt. Det är väl värt att läsa på om oxalater om candida är ett problem. Många försöker nämligen att döda candida med diet (du kommer dö innan svampen dör) eller med mediciner. Tyvärr visar det sig att båda lokalverkande mediciner som Nystatin och systemiska som Diflucan inte är så bra i längden. Visst är de effektiva i att döda svampen, men då miljön i tarmen inte ändras kommer svampen snabbt tillbaka, och ofta starkare för varje gång då tarmväggen förstörs under behandlingen. Istället har det ofta visat sig att de som försöker reducera mängden oxalater i kroppen klarar att skapa en frisk tarm där candida inte längre blir invasiv. När man reducerar mängden oxalater kan man bli rejält sjuk första tiden, så man måste gå långsamt fram. Rekommendationerna är att bara minska oxalathalten i maten med 5-10%/vecka. Det kan ta ett antal veckor att trappa ner. Medan nedtrappningen pågår och ytterligare något halvår är det vanligt att kroppen ’dumpar’ oxalat och under dessa dagar mår man sämre. Men undan för undan försvinner oxalaterna från kroppen och hälsan tar dess plats! Samtidigt är det viktigt att ta tillskott av aktiva B-vitaminer, zink, magnesium och biotin.

För några kan det vara viktigt att prova att ersätta tiamin, vitamin B1 med alternativa former som Allitiamin eller Benfotiamin. Några har nämligen svårt att få aktiva former för vitaminet in genom cellmembranet så även om det finns tiamin i blod/plasma kommer det inte in i cellerna. Det finns i dag inte tillförlitliga test som visar vilken form av tiamin som är bäst för en enskild människa, så man får helt enkelt prova sig fram med en burk Allitiamin eller Benfotiamin. Antingen ser man effekt inom några dagar (iaf inom ett par veckor), eller så behövs inte dessa specialvarianter av vitaminet. Som alltid, får du en negativ reaktion måste du rampa upp dosen försiktigt. En första negativ reaktion brukar betyda att du haft brist och att tillskott med tiden ger en positiv effekt.

Som du förstår, att bli av med candida på riktigt tar tid. Räkna med minst ett år. Fast långsamt kommer svampen att försvinna. Under tiden bör man vara måttlig försiktig med snabba kolhydrater, gradvis reducera oxalatnivåer i dieten, ta tillskott av biotin och andra näringsämnen som man kan ha brist på. Det finns ingen anledning att vara försiktig med att äta svamp om du inte är allergisk, istället bör man gradvis reducera matvaror med högt oxalatinnehåll som spenat, kakao, svart te, sötpotatis, nötter, rödbetor med mera.

Candida brukar bli lättare i takt med att oxalater försvinner från kroppen, normalt tar det 3-9 månader beroende på hur mycket som varit lagrat i kroppen. Under tiden kommer symptomen gradvis minska, även om utrensningssymptom kan göra allt värre under den första tiden.

Gillar du vår blogg? Tycker du att sidan ger bra information? Skulle du ha betalat för att få samma information från en läkare eller från en bok? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha kr 50 till 0765 855 405, skriv gärna meddelandet: ”gåva”.

Publicerad 5 kommentarer

Depression: Grundorsaker och behandling

depression grundorsaker och alternativ behandling

De vanligaste grundorsaker till depression

Depression brukar ses på som ett tillstånd där kroppen har för lite serotonin, och man brukar därför behandla det med SSRI. SSRI är läkemedel som hindrar att serotonin återupptas. Många mår bättre av SSRI (dock med vissa biverkningar), men för andra har det mindre effekt och kan sågar ge starkare depression. En som har jobbat mycket med att förstå de biokemiska orsakerna till depression, är Dr William Walsh. Hans forskning är baserad på undersökningar av tusentals patienter, och han har hittat mönster som varit okända inom vården fram tills nu. Här skall jag kort redogöra för hans forskning inom depression.

De 5 huvudorsakerna till depression

Depression har inte bara en orsak, utan flera. Dock är några mer vanliga. Han pekar ut 5 huvudorsaker, och har gjord cirkeldiagrammet ovan som visar på hur vanliga dessa olika grundorsaker är.

Undermetylering (38% av alla deprimerade)

Undermetylering är den vanligaste orsaken till depression, och den som bäst behandlas inom den traditionella vården. Typisk för den undermetylerade gruppen är lågt serotonin och låg SAMe/SAH-kvot. Typisk har de också problem med histamin, läs mer om det här. Som alltid vid undermetylering, blir DPP-IV enzymerna i kroppen skadade, och tillskott med DPP-IV kan ge snabb effekt. De är ofta tävlingsmänniskor och har en stark vilja att lyckas. Några är på gränsen till perfektionister. Andra kan älta små oförrätter och/eller ha tvångstankar och ritualer. Höga histaminvärden gör att de ofta kan ha allergibesvär, särskilt olika former för pollenallergi och andra luftburna allergier. De kan verka lugna på ytan, men under finns ett sinne i uppror och med starka känslor. Undermetylerade är den gruppen som mår bäst av antidepressiva som SSRI, dock kan de ha stora biverkningar. SAMe lyfter nivåerna av serotonin, och kan fungera minst lika bra som antidepressiva (SSRI) och lika snabbt.

Dessa personer behöver hjälpa upp sin metylering med hjälp av t.ex. TMG, trimetylglycin. Det kan med fördel kombineras med B-6 eller pyridoxal-5-fosfat, som är den aktiva formen av vitaminet. Vanliga B-vitamin-komplex gör ofta depressionen värre. De kan även ha brist på zink, magnesium och selen. Kortsiktigt kan enzymer med tillskott av DPP-IV ge bra effekt (TriEnza, AFP Peptizyde).

Folat-brist (20%)

Den näst största gruppen med depression har folat-brist. (Folat, folsyra och folininsyra är alla namn på vitamin B-9.) De visar helt olika svar på blodprov jämfört med den undermetylerade gruppen. De har nämligen lågt serum folat, lågt histamin, högt SAMe/SAH-kvot och förhöjda halter dopamin och noradrenalin. Denna grupp mår inte bra av SSRI! Många har mycket ångest, och kan ha panikångest. De kan vara känsliga mot mat och kemikalier, men i motsats till de undermetylerade reagerar de oftast inte starkt på luftburna allergener. De är overmetylerade, och inte tävlingsinriktade och underpresterar ofta. Många har en konstnärlig eller musikalisk ådra.

Denna gruppen behöver folat! Gärna förstärkt med övriga B-vitaminer (B-12, B-3 och B-6) samt zink.

Kopparförgiftning (17%)

För några kan högt koppar i blodet leda till utarmning av zink, och låg aktivitet i vissa enzymer. Det är i första hand kvinnor som drabbas av koppar-förgiftning, och fokus är alltid att sänka kopparhalten i kroppen. Ofta kommer ångesten och depressionen i samband med hormonella obalanser, som vid pubertet, förlossning (post-partum depression) eller klimateriet. De bör inte ha kopparspiral. Dricksvatten som kommer genom kopparrör bör rensas för koppar, eller man kan köpa vatten på flaska. Ofta har dessa människor även tinnitus, och kan ha nickelallergi eller reagera negativt på oädla metaller, -t.ex. i smycken.

Zink och vitaminer med antioxidativ effekt är till hjälp. Zink måste fasas in långsamt. Det är riskfyllt att behandla kopparförgiftning på egen hand, och bör utföras i samarbete med utbildad personal.

Pyroluria (15%)

Pyrolia beror på en samtidig allvarlig brist på B-6 och zink. Det resulterar i stor undermetylering, inflammationer i kroppen, och låg serotonin och GABA.

Typiska drag är plötsliga, häftiga humöromslag, stark ångest och låg tröskel för stress. B-6 bristen gör att man sällan kommer ihåg sina drömmer. Korttidsminne kan vara dåligt, och det påverkar förmågan att läsa. Många har svårt att äta tidigt på dagen, och hoppar frukosten,- och ibland även lunchen. Typisk är de tunna på armar och ben, allt kroppsfett ligger på lår, rumpa och mage. De har svårt att få solbränna och är ofta känsliga för ljus och ljud.

Självklart skall pyroluria behandlas med zink och P-5-P (aktivt B-6), gärna med tillskott av biotin.

Tungmetallförgiftning (5%)

Idag har alla viss mängd tungmetall i kroppen. Det kommer från lågenergilampor, ljusrör, amalgam, vacciner, vattenrör, aluminiumskastruller och mycket mer. (Aluminium är strängt tagit inte ett tungmetall, men har liknande effekt i kroppen som tungmetaller). De flesta kan hantera mindre mängd tungmetaller, men några har en lägre avgiftningsförmåga än andra. Tungmetallförgiftning kan leda till kognitiva svårigheter, matintolerans och inflammationer i kroppen. Tungmetall kan tas bort med chelering, men behandlingen måste oftast ges kontinuerligt med 2-4 veckors mellanrum. Nyttiga kosttillskott kan vara zink, mangan, selen, kalcium och antioxidanter.

Behandlingstider

Att balansera upp biokemiska obalanser går inte över natten. Fortast går det vid folatbrist, där man på 1-4 veckor ser kraftig minskning av symptomen. Undermetylering tar längst tid. Medan de flesta undermetylerade kan ta TMG i kombination med folat och B12, bör man vid depression, ångest och tvång ta ren TMG och effekten på metyleringen blir då lägre. Det kan ta 2 månader innan man alls känner någon effekt vid kraftig undermetylering, att jämföra med att många med lätt undermetylering känner effekt av TMG direkt på 1-3 dagar. Ofta tar det 3-12 månader att helt bli av med alla depressiva symptom. Motion och meditation är också känt för att hjälpa. All behandling kan kombineras med mediciner.

Dr Walsh forskning är baserat på behandling av människor med olika psykiatriska sjukdomar. Han har tagit blodprov och urinprov på tusentals deprimerade patienter före, under och efter behandling där de kombinerat medicinsk behandling med läkemedel med kosttillskott. Hans slutsatser är inte fullt ut accepterade i svensk sjukvård.

Publicerad Lämna en kommentar

Depression Ångest

Depression, Ångest, och andra neurotiska sjukdomar

 

Depression kan bero på många olika orsaker, från sorgen över en närståendes död till  den eviga grå ledsamheten. Sorgen måste man hantera som bäst man kan, ingen diet hjälper mot sorg. Om man däremot tillhör gruppen som tror de blev födda ledsa, som alltid har kännt sig lite nedstämt så kanske depressionen har biokemiska orsaker. Jag tror jag vågar påstå att deprimerade är den grupp som bäst och snabbast mår bra av att rensa kroppen för peptider. Dock, igen, man måste vara konsekvent -på ett tidpunkt i livet när allt är svårt och jobbigt- absolut allt mjölkbaserad måste bort och förstärk gärna med enzymer. I dag är det oklart om man även bör undvika soja vid depression, jag har varken sett eller hört om kopplingen mellan soja och depression.

Börjar man på diet medan man är depressiv, bör man inte slute med medicinering eller terapi de första månaderna och endast efter att ha diskuterat med sin behandlare. Peptidurinanalysen är inte pålitlig vid medicinering då många  mediciner även bryter ned peptider i kroppen och därför indirekt fungerar som ett enzymtillskott. Står man på mediciner och vill göra en urinanalys måste detta meddelas vid inlämning av prov.

En intressant vetenskaplig artikkel undersöker mängden DPP-iv hos depressiva och finner att nivåerna är kraftigt sänkt  vid alvarlig depression. Då kvinnor har lägre DPP-iv  koncentration än män kan detta även förklara varför flera kvinnor än män blir depressiva. Enzymer av typen DPP-iv kan köpas receptfritt, och verkar kunna användas i behandling av depression, fast kommer endast ge full effekt om de kombineras med gluten- och kaseinfri diet.

Många människor berättar att de har blivit fri från sin depression efter att ha börjat på en gluten- ock kaseinfri diet. Särskillt verkar det vara viktigt att utesluta minsta lilla spår av kasein (mjölkprotein), observera att laktosfria produkter inte är kaseinfria! Använd inte ghee, ej heller fårost, getost eller annan animalsk mjölk eller ost.

Vid ren depression utan magbesvär, rekommenderas DPP-IV Forte och inte enzymkomplex. En startdos kan vara 1 kapsel vid varje huvudmål och en vid sänggående.

Vissa kosttillskott kan också hjälpa att lindra depression.

Observera att många kan ha en matsmältning som inte är optimal, och behöva hjälp med att återställa tarmflora och hantera matallergier som uppkommit efter lång tid på mat man inte tål.

Några hemsidor som berättar om peptidintolerans och depression:

deprimert i 40 år

samma effekt som morfin

ulike årsaker til depresjon og angst

Historier om bedring av depresjoner og adhd på glutenfri og melkefri kost

Vetenskapliga  referenser

Många fler artiklar hittar du i referanselistan.

”Decresed serum dipeptidyl peptidase IV activity in major depression”, M Maes, I De Meester, G Vanhoof, S Scharpé, E Bosmans, C Vandervorst, R Verkerk, B Minner, E Suy and J Raus, Biol Psychiatry, 30, 577-586, 1991
DPP-IV-enzymnivå är uppmätt hos deprimerte och i kontrollgrupp. Det är en invers korrelasion mellan enzym-aktivitet och grad av depressiva symptom. Det ble observerad lägre DPP-IV nivåer hos pasienter med allvarlig depression än i kontrollgruppen. Melankoliska patienter hade signifikant lägre enzymaktivitet än de med lättare depressioner. Män hade signifikant høgre serum-DPP-iv nivåer än kvinnor.

”Opioid peptides in affective disorders”, P A Berger and C B Nemeroff, Psychopharmacology; The third generation of progress ed: H Y Meltzer, chap. 63, 637-646, Raven Press, New York, 1987

”Opioid peptides and depression: The neuroendocrine approach”, A P Zis and J E Garland, Baillière´s Clinical Endocrinology and Metabolism, Chap 7, 5:1, 97-117, 1991

”Gluten may cause depression in people with non-celiac gluten sensitivity” S Peters, Alimentary Pharmacology & Therapeutics, May 2014

”Association of b-endorphin with specific clinical symptomes of depression”, D F Darko, S C Risch, J C Gillin and S Golshan, Am J Psychiatry, 149:9, 1162-1167, 1992
Plasma b-endorfin koncentrationer hos depr. korrelerer positivt med ångest (psychic anxiety), fobier og tvångshandlingar, och det är potentiellt en relation också med somatisk ångest og panikkanfall.

”Lower serum propyl endopeptidase enzyme activity in major depression: Further evidence that peptidases play a role in the pathophysiology of depression”, M Maes, F Goossens, S Scharpé, H Y Meltzer, P D´Houndt and P Cosyns, Biol Psychiatry, 35, 545-552, 1994
PEP aktivitet är significant lägre hos deprimerade (48 pers) än i kontrollgrupp (32 pers). Aktiviteten var lägst hos melankoliska pasienter, något högre hos personer med major depression (u/melankolia), og ännu högre hos pasienter med minor depression. Enzymaktiviteten i alle pasientgrupper låg emellertid långt under aktiviteten hos kontrollgruppen. Det existerar en invers korrelasion mellam aktivitet av PEP og hur alvarlig depressionen är.

”Components of biological variation in propyl endopeptidase and dipeptidyl-peptidase IV activity in plasma of healthy subjects”, M Maes, S Scharpé, I De Meester, P Goossens, A Wauters, H Neels, R Verkerk, F De Meyer, P D´Houndt, D Peeters, C Schotte and P Cosyns, Clin Chem, 40:9, 1686-1691, 1994
Plasma PEP og plasma-DPP-IV nivå är mätta på 26 friska personer under ett år. p-PEP aktiviteten viste en cyklisk variasion under året, och var significant högre på høst och tidig  vinter än vid andra årstider. p-DPP-IV aktiviteten var ockå cyklisk med nära halva frekvensen av p-PEP aktiviteten. I medel var aktiviteten sign. högre på sommaren och tidlig vinter. Det är inte sett någon biologisk orsak til variationerna.

”Alterations in plasma dipeptyl peptidase IV enzyme activity in depression and schizophrenia: effect of antidepressants and antipsychotic drugs”, M Maes, I De Meester, S Scharpé, R Desnyder, R Ranjan and H Meltzer, Acta Psychiatr Scand, 93, 1996
DPP-IV og PEP är uppmätt i 21 friska, 13 schizofrena och 46 depressiva pasienter. DPP-IV var lägre hos deprimerade än i kontrollgruppen, mens de sch låg högre än kontrollgruppen. DPP-nivåen ändrade sig inte när pasienterna blev satta på antidepressiva eller antipsykotika. Hos schhittades ett mycket significant samband mellan DPP-IV og PEP, något som kan tyde på at enstaka peptidaseaktiviteter är förhöjda vid sch.

Publicerad Lämna en kommentar

Opioida Peptider

Under matsmältningen bryts proteiner ned till mindre protein-fragment, peptider, och vidare till aminosyror, som kroppen kan ta upp och nyttogöra sig. Några av dessa peptider är opioida, det vill säga att de har en verkan som liknar opiumets (morfinets) inverkan på kroppen. De olika peptiden har dock lite olika verkan. På kort sikt kan ett överskott av opioida peptider leda till övergående mentala störningar som hallucinasioner, paranoia, social isolation, depression eller ångest, beroende på vilka peptider kroppen har ett överskott av. Höga nivåer av opioida peptider över lång tid kan ge bestående hjärnskador.

Precis som man blir beroende av opium och morfin, blir kroppen också beroende av opioida peptider. Man blir ’hög’ på mjölk och mjöl om man är proteinintolererant. Därför är många proteinintoleranta mycket förtjusta i just denna typen mat. Några dricker många liter mjölk om dagen. Några vill bara äta bröd och pasta. Ett starkt begär efter mat som innehåller kasein eller gluten kan vara ett starkt tecken på proteinintolerans.

Då diet gör att man inte längre får opioida peptider, får kroppen abstinenssymptom. Det fungerar på samma sätt som för knarkare. Första tiden på diet kan vara besvärlig, och alla psykistriska symptom kan förstärkas. Man mår dåligt, även fysiskt. Det är ett stort steg i rätt riktning som visar att kroppen håller på att rensa ut gifterna. Efter några veckor är det över. Därför är det viktigt att man inte hoppar av dieten för tidigt, det tar tid att återställa allt.

Opioida peptider kommer i första hand från gluten och mjölkprotein (kasein), men även hemoglobin (blod-protein) och soja kan ge upphov till opioida peptider. Läs mer om olika opioida peptider HÄR.

Publicerad Lämna en kommentar

GFCF Gluten och Mjölkfri Diet

Gluten och mjölkfri mat

rundstenen i behandling av proteinintolerans är att leva på en gluten- och/eller kaseinfri diet. Om man primärt reagerar på gluten eller på kasein kan ses från urin-analysen, men då resultatet av denna också beror på vad man ätit veckorna innan analysen kan det vara klokt att börja med att ta bort båda under en utvärderingstid. Det stora flertal som har proteinintolerans reagerar både på gluten och kasein. Vad man reagerar mest på, kan man ofta gissa sig till utifrån de symptom som starkast gör sig gällande.

Gluten förekommer i  våra vanliga sädesslag: vete, råg och korn. Mat som är märkt som naturligt glutenfria är lämpliga. Havre är i princip glutenfritt, men då det ofta förekommer att odlingen (åkeren) innehåller små mängder vete och havren oftast förpackas i fabriker som även hanterar vete, räknas inte havre som glutenfritt med mindre det kommer från särskillda åkrar där man aldrig odlat vete, och odlingen har tagits om hand i en fabrik där det inte samtidigt hanteras vete.  När man tar bort dessa spannmål måste man ta bort bröd, pasta, kakor men även tänka genom alla hel- och halvfabrikata som kan innehålla gluten. Det kan gälla korv, pajer, färdigrätter, såser, pastejer, pizza, lakrits med mera. Dessutom, om man delar kök med någon som äter gluten bör man ha olika skärbrädor och egna paket med bordsmargarin.

Nu kommer den svåra biten, då vi alla är individer, som reagerar olika starkt och tål olika stora mängder föroreningar i maten.

Reagerar man bara lite på gluten, kan nog havre fungera, men det är individuellt och man får prova att äta bara lite havre efter en längre tid – några veckor – på glutenfri diet. Personer med ’lätt’ proteinintolerans, alltså de med bara lätta symptom och gärna  problem av typen depression, ångest, koncentrationsstörningar, kan  ofta tåla små mängder gluten och använda havre, soja och vetestärkelse. Även om man reagerar på havegryn, kan havremjölk fungera, den är nästan glutenfri.

Några är mycket känsliga. Det gäller i första hand de som också mår sämst av gluten. De flesta med allvarliga diagnoser, som autism och schizofreni, verkar reagera även på mycket små mängder gluten. Tillhör man denna katagorien bör man även vara försiktig med mat som är märkt som glutenfri, då den ofta innehåller vetestärkelse, havreprodukter eller andre källor till spårmängder av gluten.  Vetestärkelse är vanligt i ’glutenfri’ mat, men innehåller små mängder gluten. Dock så lite att gruppen med celiaki oftast inte reagerar, varför den kallas ’glutenfri’. Många med proteinintolerans tål betydligt mindre gluten innan de

 

Men vad kan man äta då?

Att må bra med GFCF-dieten innebär i praktiken att man oftast måste undvika hel- och halvfabrikat. Däremot går det bra att äta rent kött, fisk, ägg, grönsaker, frukt, nötter och frön.  Glutenfritt bröd (utan mjölk!) går bra, men tänk på att det kan vara bakat med vetestärkelse, som många med proteinintolerans reagerar negativt på. Mjölken kan gärna bytas ut mot olika sorters mjölkfri växtmjölk, men några med proteinintolerans reagerar även på soja. Här måste man tyvärr prova sig fram då detta är individuellt. Havrebaserade produkter kan innehålla små mängder gluten. Enligt Oatley (som tillverkar havreprodukter) ligger glutenhalten i deras produkter under 100 ppm vilket torde vara tillräckligt  för de flesta med celiaki men  om man är proteinintolerant och känslig är även den  halten för hög. Däremot går rismjölk bra, liksom mandelmjölk, hasselnötsmjölk och liknande. Det finns gluten- och kaseinfria alternativ till nästan all mat:
soja- och havreglass finns i alla större affärer, men tänk på att både soja och havre kan ge symptom för känsliga individer. Det finns kokosglass naturell och med fruktsmak att köpa på nätet. Sorbet kan också användas.
soja och havre ’grädde’ kan användes för att göra egna gräddsåser. Alternativt kan man  använda ris eller kokos’grädde’, det finns även som vispgrädde som blir riktigt fluffig och smakar gott. Risgrädden är oftast lite söt i smaken och kanske inte så bra till gryter, men kokosgrädden går bra till nästan all mat. Man kan också göra ’grädde’ baserad på mandel, hasselnötter eller cashewnötter.
alternativ mjölkfri ost påminner inte riktigt om vanlig ost, och fungerar inte likadant när den värms upp. På senare tid har det kommit ’ostar’ som fungerar att smälta till lasagne etc.  Det finns goda mjukostar baserade på soja. Sojamjölsbaserad parmesanost, ”grattugiato” smakar mycket likt originalet och är god till pasta, men innehåller soja.  Det finns även     rismjölk-ost, ost gjord på cashew och på mängder av alternativa råvaror.

Publicerad Lämna en kommentar

Att leva med proteinintolerans

Tror du att du reagerar på mat som mjölk och mjöl? Eller undrar du om din nedstämthet, eller barnens bokstavskombinationer kan lindras? Ett bra första steg är att göra en urinanalys. Urinanalysen kan inte göras efter att man har påbörjat dieten, då gifterna lakas ur kroppen under dieten och inte längre kan spåras i urinet. Kom ihåg att skriva om du går på några mediciner, då vissa mediciner mot depression, psykoser etc. kan bryta ner peptider och påverkar tolkningen av peptidurinanalysen. Har man en bra läkare är det bra också att utesluta celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom och liknande. De fleste med glutenintolerans har  inte celiaki, och hur känslig man är för mängden gluten man tål har inte att göra med om man har celiaki eller ej.

Har man en bra läkare, och magproblem, är det också bra ifall man kan testa allergier genom blodprov. Och har man länge gått med dålig matsmältning är det bra att kolla eventulla näringsbrister.  Dock måste man sätta upp en tidgräns: om man i, säg, ett år har försökt att inte göra något alls och det inte har fungerat, kan man ju fundera på att i stället försöka med diet.

Många som mår dåligt, tycker det verkar krångligt med diet. Numera finns det enzymer på marknaden som tar bort behovet av diet för det stora flertalet, men de koster pengar. Man får inte heller snåla för mycket, då en för låg dos gör att man inte blir bättre. Vanliga matsmältningsenzymer fungerar inte, utan man måste ta proteaser. De finns bara att köpa på ett ställe i Sverige idag; Glutenochmjolkfri.se.

Responsen på diet och enzymbehandling är individuell, men en riktlinje kan vara att man de första 1-2 veckorna märker en försämring som beror på abstinens. Det är inget skämt: de flesta mår sämre till en början. Sedan kommer man långsamt tillbaka till där man var innan dieten. När det har gått längre tid, — 4-8 veckor bör man se en tydlig skillnad. För några kommer en tydlig förbättring redan efter några dagar, för andra tar det längre tid. Några menar mjölk försvinner på ett par dagar, men för andra kan det ta månader att bli bra. Gluten har ofta en långsam respons, förbättringen kommer så gradvis att det kan vara svårt att själv märka att man mår bättre.

Man bör också tänka på att undvika ämnen i maten som verkar som peptidasehämmare, alltså ämnen som generellt försvårar nedbrytning av mat. Det gäller konserveringsmedel som bensoater, som vi finner i lingon, honung, acetylsalicylsyra (värktabletter), hjortron med mera. Även färgämnen som azofärgämnen försvårer matsmältningen kan kan förvärra symptom på t.ex. hyperaktivitet.