Publicerad Lämna en kommentar

Fake News

Jag njuter av stillsamma dagar i vårsolen under coronakrisen. Mitt Facebook-flöde innehåller en underlig blandning av satiriska corona-sånger av typen ’I have gone viral’ via toapappersskämt till allehanda lösningar på hur man blir frisk från covid-19. Bara man tester just denna medicinen/kosttillskottet/kemikalien/vaccinet så löser sig allt. Fast det är mest bara Fake News. Tyvärr koster det liv när man provar ut nya behandlinger, och det gäller även när det är äldre mediciner som testas. Några fick information om de antivirala läkemedlen om bakfoten och självmedicinerade med ett parasitmedel för akvariefisk, och dog. Vår granne självmedicinerade sin cancer med gröna smoothies vilket tyvärr inte heller gick bra. Själv tar jag megadoser av allithiamin, men hur kan jag veta om det verkligen är bra? Leder det i längden till bättre hälsa eller bara en tunnare plånbok? Eller, Gud förbjuda, kanske det gör mig sjuk och till sist blir min död? För det typiska med kosttillskott är just paradoxen att det är de tillskott som först ger en negativ effekt som i längden gör något bra för dig. Så hur ska man veta att de negativa effekterna betyder att det i längden är bra, eller det betyder att det är dåligt och man ska undvika helt och hållet?

En varm sommardag för några år sedan blev och stående med en annan klassförälder. Jag pratade om vilka bra effekter jag sett av olika kosttillskott för hjärndimma, koncentrationsproblem och andra kognitiva svårigheter. ”Jag är så evidens-baserad i mitt tänkande” slog hon fast, ”jag tror bara på läkemedel, där finns det studier bakom som bevisar effekten”. Jag tyckte lite synd om henne och hennes medicinerade ADHD-son, för läkemedelsstudier är faktiskt till stor del Fake News. Läkemedelsbolag kan lägga miljarder på studier, och forskarna som utför studierna är till stor del beroende av anslag från läkemedelsindustrin. Statliga pengar ges ofta bara till de som också drar in pengar från industrin, så våra skattepengar används i första hand till att studera dyra läkemedel och nästan aldrig till att studera effekten av olika kosttillskott (där det inte finns rika industripartners). Många läkemedelsstudier publiceras inte, eller viktiga data utelämnas. Särskilt låter man bli att publicera om biverkningarna var kraftiga eller effekten uteblev. Jämför man studier betalda av industrin med oberoende studier är resultaten inte de samma, studier betalda av industrin hittar mycket bättre effekt av läkemedel än statligt finansierade studier. Man kan också specialdesigna en studie, t.ex. har vanliga antidepressiva mediciner, SSRI, så liten effekt att man för att överhuvudtaget visa någon effekt endast valde ut en mycket smal patientgrupp , medan medicinen ju ges till en betydligt bredare patientgrupp än där man visat att den har effekt. Hade man valt att publicera alla studier, och alla resultat skulle effekten av många läkemedel varit mer tveksam.

Samtidigt har det gjorts enstaka studier på effekten av kosttillskott. Sällan har man sett tydliga resultat. Fast, ibland är det så man undrar om de ville att studien skulle misslyckas. RDI, rekommenderad daglig intag, är det lägsta intaget en frisk person måste ha innan man får tydliga kliniska bristsymptom. En som redan är sjuk behöver en betydligt högre dos än RDI för att få effekt, samt att hen kanske har en sämre förmåga att tillgodogöra sig tillskottet, vilket kan ha orsakat att hen fick brist redan i utgångspunkten. En studie bör därför ge betydligt högre dos än RDI, och oftast i lång tid innan man ser effekt. Skillnaden mot mediciner är att kosttillskottet direkt påverkar hela kroppens biokemi. Har man brist på vitamin B6 och tar tillskott av P5P kommer man typisk först få en paradoxal negativ reaktion. Man får långsamt öka dosen. Samtidigt måste man tillföra kofaktorer som magnesium och zink. När hjulen drar igång igen, kan man i värsta fall se att det även finns andra näringsbrister i kroppen som kommer till ytan när det första symptomet som maskerade allt annat lättar. Sedan, efter några månader först, upptäcker man att kroppens enzymproduktion har kommit igång och att matsmältningen fungerar bättre. Kanske kommer man med tiden se att allergier försvinner av sig själv, eller att nattsömnen blir bättre, eller att tinnitusen försvinner. Bonuseffekter, som man kanske inte alls hade räknat med, men som kommer på köpet när kroppens maskineri börjar fungera bättre. En studie som ger små doser B-vitamin i en icke-biotillgänglig form under någon månad kommer troligen inte se någon effekt alls.

I tillägg måste man beakta paradoxen; det är oftast de som initialt får en negativ respons som har störst behov av tillskottet. Dessa bör därför uppmuntras att fortsätta i studien och inte hoppa av. Ibland har man även använd former for tillskott som inte är biotillgängliga. Magnesium är känt för att minska muskelspänningar och används därför ibland vid hjärtsjukdom. Den svenska hjärtläkaren som ville kolla om magnesium hade effekt vid hjärtsjukdom gav tillskott i form av magnesiumoxid. Et ämne som är mycket stabilt och knappt tas upp i kroppen. Hade man valt magnesiumcitrat eller magnesiummalat hade kanske resultatet blivit ett annat. Någon enstaka studie kan visa att lite högre doser av D-vitamin kan vara bra vid RA, men oftast ges så små doser och uppföljningen är så kort att man inte ser effekt. Tyvärr har dessa studier gjort att vården inte tror på kosttillskott och avfärder det.

Under hela mitt liv hade jag extrema problem med muskelspänningar, jag gick till kiropraktor flera gånger i månaden, pressade sönder tänder och hade kontant ont. Vården erbjöd massor med mediciner som smärtlindring som i sin tur gav biverkningar som magkatarr, hjärtrytmstörningar och annat, -och inte riktigt gav någon lindring mot muskelspänningarna. Ingen berättade om magnesium. Nu tar jag stora mängder magnesium flera gånger om dagen och mina spänningar och smärtor är borta. Som gravid fick jag hotande förtidsbörd, men ingen sade att jag hade zink-brist. Under 30 år hade jag konstant diarré och tålde inte mjölkprotein, men allt försvann när jag tok tillskott av P5P (en form av vitamin B6). Naturligtvis tror jag inte mina läkare hemlighöll något för mig. De visste inte bättre. Forskningen handlar om läkemedel, inte om hur kroppen fungerar. Vi försöker inte förstå vad tiamin (vitamin B1) gör i kroppen, vad som händer om vi får brist och vilka former för vitaminet som är mest biotillgängliga och vilka doser som behövs vid brist. Först när jag själv började experimentera upplevde jag vilken positiv inverkan det hade på mig.

Istället för att läsa studier på PubMed fick jag gå över till att läsa enstaka personers historia. Det vi kallar N=1 studier. Tyvärr är det det bästa vi har idag, då forskningen handlar om köpte studier på läkemedel. Privatpersoner har ibland listat ut grundorsaken till sina problem. Deras drivkraft var att bli frisk, och de är därför mer neutrala till vad som fungerar. De kan ha provat olika mediciner och tillskott i olika doser under lång tid, helt till de hittade lösningen till grundorsaken och sjukdomen försvann. Svårigheten med att läsa dessa historier är att skilja mellan klinten och vetet, se vad som är rimligt och vad som är Fake News. Det är inte alltid så lätt! Det finns oftast olika grundorsaker som kan ge samma symptom. Motsatt kan samma näringsbrist ge olika symptom. Det positiva är att kosttillskott -till skillnad från mediciner- oftast inte har biverkningar. I värsta fall kostar det pengar, i bästa fall löser det grundorsaken till din sjukdom, och du får massor av bonuseffekter på köpet.

Publicerad Lämna en kommentar

Referenser

Några länkar till andra sider om protein-intolerans

En svensk blog om barn och unga med protein-intoleransproblematik:

http://www.lchffamiljen.se/blogs/mikaela-alenas

http://www.utanforskap-neuropedagogen.blogspot.se/

Den norska protein-intoleranse foreningen NPIF har en mycket bra och informativ hemsida om protein-intolerans, medicinska aspekter, diet, patienterfaringer etc.

www.npif.no

En svensk sida om diet vid autism (samma diet fungerar förståss för alla andra också, det handlar om gluten och kaseinfritt kosthåll):

www.autismdiet.se,     https://www.facebook.com/autismdiet

En norsk sida om att leva på mjölk/gluten/sockerfri diet:

http://unesmat.blogg.no/1390643079_diba.html

Svensk sida om gluten- och mjölkfri mat:
www.glutenochmjolkfri.se
har också en blogg med lite kostråd

Några Facebook-sidor som handlar om gluten och mjölkfri matlagning är:

Gluten- & Mjölkfri
Gluten- og melkefritt (på norska)
Mjölkfri mat och bakning (använder gluten)
Naturligt glutenfritt, mejerifritt & FODMAP-vänlig kost
Allergimat
Glutenintoleranta veganer/vegetarianer (utan kött och fisk också)

 
Hur man praktiskt går till väga: förslag på kokböcker, inköpsställen med mera:

Det finns numera flera bra kokböcker som tar upp glutenfri och kaseinfri matlagning. Sök på ”gluten” så får man upp en hel del. Några förslag är:

Mat för barn med autism och ADHD : därför fungerar en diet utan mjölk och gluten
av Annika Röed
2012 | Svenska | ISBN 9789172412491
(använder ghee -klaret smör- som några av oss inte tål!  Testa försiktigt, individuella variationer.)

Smarta sötsaker : utan socker, gluten och mjölk
av Ulrika Hoffer
2014 | Svenska | ISBN 9789174243291
En absolut favorit, med riktigt goda recept!

Även vegan-recept utan gluten går bra, men ofta är dessa på engelska, och eftersträver en annan smak än vad vi är van vid och använder ingredienter som inte alltid är att hitta här hemma.

En annan kul bok, som man får använda med gott omdöme då den i viss mån använder ost, smör etc, är Åsa Söderbergs ”Paleo, naturlig mat och livsstil”. Många inspirerende recept, där mjölkprodukterna lätt kan plockas bort.

En bokserie i 3 band om mjölk och gluten och hur det påverkar kroppen:
Michael Håkansson: Gluten och mjölk, källan till moderna sjukdomar,
köpas här.

Glutenfritt mjöl och pasta kan man köpa prisvärt på Glutenfrittmjol.se

En e-butik som bara säljer mat utan gluten och kasein/mjölk är Glutenochmjolkfri.se. Några av varorna är även utan soja och socker. Glutenochmjolkfri säljer specialkost och kosttillskott för människor med proteinintolerans. Samt enzymer som bryter ner gluten och mjölk.

Om du vill beställa kosttillskott   från USA, där det är billigare, så  är iHerb.com en bra sida, använd koden här under, så får du rabatt på din första beställning. Observera att frakt, svensk moms och tullavgifter tillkommer, så slutpriset är högre än priset du ser på sidan. Använd kod TVD987
.Undvik beställningar över 1500kr för att inte få problem med höga tullavgifter.

Publicerad Lämna en kommentar

Enzymer som kan hjälpa matsmältningen

Då grundorsaken till de fysiska och psykiska problem man får av  proteinintolerans är en bristfällig  produktion av enzymer, kan det hjälpa att tillföra kroppen enzymer.  Det får inte vara vilka enzymer som helst, utan måste givetvis vara av den typ enzymer som fattas i kroppen. För de som har problem med kasein och gluten, finns det numera några olika sorter enzympreparat att välja på. Ett preparat på marknaden kallas DPP-iv, och verkar ha tydlig effekt i att bryta ner kasein och dess opioida peptider. DPP-iv har lite mindre  påverkan på gluten, -och särskilt blir effekten av enzympreparaten sänkt vid samtidig intag av mjölk-. Ett intressant försök från Stanford University i USA gick ut på att kombinera olika enzympreparat, och man fann att en viss kombination hade bra effekt på nedbrytning av gluten, i motsats till när enzympreparaterna togs var för sig.  Olika producenter som alla säljer DPP-iv kan i realiteten ha lite olika enzymblandningar och vara olika effektiva på nedbrytning av både kasein och gluten.     Det finns numera många enzympreparat som hjälper vid olika psykiatriska diagnoser, såsom Kirkmans Enzyme-complete, TriEnza, och  AFP Peptizyde from Houston Enzymes.

Även om man lever på en strikt diet kommer det tyvärr att finnas små rester av opioida peptider i kroppen, som ett enzymtillskott kan hjälpa till att rensa ur. Ett stort försök har gjorts av föräldrar till autistiska barn, och där såg man att enzymer gjorde att runt en fjärdedel mådde bättre med enzymer men  fick fortsätta på diet, hälften kan sluta delvis med diet och en fjärdedel kan skippa diet helt om de tar enzymer. För dessa barnen, som ofta hade multipla matallergier, är det att delvis slippa diet ett jättestort steg! Även de som fortsatte på diet var jättenöjda med enzymer, då enzymer gjorde barnen glada och nöjda, de fick bra matsmältning, många av symptomen som förknippas med autism försvann helt eller delvis. Ett tips är att alltid ta  kapslar till varje måltid och en ny kapsel 3-4 timmar efter måltiden,  då enzymerna bryts ner i kroppen och inte varar under hela matsmältningsperioden. Sista kapseln för dagen  tas på kvällen på tom mage. Enzymerna är helt ofarliga, de är testade på samma sätt som man tester läkemedel. Att ta enzymer på tom mage ger inga problem med halsbränna eller magsår, enzymerna angriper inte levande vävnad.   Observera att de kan påverka andra mediciner som tas samtidigt. Fråga din läkare om detta, eller vänta minst 4 timmar mellan att du tar enzymer och att du tar andra läkemedel.

Igen bör man ha i bakhuvudet att abstinenssymptom kan uppstå och förvärra alla symptom den första tiden. Starkare symptom första tiden betyder alltså att kroppen rensar ur gifter, och att behandlingen är på rätt väg.  Många upplever också att de blir lösa i magen och illamående första tiden på enzymer. Ta en paus, det beror på att  kroppen jobbar med att läka tarmen. Att köra på för hårt med enzymbehandling gör att immunsystemet blilr överbelastat. För att den långsiktiga läkningen skall gå så bra coh fort som möjligt, bör man ta en paus på 3-7 dagar och sedan bara ta så mycket enzymer som kroppen klarar utan att reagera med diarré, illamående eller andra utrensningssymptom.

Det finns rätt många olika enzymkomplex, varav bara några av dem innehåller DPP-IV. Och av de som säger de innehåller DPP-IV är det högst varierande hur mycket de innehåller. Många av enzymerna på svenska marknaden har inte så hög koncentration. Läs gärna guiden om hur man tar enzymer och hittar rätt på GlutenochMjolkfris blogg. Prova ut vilken dos som behövs, ofta är det 2-4 kapslar/måltid.

Vid samtidig celiaki, är dagens rekommendationer att fortsätta diet. Vid celiaki är det nödvändigt att även ta enzymer som  byter ner kolhydrat, då kan andra enzymkomplex vara att rekommendera.

Kosttillskott som kan vara värt att utvärdera

Första tiden på diet kan kroppen vara i stort behov av extra näring. När man i flera år har levd på ensidig kost och ätit mat som kroppen inte tål, har tarmernas förmåga att ta upp näring blivit försämrad. Många får allergier och andra kroppsliga besvär till följd av en dålig tarmhälsa. Bakteriebalansen i tarmerna har oftast blivit rubbad, och de goda bakterierna kanske har fått stå tillbaka för dåliga bakterier eller svamp. Många kan ha fått det som nu kallas leaky gut (läckande tarm), och kanske även autoimmuna sjukdomar.

Svamp (Candida) kan växa till sig i en dålig fungerande tarm och ge luftbesvär (pruttar mycket, luftsmärtor), trötthet, sämre immunförsvar  och förstärkar problem med läckande tarm så som allergier, eksem etc. Allergier kan därför bli bättre om man under några månader undviker att föda svampen. Svamp gillar snabba kolhydrater som socker, vitt mjöl, vitt ris, stärkelse, alkohol och juice. Många väljer därför att vara försiktiga med socker och snabba kolhydrater de första månadarna på diet.  Även svampdödande medel (nystatin, candidase, vitlök, pau d’arco te, kaprylsyra och även i viss mån kokosolja) kan vara bra för att slå ner svampen. Reducera heller sockermängden än att ersätta med nya alternativ där vi ennå inte känner till hur ämnerna påverkar kroppen. Har man svårt att stå emot sötsuget, kan man försöka att ta kromtillskott, det hjälper kroppen att hantera blodsockeret så sötsuget blir mindre. GT Formula är ett Krom-tillskott gjort med tanke på candida-besvär. Även gröna smoothiesar verkar ha bra effekt för att bekämpa sockersuget.

Särskillt för personer med hyperaktivitet, ADHD, rastlöshet och irritabelt humör kan det vara värdt att testa en period med Teanin. Teanin är en aminosyra som verkar lungnade på nervsystemet. Några säger även att teanin gör att de kan sluta med mediciner. Om man vill testa, kan ett bra utgångspunkt vara 1-3 kapslar när man vaknar (innan frukost) och 1-3 kapslar vid sänggående. Man ser inverkan rätt fort, inom ett par veckor bör man kunde känna ett annat lugn i kroppen och man får mer tålamod. Justera dosen efter någon vecka, när man ser om det har effekt eller ej. Söker man på nätet, kan teanin heta L-teanin, L-theanine eller Theanine. Varje kapsel bör vara på 200mg. Undvik preparat som kommer från Kina, preparat från USA är dyrare, men säkrare.

Fettsyror är också viktigt för denna gruppen, nästan alla har problem att ta upp tillräckligt med fettsyror från tarmen. Fettsyrorna bör innehålla båda omega-3 och omega-6; t.ex. en blandning av EPA och DHA (omega-3) och GLA (omega-6). DHA främjar ffa hjärnans funktion och andelen DHA i blandningen bör vara rätt hög för människor med proteinintolerans. EPA hjälper bland annat till att dämpa inflammationer i kroppen. De medel som det är mest reklam för har rätt små mängder fettsyror i sig, det är smart att inte bara kolla på pris utan även på hur mycket av dessa fettsyror som ingår. Tänk på att om kroppen är tom för fettsyror tar det tid att fylla på lagret, så en hög dos de första 2-3 månaderna kan vara bra.

Probiotika är nyttigt första tiden. Bakteriefloran i tarmen är typisk i obalans av att man har ätit mat man inte tål. Det tar tid för bakterierna att få fäste, så en probiotika-kur bör pågå under ca 2 månader för att ha effekt.

Magnesium har många brist på. Observera att kalktabletter kan ge magnesiumbrist. Många i dagens Sverige har brist på  D-vitamin, D-vitamin tillskott är viktigt. Det gäller inte bara de med diagnoser utan alla andra också.

I motsats till vad de flesta tror, får man inte kalciumbrist av att inte dricka mjölk. För att kroppen skall ta upp kalcium, behövs D-vitamin, som många i Sverige har brist på, sedan vi har lite sol här. Det är därför man får benskörhet i norra Europa, men inte i Sydostasien där man undviker mjölkprodukter. Vi rekommenderar därför inte kalciumtillskott till alla som går på diet som en generell regel, utan endast om det konstaterats brist. Vid konstaterad bris är det viktigt att ta D-vitamin och magnesium för att underlätta för kroppen att absorbera calcium. Bra naturliga  kalciumkällor är gröna grönsaker, särskillt gröna bladgrönsaker samt frön som sesamfrön (skalet).

Om du vill beställa   från USA, där det är billigare, så  är iHerb.com en bra sida, använd koden här under, så får du rabatt på din första beställning. Observera att frakt, svensk moms och tullavgifter tillkommer, så slutpriset är högre än priset du ser på sidan. Använd kod TVD987

 

Några ord med mediciner
Jag förstår alla som väljer att medicinera mot ADD/ADHD.  Man tror att man gör livet lättare både för sitt barn och för resten av familjen och skolan. Samtidigt bör man känna till att långtidseffekterna av medicinering är försämring av tillståndet, samt även ångest och depression. Efter 3 och 6 år ses ingen som helst positiva effekter av medicinering, men allvarliga bieffekter uppstår, främst psykologiska problem. Medicinering hjälper alltså bara på kort sikt, upp till ett år. Barnen fick inte bättre skolresultat, men blev mer fogliga på kort sikt. I längden blev följden att fler hoppade av skolan eller fick gå om, och många mår dåligt av medicinerna.  Att sluta med medicinerna är också förknippad med abstinensbesvär, och under någon månad efter att ha slutat med mediciner mår man som sämst.  Se länk nedan.

 

Referenser Enzymer

”Highly efficient gluten degradation with a newly identified prolyl endoprotease: implications for celiac disease”
Dariusz Stepniak , Liesbeth Spaenij-Dekking , Cristina Mitea , Martine Moester , Arnoud de Ru , Renee Baak-Pablo , Peter van Veelen , Luppo Edens , Frits Koning, American Journal of Physiology – Gastrointestinal and Liver PhysiologyPublished 1 October 200 6Vol. 291no. G621-G629DOI: 10.1152/ajpgi.00034.2006

”Consumption of gluten with gluten-degrading enzyme by celiac patients: a pilot-study.” 2013: Greetje J Tack; Jeroen Van Bergen; Jolanda M W van de Water; B Mary E von Blomberg; Anita C E Vreugdenhil; Petra Bonnet; Maaike J Bruins; Luppo Edens; Engelina M C Kooy-Winkelaar; Ilma Korponay-Szabo; Chris J Mulder; Marco W J Schreurs; Frits Koning
World journal of gastroenterology : WJG 2013;19(35):5837-47.
Safety, tolerability, and activity of ALV003: results from two phase 1 single, escalating-dose clinical trials
M Siegel, ME Garber, AG Spencer, W Botwick… – Digestive diseases and …, 2012 – Springer

”Aspergillus Protein Degradation Pathways with Different Secreted Protease Sets at Neutral and Acidic pH”, Dev Sriranganadane, Patrice Waridel , Karine Salamin , Utz Reichard, Eric Grouzmann , Jean-Marc Neuhaus , Manfredo Quadroni and Michel Monod
J. Proteome Res., 2010, 9 (7), pp 3511–3519
Publication Date (Web): May 20, 2010

”Enzymes for Autism” Karen Di Felice, en mycket bra bok som vi rekommenderar, kan köpas på GlutenochMjolkfri.se

Referenser Medicinering
http://www.expressen.se/debatt/riskabel-overtro-pa-adhd-medicinering/

ADHD-medicinering ger sämre skolresultat