Publicerad Lämna en kommentar

Opioida Peptider

Under matsmältningen bryts proteiner ned till mindre protein-fragment, peptider, och vidare till aminosyror, som kroppen kan ta upp och nyttogöra sig. Några av dessa peptider är opioida, det vill säga att de har en verkan som liknar opiumets (morfinets) inverkan på kroppen. De olika peptiden har dock lite olika verkan. På kort sikt kan ett överskott av opioida peptider leda till övergående mentala störningar som hallucinasioner, paranoia, social isolation, depression eller ångest, beroende på vilka peptider kroppen har ett överskott av. Höga nivåer av opioida peptider över lång tid kan ge bestående hjärnskador.

Precis som man blir beroende av opium och morfin, blir kroppen också beroende av opioida peptider. Man blir ’hög’ på mjölk och mjöl om man är proteinintolererant. Därför är många proteinintoleranta mycket förtjusta i just denna typen mat. Några dricker många liter mjölk om dagen. Några vill bara äta bröd och pasta. Ett starkt begär efter mat som innehåller kasein eller gluten kan vara ett starkt tecken på proteinintolerans.

Då diet gör att man inte längre får opioida peptider, får kroppen abstinenssymptom. Det fungerar på samma sätt som för knarkare. Första tiden på diet kan vara besvärlig, och alla psykistriska symptom kan förstärkas. Man mår dåligt, även fysiskt. Det är ett stort steg i rätt riktning som visar att kroppen håller på att rensa ut gifterna. Efter några veckor är det över. Därför är det viktigt att man inte hoppar av dieten för tidigt, det tar tid att återställa allt.

Opioida peptider kommer i första hand från gluten och mjölkprotein (kasein), men även hemoglobin (blod-protein) och soja kan ge upphov till opioida peptider. Läs mer om olika opioida peptider HÄR.

Publicerad Lämna en kommentar

GFCF Gluten och Mjölkfri Diet

Gluten och mjölkfri mat

rundstenen i behandling av proteinintolerans är att leva på en gluten- och/eller kaseinfri diet. Om man primärt reagerar på gluten eller på kasein kan ses från urin-analysen, men då resultatet av denna också beror på vad man ätit veckorna innan analysen kan det vara klokt att börja med att ta bort båda under en utvärderingstid. Det stora flertal som har proteinintolerans reagerar både på gluten och kasein. Vad man reagerar mest på, kan man ofta gissa sig till utifrån de symptom som starkast gör sig gällande.

Gluten förekommer i  våra vanliga sädesslag: vete, råg och korn. Mat som är märkt som naturligt glutenfria är lämpliga. Havre är i princip glutenfritt, men då det ofta förekommer att odlingen (åkeren) innehåller små mängder vete och havren oftast förpackas i fabriker som även hanterar vete, räknas inte havre som glutenfritt med mindre det kommer från särskillda åkrar där man aldrig odlat vete, och odlingen har tagits om hand i en fabrik där det inte samtidigt hanteras vete.  När man tar bort dessa spannmål måste man ta bort bröd, pasta, kakor men även tänka genom alla hel- och halvfabrikata som kan innehålla gluten. Det kan gälla korv, pajer, färdigrätter, såser, pastejer, pizza, lakrits med mera. Dessutom, om man delar kök med någon som äter gluten bör man ha olika skärbrädor och egna paket med bordsmargarin.

Nu kommer den svåra biten, då vi alla är individer, som reagerar olika starkt och tål olika stora mängder föroreningar i maten.

Reagerar man bara lite på gluten, kan nog havre fungera, men det är individuellt och man får prova att äta bara lite havre efter en längre tid – några veckor – på glutenfri diet. Personer med ’lätt’ proteinintolerans, alltså de med bara lätta symptom och gärna  problem av typen depression, ångest, koncentrationsstörningar, kan  ofta tåla små mängder gluten och använda havre, soja och vetestärkelse. Även om man reagerar på havegryn, kan havremjölk fungera, den är nästan glutenfri.

Några är mycket känsliga. Det gäller i första hand de som också mår sämst av gluten. De flesta med allvarliga diagnoser, som autism och schizofreni, verkar reagera även på mycket små mängder gluten. Tillhör man denna katagorien bör man även vara försiktig med mat som är märkt som glutenfri, då den ofta innehåller vetestärkelse, havreprodukter eller andre källor till spårmängder av gluten.  Vetestärkelse är vanligt i ’glutenfri’ mat, men innehåller små mängder gluten. Dock så lite att gruppen med celiaki oftast inte reagerar, varför den kallas ’glutenfri’. Många med proteinintolerans tål betydligt mindre gluten innan de

 

Men vad kan man äta då?

Att må bra med GFCF-dieten innebär i praktiken att man oftast måste undvika hel- och halvfabrikat. Däremot går det bra att äta rent kött, fisk, ägg, grönsaker, frukt, nötter och frön.  Glutenfritt bröd (utan mjölk!) går bra, men tänk på att det kan vara bakat med vetestärkelse, som många med proteinintolerans reagerar negativt på. Mjölken kan gärna bytas ut mot olika sorters mjölkfri växtmjölk, men några med proteinintolerans reagerar även på soja. Här måste man tyvärr prova sig fram då detta är individuellt. Havrebaserade produkter kan innehålla små mängder gluten. Enligt Oatley (som tillverkar havreprodukter) ligger glutenhalten i deras produkter under 100 ppm vilket torde vara tillräckligt  för de flesta med celiaki men  om man är proteinintolerant och känslig är även den  halten för hög. Däremot går rismjölk bra, liksom mandelmjölk, hasselnötsmjölk och liknande. Det finns gluten- och kaseinfria alternativ till nästan all mat:
soja- och havreglass finns i alla större affärer, men tänk på att både soja och havre kan ge symptom för känsliga individer. Det finns kokosglass naturell och med fruktsmak att köpa på nätet. Sorbet kan också användas.
soja och havre ’grädde’ kan användes för att göra egna gräddsåser. Alternativt kan man  använda ris eller kokos’grädde’, det finns även som vispgrädde som blir riktigt fluffig och smakar gott. Risgrädden är oftast lite söt i smaken och kanske inte så bra till gryter, men kokosgrädden går bra till nästan all mat. Man kan också göra ’grädde’ baserad på mandel, hasselnötter eller cashewnötter.
alternativ mjölkfri ost påminner inte riktigt om vanlig ost, och fungerar inte likadant när den värms upp. På senare tid har det kommit ’ostar’ som fungerar att smälta till lasagne etc.  Det finns goda mjukostar baserade på soja. Sojamjölsbaserad parmesanost, ”grattugiato” smakar mycket likt originalet och är god till pasta, men innehåller soja.  Det finns även     rismjölk-ost, ost gjord på cashew och på mängder av alternativa råvaror.

Publicerad Lämna en kommentar

Att leva med proteinintolerans

Tror du att du reagerar på mat som mjölk och mjöl? Eller undrar du om din nedstämthet, eller barnens bokstavskombinationer kan lindras? Ett bra första steg är att göra en urinanalys. Urinanalysen kan inte göras efter att man har påbörjat dieten, då gifterna lakas ur kroppen under dieten och inte längre kan spåras i urinet. Kom ihåg att skriva om du går på några mediciner, då vissa mediciner mot depression, psykoser etc. kan bryta ner peptider och påverkar tolkningen av peptidurinanalysen. Har man en bra läkare är det bra också att utesluta celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom och liknande. De fleste med glutenintolerans har  inte celiaki, och hur känslig man är för mängden gluten man tål har inte att göra med om man har celiaki eller ej.

Har man en bra läkare, och magproblem, är det också bra ifall man kan testa allergier genom blodprov. Och har man länge gått med dålig matsmältning är det bra att kolla eventulla näringsbrister.  Dock måste man sätta upp en tidgräns: om man i, säg, ett år har försökt att inte göra något alls och det inte har fungerat, kan man ju fundera på att i stället försöka med diet.

Många som mår dåligt, tycker det verkar krångligt med diet. Numera finns det enzymer på marknaden som tar bort behovet av diet för det stora flertalet, men de koster pengar. Man får inte heller snåla för mycket, då en för låg dos gör att man inte blir bättre. Vanliga matsmältningsenzymer fungerar inte, utan man måste ta proteaser. De finns bara att köpa på ett ställe i Sverige idag; Glutenochmjolkfri.se.

Responsen på diet och enzymbehandling är individuell, men en riktlinje kan vara att man de första 1-2 veckorna märker en försämring som beror på abstinens. Det är inget skämt: de flesta mår sämre till en början. Sedan kommer man långsamt tillbaka till där man var innan dieten. När det har gått längre tid, — 4-8 veckor bör man se en tydlig skillnad. För några kommer en tydlig förbättring redan efter några dagar, för andra tar det längre tid. Några menar mjölk försvinner på ett par dagar, men för andra kan det ta månader att bli bra. Gluten har ofta en långsam respons, förbättringen kommer så gradvis att det kan vara svårt att själv märka att man mår bättre.

Man bör också tänka på att undvika ämnen i maten som verkar som peptidasehämmare, alltså ämnen som generellt försvårar nedbrytning av mat. Det gäller konserveringsmedel som bensoater, som vi finner i lingon, honung, acetylsalicylsyra (värktabletter), hjortron med mera. Även färgämnen som azofärgämnen försvårer matsmältningen kan kan förvärra symptom på t.ex. hyperaktivitet.