Publicerad den Lämna en kommentar

Biologiska behandlingar av neuropsykiatriska funktionsstörningar (NPF). Steg 0.

Har du jobbat dig genom våra inledande blogginlägg, så vet du att vi ser på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som somatopsykiska. Vi tror näringsbrister ger mentala och kognitiva störningar. Psykologiska behandlingsmetoder är jättebra, och kan bidra till att man mår bättre, men lär inte lösa grundproblemet. Medicinska behandlingar kan maskera problemen, men leder i längden snarare till större obalanser och olika former för biverkningsproblematik.

Ingen one-size-fits-all

Jag skulle vilja ge er ett protokoll här. Kanske kunde det vara olika för depression, ADHD och autism. Men, vi funkar inte så. All behandling måste individanpassas. Det finns vissa viktiga principer, men man måste själv — ev tillsammans med en behandlare — hitta vägen fram. Dessutom är det oetiskt att erbjuda behandlingar för allvarliga sjukdomer på det sättet. Däremot får man erbjuda råd och tips för att må en bättre matsmältning, och ni som läst våra inledande blogginlägg vet att en god matsmältning = frisk tarm = bättre upptag av sulfat + mindre oxalat. Genom att fokusera på att optimera tarmens funktion, kan vi ofta även se förbättringar inom kognition, socialt samspel, smärta i kroppen och mycket annat!

Jag har full förståelse för att människor i livskris inte orkar läsa mina inledande blogginlägg, de är tunga och träiga. De är där för att ni ska kunna förstå bakgrunden; för att alla ska förstå och känna sig trygga med att denna bloggen bygger på vetenskap. Allt har stöd i den vetenskapliga forskning man hittar på Pubmed, en amerikansk databas med all publicerad västlig medicinsk forskning. Men man behöver inte ha en doktorgrad i biokemi eller cellbiologi för att experimentera med olika kosttillskott och dieter!

Ha realistiska förväntningar!

Biologiska system är tröga. Har man fått ont i ledar senaste åren, kan man bli av med smärta på 6-12 månader. Jobbar man med ASD (austism spektrum störningar) tar det längre tid att se effekt. Man får vänta 1-2 år innan man är säker på att något har effekt. Däremot finns det tester och det kommer även finnas tecken på att man är på rätt väg redan inom några månader.

Att jobba med att balansera sin biokemi gör inte att man ändrar personlighet! Ibland möter jag människor som är rädda eller motståndare av att jobba med kosttillskott. De är stolta av att vara som de är! Men det vi jobbar med är att rätta till näringsbrister, så man kan bli fri från smärta, från ångest och obehag. Förvirring och störningar kan försvinna så den du är innerst inne kan nå sin fulla potential. Ingen tappar personliga egenskaper av att må bättre, tvärt om är det när kroppen mår bra som man fullt ut kan leva det liv man vill leva.

Innan vi startar:

Sedan det tar så lång tid att se effekt av den här typen av behandling, är det viktigt att börja med att sätta upp en lista på alla sina symptom och alla besvär man vill bli av med. Skriv ned allt från insomningsbesvär, allergier, träningsintolerans, hjärndimma, migrän till oförmåga att veta vad man säger när man möter människor.

En annan bra sak att göra är en matdagbok. Jag brukar säga skriv ner allt du äter en torsdag + fredag + lördag. Du behöver inte väga maten, men gör ett anslag för hur mycket du äter av allt. Fuska inte, det handlar inte om att vara duktig, du behöver inte imponera på andra än dig själv. Eller ditt framtida själv.

Dieter?

Är du vegan? Carnivore? Det går bra vilket som! Har du celiaki? Undvik gluten. Kraftiga allergier? Undvik att du blir jättesjuk. Naturligtvis ska du inte äta det som gör dig sjuk. Men var försiktig, det finns de som känner av symptom efter att ha ätit något och sen tar bort det. Tillslut finns knappt något kvar att äta. Man måste känna till att man ibland blir sjuk direkt efter en måltid utan att det nödvändigtvis var något med den måltiden som gjorde dig sjuk. Jag skulle vilja att du utmanar dig själv lite lagom, se om det går att ta tillbaka matvaror du har sorterat bort, för att äta för ensidigt är inte bra.

Några barn (och vuxna) är kräsna. De vill bara ha några enstaka matvaror. Då får man tänka till. Får de i sig tillräckligt av alla näringsämnen? Går det att snika in flera matvaror? Vad äter de? Det finns autister som bara äter pizza, ostsmötgåser och mjölk. Då är de höga på opioida peptider. Man får gå mycket varligt fram med att reducera. När mängden opiater i kroppen sjunker, kan de få abstinens. Det är obehagligt! Man kan ge enzymer som hjälper till att bryta ner gluten och kasein. Enzymerna kommer minska mängden toxiner, men kan samtidigt ge abstinens. Därför kan det vara klurigt att tolka reaktionerna på enzymerna. Man måste trappa upp mycket långsamt och försiktigt!

Mediciner och andra kosttillskott

Normalt är det inget problem att fortsätta ta sina mediciner samtidigt som man tar kosttillskott. Du kan fråga din läkare, men de flesta tror inte kosttillskott gör någon som helst skilnad i kroppen, så de har ingen åsikt i frågan. Det enda du INTE får fortsätta ta är stora mängder C-vitamin! Askorbinsyra (=C-vitamin) kan omvandlas till oxlat om kroppen är i oxidativ stress, därför rekommenderas max 250mg per dag. Syntetiska tillskott kan ibland minska upptaget av biotillgängliga ämnen. Var därför lite försiktig med att ta multivitaminer eller multimineraler.

Med denna inledning kastar vi oss över ”protokollet”!

Publicerad den Lämna en kommentar

Mat och Beteende: Ett nytt syn på vårt psyke

En strikt kaseinfri diet fick depressionen att lyfta, jag kände mig som en badboll som studsat upp över ytan

Om hur biokemiska obalanser påverkar oss

Jag var runt 30år när jag bestämde mig för att ta itu med min krånglande mage. Jag hade kolik som spedbarn, och 30 år senare hade det inte gått över. Det måste nog vara något jag åt, kanske varje dag?! Jag läste på om matallergier, och började med en eliminationsdiet. Snart stod det klart att det absolut värsta var mjölk och mjölkprodukter. Jag lärde att det finns två olika sätt att reagera på mjölk, mjölkallergi och laktosintolerans. Tyvärr skulle den lärdomen kosta mig dyrt, för jag hade varken allergi eller laktosintolerans. Det tog ett extra år att lista ut att jag reagerade på mjölkproteinet (kasein), eller snarare på så kallade opiöida peptider.

När jag försto att världens främsta expert på opiöida peptider -Karl Ludvig Reichelt- höll till på Rikshospitalet i Oslo, bestämde jag mig för att kontakta honom. Jag möttes av ett trångt kontor där vetenskaplig litteratur i pärmar uppmärkta med kinesiska tecken kantade alla väggar. Långa kolumner för att göra biokemiska analyser hängde utanpå bokhyllorna. Mitt i kontoret stod en jättelik, leende man som välkomnade mig och glatt berättade om sin forskning och om sina kliniska studier. Kort innan hade han avslutat en banbrytande studie om dietbehandling av autistiska barn på institution. Efter ett år på en gluten- och kaseinfri diet hade barnen utvecklats kraftigt, de blev mer verbala, kommunicerade på ett annat sätt, interagerade mer och autistiska drag minskade avsevärt.

Dessa barnen hade alla biokemiska obalanser i kroppen. Deras kropper klarade inte av att bryta ner proteiner från gluten och kasein (mjölkprotein), och det blev kvar en giftig restprodukt som påverkade hjärnan och nervsystemet. De utvecklade autism därför att kroppen blev förgiftad av mjölk och bröd!

Att mat påverkar vårt beteende och våra tanker är ingen nytt!

Egentligen inte så märkligt att mat påverkar vårt beteende. Kalle hade arbetat med Asbjörn Fölling som på 1930-talet upptäckte att vissa barn fick hjärnskada av aminosyran fenylanalin. Det tog runt 30 år innan läkarkåren accepterade hans forskning och hans slutsatser. Idag kallas sjukdommen PKU (phenylketonuria) och alla nyfödda i hela västvärlden testas direkt efter födseln, så att dessa barn kan sättas på diet innan hjärnan blivit skadad. Med rätt diet utvecklas barnen normalt, men äter de som vi andra blir de allvarligt intellektuellt utvecklingsstörda. På 30-talet var PKU den vanligaste orsaken till intellektuell utvecklingsstörning.

Autism kan behandlas!

Genom Kalle mötte jag många som genom diet kraftigt hade reducerat sin autism. Ett par hade en autistisk, non-verbal son. De hade hört om dieten, men tyckte det lät för långsökt. Först när sonen var 8 år, sattes han på gluten- och mjölkfri diet. De hade i flera år gjort allt för sonen, men utan att kunna bryta genom autismen. Med en gluten- och mjölkfri diet hände undret. Hans stolta pappa fick tårar i ögonen när han berättade hur han en dag kom hem från jobbet och möttes av sin sons glatta hälsning: ”Hej Pappa!”. Efter några månader på diet fick sonen ett språk! En tjej på min egen ålder hade växt upp på institution, men fick prova en gluten- och mjölkfri diet. Hon flyttade till egen lägenhet och fick ett jobb, och ett normalt liv.

Egna erfarenheter

Själv började jag leva på strikt diet, helt utan spår av kasein/mjölkprotein. Det var svårt! Gjutjärnspannan innehöll gammalt mjölkprotein, jag köpte en ny stekpanna. Som fattig student återanvände jag gamla förpackninger för matrester, men upptäckte att några av dem läckte mjölkprotein till den mat jag förvarade där. Som ni förstår, några av oss är superkänsliga, och effekten av dieten kan försvinna om man inte är riktigt strikt.

Allt eftersom tiden gick förstod jag att det inte bara var magen som blev bättre av mjölkfri kost. Jag kände mig som en badboll någon hållit en meter under vattenytan och sedan släppt så det studsade högt upp över vattnet. Där flöt jag runt högt över ytan, allt var glatt och roligt! Jag älskade livet! Varje felsteg i dieten påverkade mig, jag blev ’låg’, ledsen, känslig, deppig. Det tog dagar att hämta sig även efter minimala mängder kasein. En dag vid ett köpcenter såg jag en parkeringsbot på bilen. Jag beslöt mig för att ta mitt liv, det var ändå inget att ha. Fast på vägen hem, kom jag att tänka tå att det nog var mjölken som talade. Efter den insikten kunde jag tänka bort de mörka tankerna varje gång de kom. De var inte mina. De kom med mjölken och försvann efter några dagar på strikt diet. För varje gång jag trillade ner i mitt svarta hål blev det tydligare hur kropp och psyke hör samman. Jag led av en somato-psykisk sjukdom. Att äta mat jag inte tålde gav mig psykisk smärta.

”Somato-psykiska sjukdomar”, sa Kalle, ”det är väldigt vanligt”. Det som förr kallades psyko-somatisk borde i de flesta fall snarare kallas somato-psykisk. Det är det som händer med vårt soma, vår kropp, som påverkar psyket, inte tvärt om!

Karl Ludvig Reichelt i sitt lab, där han analyserande peptider i urin för att hitta grundorsaker till mental ohälsa som autism och ADHD
Kalle Reichelt utförde banbrytande forskning på sambandet mellan mat och beteende. Han visade hur en kost fri från gluten och kasein minskar symptom från autism och ADHD. Foto: Conem Council for Nutritional and Environmental Medicine

Allt handlar om biokemiska balanser

Kroppens ska kunde upprätthålla en exakt balans mellan olika biokemiska substanser. Om det blir obalans kan det påverka ditt psyke. Alla har upplevd det! Efter ett par koppar kaffe, – eller när vi inte får vårt morgonkaffe-, är det som en annan person kommer fram. Några glas vin, och vi blir gladare, eller kanske argare. Hangry säger man i USA, när blodsockret sjunker och aggresionen stiger. Droger, mediciner, det är mycket vi alla har upplevd att har påverkat oss båda fysiskt och psykiskt. För några kan helt vanlig mat göra att kroppen inte fungerar optimalt. Det kan bero på näringsbrister, eller enzymdefekter, eller att vissa av kroppens biokemiska reaktioner sker för snabbt eller för långsamt. En obalans uppstår. Med rätt diett eller med kosttillskott kan man ofta få rätt balans igen. När man blir mer välbalanserad, händer många positiva saker; smärta försvinner, nattsömnen blir bättre, man tänker klarare, magen och matsmältningen fungerar, man blir gladare!!

Mat är bara en liten del av pusslet

Idag har vi kommit mycket längre med att förstå sambandet mellan mat och beteende. Vi har lärt mer om sulfat-metabolismen, om oxalater, salicylsyra, fenoler och om många olika näringsbrister. Vården säger att man inte har näringsbrister om vi äter ett allsidig kost, men som ni förstår är våra kropper olika. Jag hade kraftiga näringsbrister som gav mig symptom (depression) som vården aldrig kunde hjälpa mig med. Autister har i de flesta fall näringsbrister, ADHD kan ha samband med näringsbrister. Mer om detta i senare inlägg! När vi äter den mat våra kropper behöver, och tillför de ämnen våra kropper har brist på, kommer kroppen och därmed knoppen att må bättre!

Några referenser:

Jørgen Klaveness om sin autistiske sønn og kosthold som endret alt.

Knivsberg AM, Reichelt KL, Høien T, Nødland M. A randomised, controlled study of dietary intervention in autistic syndromes. Nutr Neurosci. 2002 Sep;5(4):251-61. doi: 10.1080/10284150290028945. PMID: 12168688.

Akhter M, Khan SM, Firdous SN, Tikmani P, Khan A, Rafique H. A narrative review on manifestations of gluten free casein free diet in autism and autism spectrum disorders. J Pak Med Assoc. 2022 Oct;72(10):2054-2060. doi: 10.47391/JPMA.3971. PMID: 36660995.

https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/om-kunskapsdatabasen/sok-bland-sallsynta-halsotillstand/fenylketonuri