Inlägget gjort

Schizofreni och psykoser

Redan på 1960-talet började man reflektera över sambandet mellan mat och psykoser, efter att ha sett att folkslag som inte naturligt äter mjölk och gluten inte hade psykotiska sjukdomar. När dessa människor bosatte sig i områden med ett annat kosthåll insjuknade procentuellt lika många människor från dessa folk, som för alla andra folkslag.

Alla frågor runt gluten och schizofreni har resulterat i omfattande studier där patienter med schizofreni satts på gluten- och eventuellt kaseinfri diet. Många av dessa studier har bara reducerad mängden av gluten, och inte tagit bort allt och dessutom inte åtgärdat kasein. Dessutom har försöken pågått kort tid, ofta bara ett par veckor. Resultaten är därför inte särskillt intressanta då det tar betydligt längre tid och en strikt diet innan några slutsatser kan dras.

I familjer där schizofreni förekommer är det också vanligare med celiaki och inflammatoriska tarmsjukdommar.Nyligen har man i en svensk studie sett att nyfödde med immunrespons mot veteprotein (anti-gliadin IgG) har en högre risk för att senare utveckla schizofreni än andra.

Vetenskapliga  referenser

Många fler artiklar hittar du i referanselistan.

”Where is schizophrenia rare?”, F C Dohan, E H Harper, M H Clark, R B Rodrigue and V Zigas,  Lancet, 9 Jul, 101, 1963
Statistik från läkare och antropologer som har levd i Papua Ny Guinea, Solomonøyene och Mikronesia presenteras. Sch är inte observerad i folkgrupper som levde på tradisjonelt sätt. I kystregioner påverkad av Europa där man äter gluten är sch lika vanlig eller vanligare än i Europa.

”Relapsed schizophrenics; more rapid improvement on a milk- and cereal-free diet”, FC Dohan, J Grasberger and F Lowell, Br J Psychiatry, 115, 595-596, 1969

”Relapsed schizoprenics: earlier discharge from the hospital after cereal-free, milk-free diet”, F.C. Dohan and J.C. Grasberger, Am J Psychiatry, 130:6, 685-688, 1973.
Ved innleggelse på lukket avdeling på psyk. sykehus ble mannlige schizofrene gitt enten en g/c-fri diett eller en normal diett med mye gluten. Gruppen som ble gitt g/c-fri diett ble utskrevet mye tidligere enn gruppen som fikk en diett med ekstra mye gluten. En gruppe ble satt på g/c-fri diett, med gluten tilsatt uten pasienters eller ansattes viten (dobbel blind test). Denne gruppen var innlagt like lenge som gruppen som gikk på en høy-glutenholdig diett.

”Wheat gluten as a pathogenic factor in schizoprenia”, M M Singh and S R Kay, Science, 191, 401-402, 1976
14 sch ble satt på en g/c-fri diett i 2+4 uker, ble deretter blindt gitt g i 4 uker og så 4 nye uker på strikt g/c-fri diett. Pas-gruppen hadde klar bedring på diett, bedringen stoppet opp eller gikk tilbake under g provokasjon men den fortsatte når strikt diett ble gjeninnført. Virkningen av g synes å være mest markert på de dårligste pas.

Another look at gluten in schizophrenia”, JR Rice, CH Ham and WE Gore, Am J Psychiat, 135, 1147-1148, 1978

”Wheat challenge in schizophrenic patients”, SG Potkin, D Weinberger, J Kleinman, H Nasrallah, DC Luciens and L Bigelow, Am J Psychiat, 138, 1208-1211, 1981

”Effects of gluten in schizophrenics”, LH Storms et al, Arch Gen Psychiat, 39, 323-327, 1982

”Schizofren psykosbild avklingade när patienten gavs glutenfri kost”, B Jansson, E Kristjansson och L Nilsson, Läkartidningen, 81:6, 448-449, 1984
En 20-årig mann ble innlagt for en sch psykose. Han reagerte dårlig på en 2 mnd intensiv antipsykotika beh. Det ble konstatert CD, og han ble satt på gf diett. Kraftig forbedring ble observert etter 3 uker og etter få måneder var alle psykotiske symptomer forsvunnet.

” A double-blind gluten free/ gluten load controlled trial in a secure ward population”,  DN Vlissides, A Venulet and FA Jenner, Brit J Psychiat, 148, 447-452, 1986
24 alvorlige psykotiske pas som hadde levd mesteparten av sitt liv i institusjoner ble studert. De ble satt på en 2+6 ukers gf diett og deretter på en 6 ukers gf diett tilsatt skjult gluten. Samtlige pas viste signifikant bedring gjennom alle 14 ukene, noe som ble tilskrevet prosedyren, ikke dietten. 2 paranoïd sch pas som hadde vært syke i 20 år, viste klar bedring på diett og tilbakefall når skjult gluten ble tilsatt kosten.

”The effect of gluten-free diet on urinary peptide excretion and clinical state in schizophrenia”, KL Reichelt, E Sagedal, J Landmark, BT Sangvik, O Eggen and H Scott , J Orthomol med, 5, 223-239, 1990
10 mannlige sch pas ble delt inn i to grupper der den ene gruppen gikk 8 uker på gf diett og deretter 8 uker på normalkost og motsatt for den andre gruppen. Pas mentale tilstand ble vurdert blindt av to uavh psykiatre. Det ble målt forhøyede IgA-verdier hos 4/11 pas. Urinmønstre ble målt ved diettstart og etter 16, 28 og 56 uker. For den gruppen som etter eget ønske fortsatte dietten ble urinmønstrene normalisert etter 28 uker (for noen først etter 56 uker), og ble igjen avvikende da dietten ble forlatt. For 4 pas ga diett klar bedring, for ytterligere 3 ble registrert en mindre uttalt bedring og de siste tre fant man ingen registrerbar endring.

”The effect of dialysis and diet on schizophrenia”, R Cade, H Wagemaker, RM Privette, MJ Fregly, J Rogers and J Orlando,  Psychiatry: A world perspective, Elsevier Sci. Publ., eds C N Stefani et al, 3, 494-500, 1990
12 sch pas er undersøkt. Fra peptidmønstre er de delt i 3 grupper; I: økt mengde store peptider (>1600 Dalton). Her ble respons bare oppnådd etter lengre tids dialysebeh. med svært porøse membraner. II: øket mengde små (rundt 600 Dalton) peptider. Pas viste rask forbedring ved dialysebeh. Ved over-beh slik at peptidnivåene sank under normalnivået, kom symptomene fram igjen. III: øket mengde både av store og små peptider. Disse pas var vanskelig å beh med dialyse, bare gf diett kunne gi effektiv bedring på lang sikt i denne gruppen.

”A peptide containing fraction in the urine of schizophrenic patiens which stimulate opiate receptors and inhibits dopamine uptake”, K Hole, H Bergslien, H A Jørgensen, O-G Berge, KL Reichelt and OE Trygstad, Neurosci, 4, 1883-1893, 1979

”Schizophrenia, gluten, and low-carbohydrate, ketogenic diets: a case report and review of the literature” Bryan D Kraft1 and Eric C Westman, Nutrition & Metabolism 2009, 6:10
We report the unexpected resolution of longstanding schizophrenic symptoms after starting a low-carbohydrate, ketogenic diet. After a review of the literature, possible reasons for this include the metabolic consequences from the elimination of gluten from the diet, and the modulation of the disease of schizophrenia at the cellular level.

”Complement C1q formation of immune complexes with milk caseins and wheat glutens in schizophrenia.”
Severance EG1, Gressitt KL, Halling M, Stallings CR, Origoni AE, Vaughan C, Khushalani S, Alaedini A, Dupont D, Dickerson FB, Yolken RH., Neurobiol Dis. 2012 Dec;48(3):447-53. doi: 10.1016/j.nbd.2012.07.005. Epub 2012 Jul 16.
Immune system factors including complement pathway activation are increasingly linked to the etiology and pathophysiology of schizophrenia. Complement protein, C1q, binds to and helps to clear immune complexes composed of immunoglobulins coupled to antigens. The antigenic stimuli for C1q activation in schizophrenia are not known. Food sensitivities characterized by elevated IgG antibodies to bovine milk caseins and wheat glutens have been reported in individuals with schizophrenia. Here, we examined the extent to which these food products might comprise the antigen component of complement C1q immune complexes in individuals with recent onset schizophrenia (n=38), non-recent onset schizophrenia (n=61) and non-psychiatric controls (n=63). C1q seropositivity was significantly associated with both schizophrenia groups (recent onset, odds ratio (OR)=8.02, p≤0.008; non-recent onset, OR=3.15, p≤0.03) compared to controls (logistic regression models corrected for age, sex, race and smoking status). Casein- and/or gluten-IgG binding to C1q was significantly elevated in the non-recent onset group compared to controls (OR=4.36, p≤0.01). Significant amounts of C1q-casein/gluten-related immune complexes and C1q correlations with a marker for gastrointestinal inflammation in non-recent onset schizophrenia suggests a heightened rate of food antigens in the systemic circulation, perhaps via a disease-associated altered intestinal permeability. In individuals who are in the early stages of disease onset, C1q activation may reflect the formation of immune complexes with non-casein- or non-gluten-related antigens, the presence of C1q autoantibodies, and/or a dissociated state of immune complex components. In conclusion, complement activation may be a useful biomarker to diagnose schizophrenia early during the course of the disease. Future prospective studies should evaluate the impacts of casein- and gluten-free diets on C1q activation in schizophrenia.

”Association of schizophrenia and autoimmune diseases: linkage of Danish national registers”, Eaton, WW, Byrne M, Ewald H, Mors O, Chen CY, Agerbo E, Mortensen PB, Am J Psychiatry 2006, 163: 521-528 I Danmark hittar man en överrepresentation av celiakipatienter bland de som diagnostiseras med sch. Även föräldrar till sch pat har oftare celiaki än normalbefolkningen.

”Maternal antibodies to dietary antigens and risk for non-affective psychosis in offspring” Karlsson H, Blomström Å, Wicks S, Yang S, Yolken RH, Dalman C, Am J Psychiatry 2012, 169:625-632
Torkad blod från nyfödda blev analyserad för IgG för gliadin och kasein. Höga nivåer av anti-gliadin IgG blev funnet att sammanfalla med förhöjd risk för att senare diagnostiseras med en nonaffektiv psykos. Ingen tydlig koppling mellan anti-kasein IgG blev funnen.

Inlägget gjort

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd, ASD
(Aspergers syndrom, autism, sociala svårigheter)

Flest och bäst undersökningar runt proteinintolerans och psykiatriska syndrom är gjorda på barn med autism-spektrumtillstånd, ASD. De första kost-försöken på autister genomfördes i Norge på tidigt 80-tal med mycket tydliga resultat. Man hittade peptider av kasein och gluten i urin innan dietförsöket, och kunde mäta hur peptidnivåerna sjönk under studien. Barnen gick på diet i 2 år och blev hela tiden bättre.

Denna banbrytande forskning har fått flera efterföljare i andra länder, numera
är därför rekommendationerna från de stora intresseorganisationerna att alla autister bör försöka dietbehandling, då detta hjälper det stora flertalet barn. Tyvärr är inte alla läkare övertygade och ordinerar därför inte diet till denna patientkategori. Debatten går kring hurvida de vetenskapliga försöken är tillräckligt stora och välkontrollerade. I många studier har barnen gått på en diet där man inte konsekvent har uteslutit kasein och gluten och där uppföljningstiden har varit väldig kort. Därför blir resultaten inte entydiga. Autism är en mycket allvarlig sjukdom och det tar tid för dessa barn att bli friska. Barnen bör försöka en strikt diet i 3 månader innan man ser om den har effekt och dieten bör startas så tidigt som möjligt, annars är risken stor att hjärnan skadas.

Vid Asperger och vid autismspektrumtillstånd av lättare grad verkar man se effekt av diet snabbare, redan efter några veckor.

För många kan det åtminstone i en övergångsfas vara viktigt med en striktare diet, och även hjälp med svampinfektioner och att etablera en sund tarmflora igen.

Enzymer ersätter inte diet i dag, men kan för några vara ett viktigt komplement då det bidrar till att ta bort de sista rester av peptider.

Några You-Tube klipp om autism:

Jørgen Klaveness – Om sin autistiske sönn og kostholdet som endret alt
Some Parents Don’t Get It-Gluten and Autistic Spectrum

Vetenskapliga referenser

”Probable etiology and possible treatment of childhood autism”, KL Reichelt, AM Knivsberg, G Lind and M Nødland, Brain Dysfunct, 4, 308-319, 1991
Økt mengde av enkelte peptider i urin hos barn med autistiske syndromer kan indikere at den genetiske predisposisjonen kan være en peptidase-defekt. Ut fra utskilt mengde peptider og respons på diett, vil man tro at casein og gluten er årsaksfaktorer. Dette bekreftes ved at IgA verdier ofte er øket mot disse proteinene. Det er også funnet bovine cm i urin og dialysevæske. Mer enn 2 års oppfølging av to grupper barn på diett, viser en fortsatt bedring for de som fortsetter å følge dietten, mens de som har forlatt dietten har hatt en markert tilbakegang.

”The ScanBrit randomised, controlled, single-blind study of a gluten- and casein-free dietary intervention for children with autism spectrum disorders”, Paul Whiteley, Demetrious Haracopos, Ann-Mari Knivsberg, Karl Ludvig Reichelt, Sarah Parlar, Judith Jacobsen, Anders Seim, Lennart Pedersen, Maja Schondel, Paul Shattock, Nutritional Neuroscience,Volume: 13 Issue: 2, Apr 2010, pp. 87 – 100,
There is increasing interest in the use of gluten- and casein-free diets for children with autism spectrum disorders (ASDs). We report results from a two-stage, 24-month, randomised, controlled trial incorporating an adaptive ‘catch-up’ design and interim analysis. Stage 1 of the trial saw 72 Danish children (aged 4 years to 10 years 11 months) assigned to diet (A) or non-diet (B) groups by stratified randomisation.  Participants were tested at baseline, 8, and 12 months. Based on per protocol repeated measures analysis, data for 26 diet children and 29 controls were available at 12 months. At this point, there was a significant improvement to mean diet group scores (time*treatment interaction) on sub-domains of ADOS, GARS and ADHD-IV measures. Multiple scenario analysis based on inter- and intra-group comparisons showed some evidence of sustained clinical group improvements after 24 months although possibly indicative of a plateau effect for intervention. Our results suggest that dietary intervention may positively affect developmental outcome for some children diagnosed with ASD. In the absence of a placebo condition to the current investigation.

”Effectiveness of the gluten-free, casein-free diet for children diagnosed with autism spectrum disorder: Based on parental report”, Christine M. Pennesi; Laura Cousino Klein, Nutritional Neuroscience, Volume 15 Issue 2 (March 2012), pp. 85-91
Studies on the gluten-free and/or casein-free (GFCF) dietary intervention for children with autism spectrum disorders (ASDs) suggest that some children may positively respond to implementation of the dietary intervention. Other research suggests that children diagnosed with ASD can be classified into subpopulations based on various factors, including gastrointestinal (GI) abnormalities and immune function.

Goodwin MS, et al. “Malabsorption and Cerebral Dysfunction.” Journal of Autism & Childhood Schizophrenia. 1971;1:48-62.
Reichelt KL, et al. “Childhood Autism: A Complex Disorder.” Biological Psychiatry. 1986 Nov;21(13):1279-90.
Shattock P, Lowdon G. “Proteins, Peptides and Autism: Part 2: Implications for the Education and Care of People with Autism.” Brain
Dysfunction. 1991;4: 323-334.
Knivsberg AM, et al. “Autistic Syndromes and Diet: A Follow-up Study.” Scandinavian Journal of Educational Research 1995; 39:
223-236.
Cade R, et al. “Autism and Schizophrenia: Intestinal Disorders.” Nutr Neurosci. 2000; 3, 57–72.
Knivsberg AM, et al. “A Randomised, Controlled Study of Dietary Intervention in Autistic Syndromes.” Nutritional Neuroscience. 2002
Sep; 5(4):251-61.
Lucarelli S, et al. “Food Allergy and Infantile Autism.” Panminerva Medica. 1995 Sep;37(3):137- 41.
Jyonouchi H, et al. “Evaluation of an Association Between Gastrointestinal Symptoms and Cytokine Production Against Common
Dietary Proteins in Children with Autism Spectrum Disorders.” Journal of Pediatrics. 2005 May;146(5):605-10.
Jyonouchi H, et al. “Dysregulated Innate Immune Responses in Young Children with Autism Spectrum Disorders: Their Relationship to
Gastrointestinal Symptoms and Dietary Intervention.”Neuropsychobiology. 2005;51(2):77-85.

Inlägget gjort

ADD ADHD och olika koncentrationsstörningar

ADD/ADHD Attention Deficit Disorder

Olika bokstavskombinationer blir mer och mer vanliga på våra barn. Det kan bero på attityder i samhället, men det är också många undersökningar som visar att ett annat kosthåll kan påverka barnen i positiv riktning! Nätet är numera fullt av entusiastiska berättelser om barn som blivit fria från sin oro, hyperaktivitet och sina inlärningssvårigheter med hjälp av diet. Längst ner på sidan ligger några länkar till några historier. Det har också på senare tid gjorts några större vetenskapliga studier på temaet DAMP/ADD/ADHD och diet. En stor studie har behandlat barnen med eliminationsdiet (diet med få matvaror) och hittat att detta i stor grad gör att barnen blir lugnare och lättare lära sig nya saker. Eliminationsdieten är utan kasein och gluten, men även utan några andra matvaror som ofta associeras till matallergier. Forskarna menar också att extra omega-3 fettsyror är nyttigt, och att man bör undvika konserveringsmedel och tillsatser. Många tillsatser hämmar enzymaktivitet och dessa barn behöver all hjälp de kan få. Färgämnen associeras med hyperaktivitet, observera att mycket godis av gele/vingummi ofta innehåller färgämnen. Dieten fungerar så bra att många barn kan sluta med mediciner när de har börjat på diet. Många vill dock även ta bort färgämnen och tillsatser för att reducera hyperaktivitet. Om dieten inte når hela vägen, kan enzymer vara till hjälp.

Børn med ADHD bør have testdiæt
»Vi observerede en dramatisk effekt hos to tredjedele af børnene. Hos disse børn forsvandt symptomerne fuldstændig,« siger professor og læge Jan K. Buitelaar fra Radboud Universitetet i Nijmegen

Anbefaler test-diett for ADHD-barn
Et utvalg på 40 barn med ADHD, de fleste gutter mellom fire og åtte år, gikk gjennom en spesialdiett i fem uker. Effekten var slående, rapporterer forskerne.
– Vi observerte en dramatisk effekt hos to tredjedeler av barna. Hos disse ble symptomene helt borte,

Diett mot ADHD og autisme
Spiste seg friske
Leo (4) og Ask (3) fikk nye liv da de la om kostholdet.

Varför ingen diet vid ADHD?, H Santelmann
Läkare med lång erfarenhet av kostomläggning hos barn berätter att gluten, mjölk, socker och tillsatsämnen ofta är boven vid ADHD och hyperaktivitet.

Vetenskapliga artiklar

”A randomised controlled trial into the effects of food on ADHD”,
Lidy M. J. Pelsser MSc, Klaas Frankena MSc, PhD, Jan Toorman MD, Huub F. J. Savelkoul PhD, Rob Rodrigues Pereira MD, Jan K. Buitelaar MD, PhD,  Child & Adolescent Psychiatry, January 2009, Volume 18, Issue 1, pp 12-19
The aim of this study is to assess the efficacy of a restricted elimination diet in reducing symptoms in an unselected group of children with Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Dietary studies have already shown evidence of efficacy in selected subgroups. Twenty-seven children (mean age 6.2) who all met the DSM-IV criteria for ADHD, were assigned randomly to either an intervention group (15/27) or a waiting-list control group (12/27). Primary endpoint was the clinical response, i.e. a decrease in the symptom scores by 50% or more, at week 9 based on parent and teacher ratings on the abbreviated ten-item Conners Scale and the ADHD-DSM-IV Rating Scale. The intention-to-treat analysis showed that the number of clinical responders in the intervention group was significantly larger than that in the control group [parent ratings 11/15 (73%) versus 0/12 (0%); teacher ratings, 7/10 (70%) versus 0/7 (0%)]. The Number of ADHD criteria on the ADHD Rating Scale showed an effect size of 2.1 (cohen’s d) and a scale reduction of 69.4%. Comorbid symptoms of oppositional defiant disorder also showed a significantly greater decrease in the intervention group than it did in the control group (cohens’s d 1.1, scale reduction 45.3%). A strictly supervised elimination diet may be a valuable instrument in testing young children with ADHD on whether dietary factors may contribute to the manifestation of the disorder and may have a beneficial effect on the children’s behaviour.

Title:The effect of diet supplementation on children with ADHD. (c2012)
Author:Saab, Linda, Master thesis
Nutritional management as related to ADHD is one aspect that has been neglected in Lebanon. This project investigates the influence of diet, without medication or behavior alteration, on children with ADHD. A case study was conducted on a 9 year old boy attending in a private school in Beirut who was diagnosed with ADHD. The participant had food additives, refined sugars, casein, gluten, and foods with salicylates removed from his diet and an increased intake of essential fatty acids (omega 3 and omega 6). The study that lasted 5 weeks aimed to observe the effects of this special diet on the boy’s hyperactivity, impulsivity and inattention. The diet proved effective in that diet modification played an effective role in the management of ADHD and hence should be recommended to students with similar conditions.

Jaswinder Kaur Ghuman: “Restricted elimination diet for ADHD: the INCA study,” The Lancet 5. februar 2011.
Psychopharmacological and psychosocial treatments are evidence-based treatments for attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD). However, concerns about side-effects of psychoactive drugs, and barriers to access to and commitment needed for psychosocial treatments, often lead to consideration of other interventions. 1 One such intervention relates to the tenet that hypersensitivity or intolerance to foods or additives is a risk factor for ADHD.

”Effects of a restricted elimination diet on the behaviour of children with attention-deficit hyperactivity disorder (INCA study): a randomised controlled trial”,Lidy M. Pelsser, Klaas Frankena, Jan Toorman, Huub F. Savelkoul, Anthony E. Dubois, Rob Rodrigues Pereira, Ton A. Haagen, Nanda N. Rommelse, Jan K. Buitelaars, Lancet. 2011;377(9764):494-503.
A restrictive diet for children suffering from ADHD can be so beneficial that many of them can stop taking medicine altogether, according to a Dutch study published in The Lancet this year. The research involved 100 children aged four to eight. Fifty of them followed an elimination diet – removing all known problem foods until some of them consumed only rice, turkey, pear, vegetables and water. After five weeks, two-thirds of the children on the special diet no longer had any behavioural problems. There was no difference in the behaviour of the control group on a ‘healthy’ diet. The children were followed for a year, with foodstuffs being added back into their diet to determine what caused the hyperactive reaction. (IgG tests were found not to be helpful compared to food challenges, which is what we have been saying for years.)
The researchers found ‘considerable effects of a restricted elimination diet … with equal effects on ADHD and oppositional defiant disorder’. They concluded that ‘dietary intervention should be considered in all children with ADHD, provided parents are willing to follow a diagnostic restricted elimination diet for a five-week period, and provided expert supervision is available.‘ The Few Foods Diet used by the Dutch study is not new but it is the first time it has been trialled on so many children for such a long time. This is the tenth study to show that between 60% and 100% of ADHD children can improve on diet if you get the diet right.

”The Role of Gluten in the Etiology of Neurodevelopmental Disorders: Opioid and Immunological Mechanisms.”, Nutritional Perspectives: Journal of the Council on Nutrition . Apr2007, Vol. 30 Issue 2, p16-25. 7p., Loscalzo, Ritamarie
GLUTEN, A PROTEIN FOUND IN MOST CEREAL GRAINS, is perhaps the protein consumed in greater quantities than any other protein. It has long been known that a small percentage of the population is intolerant to gluten, and gastrointestinal upset, including diarrhea, bloating and flatulence result from its consumption. Less widely known is that gluten intolerance actually affects a larger population than originally thought and the gastrointestinal effects may not be present until further along in the course of the disease. Initial presenting signs may be far removed from the small intestine, and may affect any other body system. Most common systems to be effected are the central and peripheral nervous systems, the dermatological system and the endocrine system. Neurodevelopmental disorders in children have reached almost epidemic proportion, and have been linked to gluten intolerance. This paper explores the mechanism by which gluten effects the clinical presentation in neurodevelopmental disorders, ranging from ADHD to autism.

Inlägget gjort

Referenser

Några länkar till andra sider om protein-intolerans

En svensk blog om barn och unga med protein-intoleransproblematik:

http://www.lchffamiljen.se/blogs/mikaela-alenas

http://www.utanforskap-neuropedagogen.blogspot.se/

Den norska protein-intoleranse foreningen NPIF har en mycket bra och informativ hemsida om protein-intolerans, medicinska aspekter, diet, patienterfaringer etc.

www.npif.no

En svensk sida om diet vid autism (samma diet fungerar förståss för alla andra också, det handlar om gluten och kaseinfritt kosthåll):

www.autismdiet.se,     https://www.facebook.com/autismdiet

En norsk sida om att leva på mjölk/gluten/sockerfri diet:

http://unesmat.blogg.no/1390643079_diba.html

Svensk sida om gluten- och mjölkfri mat:
www.glutenochmjolkfri.se
har också en blogg med lite kostråd

Några Facebook-sidor som handlar om gluten och mjölkfri matlagning är:

Gluten- & Mjölkfri
Gluten- og melkefritt (på norska)
Mjölkfri mat och bakning (använder gluten)
Naturligt glutenfritt, mejerifritt & FODMAP-vänlig kost
Allergimat
Glutenintoleranta veganer/vegetarianer (utan kött och fisk också)

 
Hur man praktiskt går till väga: förslag på kokböcker, inköpsställen med mera:

Det finns numera flera bra kokböcker som tar upp glutenfri och kaseinfri matlagning. Sök på ”gluten” så får man upp en hel del. Några förslag är:

Mat för barn med autism och ADHD : därför fungerar en diet utan mjölk och gluten
av Annika Röed
2012 | Svenska | ISBN 9789172412491
(använder ghee -klaret smör- som några av oss inte tål!  Testa försiktigt, individuella variationer.)

Smarta sötsaker : utan socker, gluten och mjölk
av Ulrika Hoffer
2014 | Svenska | ISBN 9789174243291
En absolut favorit, med riktigt goda recept!

Även vegan-recept utan gluten går bra, men ofta är dessa på engelska, och eftersträver en annan smak än vad vi är van vid och använder ingredienter som inte alltid är att hitta här hemma.

En annan kul bok, som man får använda med gott omdöme då den i viss mån använder ost, smör etc, är Åsa Söderbergs ”Paleo, naturlig mat och livsstil”. Många inspirerende recept, där mjölkprodukterna lätt kan plockas bort.

En bokserie i 3 band om mjölk och gluten och hur det påverkar kroppen:
Michael Håkansson: Gluten och mjölk, källan till moderna sjukdomar,
köpas här.

Glutenfritt mjöl och pasta kan man köpa prisvärt på Glutenfrittmjol.se

En e-butik som bara säljer mat utan gluten och kasein/mjölk är Glutenochmjolkfri.se. Några av varorna är även utan soja och socker. Glutenochmjolkfri säljer specialkost och kosttillskott för människor med proteinintolerans. Samt enzymer som bryter ner gluten och mjölk.

Om du vill beställa kosttillskott   från USA, där det är billigare, så  är iHerb.com en bra sida, använd koden här under, så får du rabatt på din första beställning. Observera att frakt, svensk moms och tullavgifter tillkommer, så slutpriset är högre än priset du ser på sidan. Använd kod TVD987
.Undvik beställningar över 1500kr för att inte få problem med höga tullavgifter.

Inlägget gjort

Enzymer som kan hjälpa matsmältningen

Då grundorsaken till de fysiska och psykiska problem man får av  proteinintolerans är en bristfällig  produktion av enzymer, kan det hjälpa att tillföra kroppen enzymer.  Det får inte vara vilka enzymer som helst, utan måste givetvis vara av den typ enzymer som fattas i kroppen. För de som har problem med kasein och gluten, finns det numera några olika sorter enzympreparat att välja på. Ett preparat på marknaden kallas DPP-iv, och verkar ha tydlig effekt i att bryta ner kasein och dess opioida peptider. DPP-iv har lite mindre  påverkan på gluten, -och särskilt blir effekten av enzympreparaten sänkt vid samtidig intag av mjölk-. Ett intressant försök från Stanford University i USA gick ut på att kombinera olika enzympreparat, och man fann att en viss kombination hade bra effekt på nedbrytning av gluten, i motsats till när enzympreparaterna togs var för sig.  Olika producenter som alla säljer DPP-iv kan i realiteten ha lite olika enzymblandningar och vara olika effektiva på nedbrytning av både kasein och gluten.     Det finns numera många enzympreparat som hjälper vid olika psykiatriska diagnoser, såsom Kirkmans Enzyme-complete, TriEnza, och  AFP Peptizyde from Houston Enzymes.

Även om man lever på en strikt diet kommer det tyvärr att finnas små rester av opioida peptider i kroppen, som ett enzymtillskott kan hjälpa till att rensa ur. Ett stort försök har gjorts av föräldrar till autistiska barn, och där såg man att enzymer gjorde att runt en fjärdedel mådde bättre med enzymer men  fick fortsätta på diet, hälften kan sluta delvis med diet och en fjärdedel kan skippa diet helt om de tar enzymer. För dessa barnen, som ofta hade multipla matallergier, är det att delvis slippa diet ett jättestort steg! Även de som fortsatte på diet var jättenöjda med enzymer, då enzymer gjorde barnen glada och nöjda, de fick bra matsmältning, många av symptomen som förknippas med autism försvann helt eller delvis. Ett tips är att alltid ta  kapslar till varje måltid och en ny kapsel 3-4 timmar efter måltiden,  då enzymerna bryts ner i kroppen och inte varar under hela matsmältningsperioden. Sista kapseln för dagen  tas på kvällen på tom mage. Enzymerna är helt ofarliga, de är testade på samma sätt som man tester läkemedel. Att ta enzymer på tom mage ger inga problem med halsbränna eller magsår, enzymerna angriper inte levande vävnad.   Observera att de kan påverka andra mediciner som tas samtidigt. Fråga din läkare om detta, eller vänta minst 4 timmar mellan att du tar enzymer och att du tar andra läkemedel.

Igen bör man ha i bakhuvudet att abstinenssymptom kan uppstå och förvärra alla symptom den första tiden. Starkare symptom första tiden betyder alltså att kroppen rensar ur gifter, och att behandlingen är på rätt väg.  Många upplever också att de blir lösa i magen och illamående första tiden på enzymer. Ta en paus, det beror på att  kroppen jobbar med att läka tarmen. Att köra på för hårt med enzymbehandling gör att immunsystemet blilr överbelastat. För att den långsiktiga läkningen skall gå så bra coh fort som möjligt, bör man ta en paus på 3-7 dagar och sedan bara ta så mycket enzymer som kroppen klarar utan att reagera med diarré, illamående eller andra utrensningssymptom.

Det finns rätt många olika enzymkomplex, varav bara några av dem innehåller DPP-IV. Och av de som säger de innehåller DPP-IV är det högst varierande hur mycket de innehåller. Många av enzymerna på svenska marknaden har inte så hög koncentration. Läs gärna guiden om hur man tar enzymer och hittar rätt på GlutenochMjolkfris blogg. Prova ut vilken dos som behövs, ofta är det 2-4 kapslar/måltid.

Vid samtidig celiaki, är dagens rekommendationer att fortsätta diet. Vid celiaki är det nödvändigt att även ta enzymer som  byter ner kolhydrat, då kan andra enzymkomplex vara att rekommendera.

Kosttillskott som kan vara värt att utvärdera

Första tiden på diet kan kroppen vara i stort behov av extra näring. När man i flera år har levd på ensidig kost och ätit mat som kroppen inte tål, har tarmernas förmåga att ta upp näring blivit försämrad. Många får allergier och andra kroppsliga besvär till följd av en dålig tarmhälsa. Bakteriebalansen i tarmerna har oftast blivit rubbad, och de goda bakterierna kanske har fått stå tillbaka för dåliga bakterier eller svamp. Många kan ha fått det som nu kallas leaky gut (läckande tarm), och kanske även autoimmuna sjukdomar.

Svamp (Candida) kan växa till sig i en dålig fungerande tarm och ge luftbesvär (pruttar mycket, luftsmärtor), trötthet, sämre immunförsvar  och förstärkar problem med läckande tarm så som allergier, eksem etc. Allergier kan därför bli bättre om man under några månader undviker att föda svampen. Svamp gillar snabba kolhydrater som socker, vitt mjöl, vitt ris, stärkelse, alkohol och juice. Många väljer därför att vara försiktiga med socker och snabba kolhydrater de första månadarna på diet.  Även svampdödande medel (nystatin, candidase, vitlök, pau d’arco te, kaprylsyra och även i viss mån kokosolja) kan vara bra för att slå ner svampen. Reducera heller sockermängden än att ersätta med nya alternativ där vi ennå inte känner till hur ämnerna påverkar kroppen. Har man svårt att stå emot sötsuget, kan man försöka att ta kromtillskott, det hjälper kroppen att hantera blodsockeret så sötsuget blir mindre. GT Formula är ett Krom-tillskott gjort med tanke på candida-besvär. Även gröna smoothiesar verkar ha bra effekt för att bekämpa sockersuget.

Särskillt för personer med hyperaktivitet, ADHD, rastlöshet och irritabelt humör kan det vara värdt att testa en period med Teanin. Teanin är en aminosyra som verkar lungnade på nervsystemet. Några säger även att teanin gör att de kan sluta med mediciner. Om man vill testa, kan ett bra utgångspunkt vara 1-3 kapslar när man vaknar (innan frukost) och 1-3 kapslar vid sänggående. Man ser inverkan rätt fort, inom ett par veckor bör man kunde känna ett annat lugn i kroppen och man får mer tålamod. Justera dosen efter någon vecka, när man ser om det har effekt eller ej. Söker man på nätet, kan teanin heta L-teanin, L-theanine eller Theanine. Varje kapsel bör vara på 200mg. Undvik preparat som kommer från Kina, preparat från USA är dyrare, men säkrare.

Fettsyror är också viktigt för denna gruppen, nästan alla har problem att ta upp tillräckligt med fettsyror från tarmen. Fettsyrorna bör innehålla båda omega-3 och omega-6; t.ex. en blandning av EPA och DHA (omega-3) och GLA (omega-6). DHA främjar ffa hjärnans funktion och andelen DHA i blandningen bör vara rätt hög för människor med proteinintolerans. EPA hjälper bland annat till att dämpa inflammationer i kroppen. De medel som det är mest reklam för har rätt små mängder fettsyror i sig, det är smart att inte bara kolla på pris utan även på hur mycket av dessa fettsyror som ingår. Tänk på att om kroppen är tom för fettsyror tar det tid att fylla på lagret, så en hög dos de första 2-3 månaderna kan vara bra.

Probiotika är nyttigt första tiden. Bakteriefloran i tarmen är typisk i obalans av att man har ätit mat man inte tål. Det tar tid för bakterierna att få fäste, så en probiotika-kur bör pågå under ca 2 månader för att ha effekt.

Magnesium har många brist på. Observera att kalktabletter kan ge magnesiumbrist. Många i dagens Sverige har brist på  D-vitamin, D-vitamin tillskott är viktigt. Det gäller inte bara de med diagnoser utan alla andra också.

I motsats till vad de flesta tror, får man inte kalciumbrist av att inte dricka mjölk. För att kroppen skall ta upp kalcium, behövs D-vitamin, som många i Sverige har brist på, sedan vi har lite sol här. Det är därför man får benskörhet i norra Europa, men inte i Sydostasien där man undviker mjölkprodukter. Vi rekommenderar därför inte kalciumtillskott till alla som går på diet som en generell regel, utan endast om det konstaterats brist. Vid konstaterad bris är det viktigt att ta D-vitamin och magnesium för att underlätta för kroppen att absorbera calcium. Bra naturliga  kalciumkällor är gröna grönsaker, särskillt gröna bladgrönsaker samt frön som sesamfrön (skalet).

Om du vill beställa   från USA, där det är billigare, så  är iHerb.com en bra sida, använd koden här under, så får du rabatt på din första beställning. Observera att frakt, svensk moms och tullavgifter tillkommer, så slutpriset är högre än priset du ser på sidan. Använd kod TVD987

 

Några ord med mediciner
Jag förstår alla som väljer att medicinera mot ADD/ADHD.  Man tror att man gör livet lättare både för sitt barn och för resten av familjen och skolan. Samtidigt bör man känna till att långtidseffekterna av medicinering är försämring av tillståndet, samt även ångest och depression. Efter 3 och 6 år ses ingen som helst positiva effekter av medicinering, men allvarliga bieffekter uppstår, främst psykologiska problem. Medicinering hjälper alltså bara på kort sikt, upp till ett år. Barnen fick inte bättre skolresultat, men blev mer fogliga på kort sikt. I längden blev följden att fler hoppade av skolan eller fick gå om, och många mår dåligt av medicinerna.  Att sluta med medicinerna är också förknippad med abstinensbesvär, och under någon månad efter att ha slutat med mediciner mår man som sämst.  Se länk nedan.

 

Referenser Enzymer

”Highly efficient gluten degradation with a newly identified prolyl endoprotease: implications for celiac disease”
Dariusz Stepniak , Liesbeth Spaenij-Dekking , Cristina Mitea , Martine Moester , Arnoud de Ru , Renee Baak-Pablo , Peter van Veelen , Luppo Edens , Frits Koning, American Journal of Physiology – Gastrointestinal and Liver PhysiologyPublished 1 October 200 6Vol. 291no. G621-G629DOI: 10.1152/ajpgi.00034.2006

”Consumption of gluten with gluten-degrading enzyme by celiac patients: a pilot-study.” 2013: Greetje J Tack; Jeroen Van Bergen; Jolanda M W van de Water; B Mary E von Blomberg; Anita C E Vreugdenhil; Petra Bonnet; Maaike J Bruins; Luppo Edens; Engelina M C Kooy-Winkelaar; Ilma Korponay-Szabo; Chris J Mulder; Marco W J Schreurs; Frits Koning
World journal of gastroenterology : WJG 2013;19(35):5837-47.
Safety, tolerability, and activity of ALV003: results from two phase 1 single, escalating-dose clinical trials
M Siegel, ME Garber, AG Spencer, W Botwick… – Digestive diseases and …, 2012 – Springer

”Aspergillus Protein Degradation Pathways with Different Secreted Protease Sets at Neutral and Acidic pH”, Dev Sriranganadane, Patrice Waridel , Karine Salamin , Utz Reichard, Eric Grouzmann , Jean-Marc Neuhaus , Manfredo Quadroni and Michel Monod
J. Proteome Res., 2010, 9 (7), pp 3511–3519
Publication Date (Web): May 20, 2010

”Enzymes for Autism” Karen Di Felice, en mycket bra bok som vi rekommenderar, kan köpas på GlutenochMjolkfri.se

Referenser Medicinering
http://www.expressen.se/debatt/riskabel-overtro-pa-adhd-medicinering/

ADHD-medicinering ger sämre skolresultat