Publicerad 3 kommentarer

Kronisk Candida – ångestskapande obalans

Candida- En grundorsak till flera psykiska diagnoser

Candida, obalans i tarmfloran, kan visa sig vara bakomliggande orsak till allvarliga diagnoser som depression, ME, CFS, RA, Ångest och flera andra kroniska sjukdomar.

Candida, en svamp som alla normalt har i kroppen kan ge allvarliga symptom och kronisk sjukdom hos vissa personer. Även om alla människor normalt har candida och en mängd andra svampar i mag-tarm-kanalen, kan candida bidra till allvarliga bekymmer hos vissa predisponerade individer. Dock är svampen oftast helt ofarlig. Det är endast när den blir invasiv och bildar mycel genom tarmväggen (’läckande tarm’) som belastningen på kroppen kan bli för stor. I motsats till vad många tror, kan den bästa behandlingen av candida vara att undvika svampdödande läkemedel. Istället bör man ställa sig frågan varför candida har blivit invasiv och jobba med underliggande orsaker.

Själv fick jag diagnosen Candida på 80-talet som svar på en kronisk diarré.  En holistisk läkare berättade för mig om ’Candida’, och lite avvaktande reflekterade jag över diagnosen. Dock fick jag ett recept på Nystatin, ett svampdödande medel som den gången gavs som löst gult pulver i gelatinkapslar. Det tok bara dagar innan jag såg effekt; mitt sömnbehov minskade från 12 timmar/dag  (!) med 15 minuter/dag under de första två veckorna. Emellertid hamnade jag till sist på akuten med misstänkt hjärtinfarkt. Och svampen försvann bara tillfälligt.

Candida är en allvarlig sjukdom, och bör inte behandlas på egen hand om man inte själv är väl insatt i vad som gäller!

Själv hade jag i och för sig en läkare, men han hade inte kunskapen. Människor med mycket candida får det vi kaller die-off, när svampen dör lösgörs toxiner som kan ge kraftiga symptom. Fortfarande tycker jag man ska ifrågasätta läkare som behandlar candida med svampdödande medel. Felaktig behandling av candida kan ge allvarliga hälsoskador och ledar oftast inte till att svampen försvinner mer än tillfälligt. Läs därför noggrant genom hela detta blogginlägg och fundera noga innan du eventuellt bestämmer dig för att behandla candida hos dig själv eller någon familjemedlem! Mycket har hänt inom detta området på senare år.

Symptomer för candida

Du har säkert läst om candida på andra sajter innan du kom hit, annars kan du prova några av dessa sidor:

4 health    Magkliniken   Hälsa som livsstil   Doktorn

Förutom magbesvär, brukar man lista upp trötthet, flytningar, klåda, vit beläggning på tungan, allergier och olika psykiska och neuropsykiatriska besvär. Alla dessa kan sannolikt även ha andra orsaker.

Hur man kan vara säker på att candida ligger bakom

Det vore bra att få en säker diagnos på att det är just candida som ligger bakom besvären! När du googlar på candida, kommer du säkert över sidor som berättar för dig att candida-överväxt beror på en antibiotikakur eller för mycket skräpmat. Bara du äter hälsosamt och tar bort socker någon månad blir du frisk. Det är säkert sant för de som har en lätt, ytlig överväxt.  Har du hittat till denna sidan, så har du troligen större besvär och hjälps inte alls av dessa råd. Ingen utvecklar allvarlig depression för att de tog en kort antibiotikakur på några dagar. Vore det så skulle hela världen vara full av människor som var sjukskrivna för depression eller trötthetssyndrom. Det är faktisk bara en lite undergrupp som utvecklar allvarlig candida, och tillhör du den kan du få överväxt av invasiv candida även utan att ta antibiotika eller äta stora mängder socker. Sannolikt beror det på genetiska förutsättningar eventuellt i kombination med näringsbrister, diet och mediciner. Mer om det senare.

För att vara säker på att det är candida som ligger bakom dina besvär kan du ta vissa diagnostiska test. Det finns många tester, inte alla ger tillförlitliga resultat. En möjlighet är att göra ett avföringsprov och leta efter candida där. Alla normala människor har viss mängd candida i tarmen, så att man hittar candida i avföring betyder inte med nödvändighet att du har överväxt. Har du överväxt av invasiv candida sitter svampen fast i tarmväggen fram till dess att den dör. Därför är det inte säkert att det kommer finnas candida i avföringsprovet även om du har den allvarliga invasiva formen som ger besvär. Det krävs stor erfarenhet och skicklighet att tolka ett avföringsprov rätt. Dessutom är det främst den ytliga candidan som man ser i avföringsprov, den som inte är så farlig. Den candida som ger symptom sitter fast i tarmväggen och lossnar inte och är svår att fånga i avföringsprov. Problemet är nämligen att den har bildat mycel  (svamp-rötter) som penetrerer tarmväggen, ger läckande tarm och därmed kommer mer svamptoxiner över i blodet.

Ett annat alternativ är att mäta halten av arabinose. Enligt de som säljer testet producerar candida arabinose, så om halten av arabinose i urin är hög är det ett tecken på candidaöverväxt. Detta kan testas genom att göra ett OAT, Organic Acid Test.  Tyvärr är testet rätt dyrt, ligger 2017 på ca 260$. Dessutom tar det runt 3 veckor att få svar. Testet är dock omdiskuterad, då vissa menar att arabinose inte behöver bero på candida eller alls ha samband med candida. En bra vetenskaplig referens på detta hittar inte jag, och ifrågasätter därför metoden.

Sedan finns ett enkelt hemmatest: ta ett glas vatten och spotta i det. Titta hur det utvecklar sig över tid. Bildas det långa strängar med saliv som långsamt sjunker ner i vattnet eller salivet lägger sig på botten är det ett tecken på candida. Saliv som fortsätter flyta på ytan indikerar en bra balans i tarmfloran utan svampöverväxt. Jag vet inte hur bra testet är, men det är enkelt att göra själv hemma och billigt.

Sedan kan man förstås gå på symptom; sötsug, allergier,trötthet eller svampinfektioner i olika delar av kroppen kan alla indikera svamp. Vaginella svampinfektioner, svamp i hårbotten, hud, örongång, naglar etc är en alla indikationer på svamp och ju flera ställen i kroppen där du har en påvisat svampinfektion, ju starkare är indikationen på att du även har svampöverväxt i tarm. Givetvis kan det finnas massor av andra orsaker till dessa symptomen också. Därför brukar jag vara pragmatisk; prova att köra strikt LCHF (också kallad ketogen kost) en tid, typ 2 veckor, och se hur din kropp reagerar. En normal kropp bör klara av en vecka på LCHF. Får du kraftiga reaktioner, ofta i form av att det som var jobbigt förr blir ändå mer jobbigt, så är du på rätt spår. Då har du en ”die-off” reaktion, för att svampen dör och utsöndrar extra stora mängder svampgifter under en tid. Var uppmärksom på att amerikanska sidor som skriver om ketogen kost beskriver en trendig variant som ofta ger extrema mängder oxalat i kosten.

Systemisk eller invasiv candida

I en frisk kropp lever candida, och andra svampar, på tarmslemhinnan och hjälper din kropp med matsmältningen. Det är för det mesta helt ofarligt. Men i vissa fall kan svampen bilda mycel (’rötter’) som går genom tarmväggen. Det kallar vi ’läckande tarm’, för det gör att större matmolekyler, toxiner och annat lättare går över i blodet. Detta verkar lättare hända om du har underskott på biotin. Läsar man på om biotin, kan man få intryck av att ingen har brist på biotin. Som så ofta, finns det invidiver som har genvarianter och en avvikande biokemi. Biotin som kosttillskott är helt ofarligt, det kan knappast överdoseras. Här under ser du en bild av två odlingar av candida, den till vänster växer i ett medium där det finns biotin, i skålen till höger fattas biotin. Utan biotin bildas mycel, med biotin växer candida snällt som en ytlig rund svamp.

candida bildar mycel vid brist på biotin

REF: Yamaguchi H. Sabouraudia. 1974 Nov;12(3):320-8. Mycelial development and chemical alteration of Candida albicans from biotin insufficiency.

Hos personer med brist på biotin, är risken att candida bildar mycel och tränger genom tarmväggen. Då får man läckande tarm, där mer toxiner kommer över i blodet. Candida kan lättare sprida sig till andra delar av kroppen. Ett riktigt bra tips om man har problem med candida är därför att ta tillskott av biotin. Som alltid bör man börja försiktigt med låga doser och bara långsamt öka. Risken är annars att man får starka biverkningar. Hos några ger det stark die-off när svampen dör. Kanske är det därför det ofta varnas för ”allergiska” reaktioner mot biotin, men alla har alltid biotin i kroppen så man borde inte kunna vara allergisk mot något kroppen ständigt producerar själv. Däremot kan det vara viktigt att börja väldigt försiktigt, då de med stor brist kan reagera kraftigt när mängden biotin i kroppen ökar. Normalt kan man börja med 1mg, och öka varannan vecka, men ev. kan man börja även mer försiktigt. Några upplever att de mår bättre när biotindosen kommer upp på nivåer som 40-60mg/daglig fördelat på 2-3 dagliga doser. När candida inte längre tränger genom tarmväggen blir den ofarlig för oss, och det finns ingen anledning att döda den. Samtidigt är det viktigt att ta tillskott av B-vitaminer, gärna i aktiv metyllerad form. De flesta behöver även tillskott av magnesium och zink.

Oxalater som grundorsak till kronisk candida

Medan några får candida av upprepade antibiotika-behandlingar och/eller en diet full av snabba kolhydrater, behöver detta inte alls vara fallet för de med kronisk candida. Snarare kan genetiska förutsättningar för att bli av med gifter vara nedsatt. Det är väl värt att läsa på om oxalater om candida är ett problem. Många försöker nämligen att döda candida med diet (du kommer dö innan svampen dör) eller med mediciner. Tyvärr visar det sig att båda lokalverkande mediciner som Nystatin och systemiska som Diflucan inte är så bra i längden. Visst är de effektiva i att döda svampen, men då miljön i tarmen inte ändras kommer svampen snabbt tillbaka, och ofta starkare för varje gång då tarmväggen förstörs under behandlingen. Istället har det ofta visat sig att de som försöker reducera mängden oxalater i kroppen klarar att skapa en frisk tarm där candida inte längre blir invasiv. När man reducerar mängden oxalater kan man bli rejält sjuk första tiden, så man måste gå långsamt fram. Rekommendationerna är att bara minska oxalathalten i maten med 5-10%/vecka. Det kan ta ett antal veckor att trappa ner. Medan nedtrappningen pågår och ytterligare något halvår är det vanligt att kroppen ’dumpar’ oxalat och under dessa dagar mår man sämre. Men undan för undan försvinner oxalaterna från kroppen och hälsan tar dess plats! Samtidigt är det viktigt att ta tillskott av aktiva B-vitaminer, zink, magnesium och biotin.

För några kan det vara viktigt att prova att ersätta tiamin, vitamin B1 med alternativa former som Allitiamin eller Benfotiamin. Några har nämligen svårt att få aktiva former för vitaminet in genom cellmembranet så även om det finns tiamin i blod/plasma kommer det inte in i cellerna. Det finns i dag inte tillförlitliga test som visar vilken form av tiamin som är bäst för en enskild människa, så man får helt enkelt prova sig fram med en burk Allitiamin eller Benfotiamin. Antingen ser man effekt inom några dagar (iaf inom ett par veckor), eller så behövs inte dessa specialvarianter av vitaminet. Som alltid, får du en negativ reaktion måste du rampa upp dosen försiktigt. En första negativ reaktion brukar betyda att du haft brist och att tillskott med tiden ger en positiv effekt.

Som du förstår, att bli av med candida på riktigt tar tid. Räkna med minst ett år. Fast långsamt kommer svampen att försvinna. Under tiden bör man vara måttlig försiktig med snabba kolhydrater, gradvis reducera oxalatnivåer i dieten, ta tillskott av biotin och andra näringsämnen som man kan ha brist på. Det finns ingen anledning att vara försiktig med att äta svamp om du inte är allergisk, istället bör man gradvis reducera matvaror med högt oxalatinnehåll som spenat, kakao, svart te, sötpotatis, nötter, rödbetor med mera.

Candida brukar bli lättare i takt med att oxalater försvinner från kroppen, normalt tar det 3-9 månader beroende på hur mycket som varit lagrat i kroppen. Under tiden kommer symptomen gradvis minska, även om utrensningssymptom kan göra allt värre under den första tiden.

Gillar du vår blogg? Tycker du att sidan ger bra information? Skulle du ha betalat för att få samma information från en läkare eller från en bok? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha kr 50 till 0765 855 405, skriv gärna meddelandet: ”gåva”.

Publicerad 5 kommentarer

Depression: Grundorsaker och behandling

depression grundorsaker och alternativ behandling

De vanligaste grundorsaker till depression

Depression brukar ses på som ett tillstånd där kroppen har för lite serotonin, och man brukar därför behandla det med SSRI. SSRI är läkemedel som hindrar att serotonin återupptas. Många mår bättre av SSRI (dock med vissa biverkningar), men för andra har det mindre effekt och kan sågar ge starkare depression. En som har jobbat mycket med att förstå de biokemiska orsakerna till depression, är Dr William Walsh. Hans forskning är baserad på undersökningar av tusentals patienter, och han har hittat mönster som varit okända inom vården fram tills nu. Här skall jag kort redogöra för hans forskning inom depression.

De 5 huvudorsakerna till depression

Depression har inte bara en orsak, utan flera. Dock är några mer vanliga. Han pekar ut 5 huvudorsaker, och har gjord cirkeldiagrammet ovan som visar på hur vanliga dessa olika grundorsaker är.

Undermetylering (38% av alla deprimerade)

Undermetylering är den vanligaste orsaken till depression, och den som bäst behandlas inom den traditionella vården. Typisk för den undermetylerade gruppen är lågt serotonin och låg SAMe/SAH-kvot. Typisk har de också problem med histamin, läs mer om det här. Som alltid vid undermetylering, blir DPP-IV enzymerna i kroppen skadade, och tillskott med DPP-IV kan ge snabb effekt. De är ofta tävlingsmänniskor och har en stark vilja att lyckas. Några är på gränsen till perfektionister. Andra kan älta små oförrätter och/eller ha tvångstankar och ritualer. Höga histaminvärden gör att de ofta kan ha allergibesvär, särskilt olika former för pollenallergi och andra luftburna allergier. De kan verka lugna på ytan, men under finns ett sinne i uppror och med starka känslor. Undermetylerade är den gruppen som mår bäst av antidepressiva som SSRI, dock kan de ha stora biverkningar. SAMe lyfter nivåerna av serotonin, och kan fungera minst lika bra som antidepressiva (SSRI) och lika snabbt.

Dessa personer behöver hjälpa upp sin metylering med hjälp av t.ex. TMG, trimetylglycin. Det kan med fördel kombineras med B-6 eller pyridoxal-5-fosfat, som är den aktiva formen av vitaminet. Vanliga B-vitamin-komplex gör ofta depressionen värre. De kan även ha brist på zink, magnesium och selen. Kortsiktigt kan enzymer med tillskott av DPP-IV ge bra effekt (TriEnza, AFP Peptizyde).

Folat-brist (20%)

Den näst största gruppen med depression har folat-brist. (Folat, folsyra och folininsyra är alla namn på vitamin B-9.) De visar helt olika svar på blodprov jämfört med den undermetylerade gruppen. De har nämligen lågt serum folat, lågt histamin, högt SAMe/SAH-kvot och förhöjda halter dopamin och noradrenalin. Denna grupp mår inte bra av SSRI! Många har mycket ångest, och kan ha panikångest. De kan vara känsliga mot mat och kemikalier, men i motsats till de undermetylerade reagerar de oftast inte starkt på luftburna allergener. De är overmetylerade, och inte tävlingsinriktade och underpresterar ofta. Många har en konstnärlig eller musikalisk ådra.

Denna gruppen behöver folat! Gärna förstärkt med övriga B-vitaminer (B-12, B-3 och B-6) samt zink.

Kopparförgiftning (17%)

För några kan högt koppar i blodet leda till utarmning av zink, och låg aktivitet i vissa enzymer. Det är i första hand kvinnor som drabbas av koppar-förgiftning, och fokus är alltid att sänka kopparhalten i kroppen. Ofta kommer ångesten och depressionen i samband med hormonella obalanser, som vid pubertet, förlossning (post-partum depression) eller klimateriet. De bör inte ha kopparspiral. Dricksvatten som kommer genom kopparrör bör rensas för koppar, eller man kan köpa vatten på flaska. Ofta har dessa människor även tinnitus, och kan ha nickelallergi eller reagera negativt på oädla metaller, -t.ex. i smycken.

Zink och vitaminer med antioxidativ effekt är till hjälp. Zink måste fasas in långsamt. Det är riskfyllt att behandla kopparförgiftning på egen hand, och bör utföras i samarbete med utbildad personal.

Pyroluria (15%)

Pyrolia beror på en samtidig allvarlig brist på B-6 och zink. Det resulterar i stor undermetylering, inflammationer i kroppen, och låg serotonin och GABA.

Typiska drag är plötsliga, häftiga humöromslag, stark ångest och låg tröskel för stress. B-6 bristen gör att man sällan kommer ihåg sina drömmer. Korttidsminne kan vara dåligt, och det påverkar förmågan att läsa. Många har svårt att äta tidigt på dagen, och hoppar frukosten,- och ibland även lunchen. Typisk är de tunna på armar och ben, allt kroppsfett ligger på lår, rumpa och mage. De har svårt att få solbränna och är ofta känsliga för ljus och ljud.

Självklart skall pyroluria behandlas med zink och P-5-P (aktivt B-6), gärna med tillskott av biotin.

Tungmetallförgiftning (5%)

Idag har alla viss mängd tungmetall i kroppen. Det kommer från lågenergilampor, ljusrör, amalgam, vacciner, vattenrör, aluminiumskastruller och mycket mer. (Aluminium är strängt tagit inte ett tungmetall, men har liknande effekt i kroppen som tungmetaller). De flesta kan hantera mindre mängd tungmetaller, men några har en lägre avgiftningsförmåga än andra. Tungmetallförgiftning kan leda till kognitiva svårigheter, matintolerans och inflammationer i kroppen. Tungmetall kan tas bort med chelering, men behandlingen måste oftast ges kontinuerligt med 2-4 veckors mellanrum. Nyttiga kosttillskott kan vara zink, mangan, selen, kalcium och antioxidanter.

Behandlingstider

Att balansera upp biokemiska obalanser går inte över natten. Fortast går det vid folatbrist, där man på 1-4 veckor ser kraftig minskning av symptomen. Undermetylering tar längst tid. Medan de flesta undermetylerade kan ta TMG i kombination med folat och B12, bör man vid depression, ångest och tvång ta ren TMG och effekten på metyleringen blir då lägre. Det kan ta 2 månader innan man alls känner någon effekt vid kraftig undermetylering, att jämföra med att många med lätt undermetylering känner effekt av TMG direkt på 1-3 dagar. Ofta tar det 3-12 månader att helt bli av med alla depressiva symptom. Motion och meditation är också känt för att hjälpa. All behandling kan kombineras med mediciner.

Dr Walsh forskning är baserat på behandling av människor med olika psykiatriska sjukdomar. Han har tagit blodprov och urinprov på tusentals deprimerade patienter före, under och efter behandling där de kombinerat medicinsk behandling med läkemedel med kosttillskott. Hans slutsatser är inte fullt ut accepterade i svensk sjukvård.

Publicerad Lämna en kommentar

Gentest, genvägen till hälsa vid kroniska sjukdomar

Tolkning av gentest kronisk sjukdom

Om Gentest och Analys av gentester

Jag får ofta frågor om vad man kan göra vid olika kroniska sjukdomar. Oftast finns inga universalsvar. Två personer med samma diagnos behöver oftast olika dieter och kosttillskott. Därför uppmuntrar jag alla med kronisk sjukdom att göra ett gentest.

Idag är det populärt med anti-inflammatoriska dieter, men många av dessa är inte alls bra för alla med inflammationer i kroppen. ”Guldmjölk” med stora mängder curcumin gör ont värre för några personer. Tillskott av vanliga B-vitaminer är oftast negativt för autister och andra med mera allvarliga metyleringsdefekter. Spenat innehåller extrema mängder oxalat. Nötter är också mycket höga i oxalater och innehåller ofta olika mögeltoxiner. Mjölksyrad mat kan göra de med metyleringsdefekter sjuka då de innehåller stora mängder histamin. Alla de ’hälsosamma’ livsmedlen kan vara besvärliga för några personer.

Många grundorsaker till samma diagnos

Mycket är publicerad senaste tiden runt metylering och olika autoimmuna sjukdomar. Topp! Då är det ju bara att kolla av ’sin’ sjukdom på PubMed och se vad som kännetecknar de med ’min’ diagnos, tänker du kanske. Men var försiktig med dessa tankar. Ibland kan det finnas undergrupper inom de med samma diagnos, som gör att standardbehandlingen inte gäller just dig! T.ex. är MS en samlingsdiagnos för olika sjukdomar som skall ha helt motsatt behandling. ADHD är en jättevanlig diagnos, men så omfattande att de som fått diagnosen har helt olika underliggande problem. Läs mer om det på vårt blogginlägg om depression, det som står där gäller även vid ADHD.

Jag rekommenderar därför att börja med att göra ett gentest. Tro inte slavisk på gentestet heller, för beroende på hur man lever, -och hur mor och mormor levde-, kan vissa gendefekter spela större eller mindre roll. Men gentestet är i alla fall ett bra utgångspunkt. Ett förslag är att beställa ett sätt från 23andme.com. Det koster 179€ och tar ungefär 2 månader att få svar på. Tyvärr har myndigheterna kommit fram till att 23andme inte får tolka resultaten, utan medicinska svar skall du få av din läkare. (Stackar läkare, de fick knappast utbildning i att tolka genanalyser under studietiden.) Därför är du tvungen att leta upp tolkningen själv.

För hemma-forskaren finns en mycket detaljerad sida som kan koppla dina gendefekter mot publicerade artiklar om just den defekten. Några kan finna den intressant, men i ärlighetens namn är det hela rätt mastigt och ogenomträngligt. Det finns också ett antal olika betalsidor, där du betalar för att få tillgång till exakt samma information.

Den viktiga metyleringen

Då de flesta kroniska sjukdomar hänger ihop med metyleringsdefekter, kan det vara bra att börja med att undersöka huruvida du eller dina närmsta har metyleringsdefekter. En analys av detta hittar du på Nutrahacker, som även ger lite tips om vilka tillskott du behöver eller bör vara försiktig med. En annan mycket bra startsida är GeneticGenie som också tar utgångspunkt i metyleringen.

Att just metyleringen är så viktig vid kroniska sjukdomar, beror på att det är kroppens styrsystem. Får man metyleringen att fungera bra, så klarar kroppen ofta hantera många andra smådefekter av sig själv. Gendefekter betyder ju inte automatisk att du blir sjuk, utan bara att du måste agera lite annorlunda än genomsnittet för att hålla dig frisk.

Vanligast är att vara undermetylerad. Det tar tid att rätta till, men med lite tålamod, och tillskott som TMG och SAMe kan kroppen börja fungera normalt igen efter några månader. Övermetylering går betydligt lättare att korrigera.

Detox, kroppens avgiftning

Det är också viktigt att kroppen kan göra sig av med olika gifter. Vad som är gift, är faktiskt olika för olika människor; vi har inte alla samma förmåga att göra oss av med de kemikalier vi utsätts för. Ett exempel är sulfiter som ingår i väldigt många matvaror. Just sulfiter har jag personlig erfarenhet av; som vältränad ungdom fick jag svårt att andas. Jag blev andfått av minsta lilla. Det var inte astma eller hjärtbesvär. Det var sulfit-förgiftning. Jag fick kämpa med det länge, tills jag förstod att jag inte tålde sulfit. Tillskott av mangan och molybden kan hjälpa kroppen att bli av med sulfit, acetaldehyd, ammoniak och glutamat. Medan jag reagerar kraftigt på molybden och mangan, med muskelkramper, diarré, illamående och hjärndimma under tiden kroppen avgiftar sig, kommer andra inte alls att få någon effekt av molybden och mangan överhuvudtaget då de inte har överskott av dessa gifter i kroppen. Det är därför bra att endast ta tillskott som är viktigt för just DIN kropp. Var också uppmärksam på att negativa effekter på kort sikt, kan betyda att kroppen gör sig av med gifter. Det är bra i längden, men reducera dosen med de kosttillskott som ger starka symptom, det är bra att avgifta sig långsamt. Motsatt betyder en icke-effekt, att just det kosttillskottet kanske inte var viktigt för dig (just nu).

Nutrahacker är som sagt ett bra första verktyg. Det ger lite tips om vad som är fel i kroppen, och vilka tillskott man kan må bra av, och vad man skall undvika. Var uppmärksam på att många av de kosttillskott som nutrahacker rekommenderar, inte räknas som kosttillskott i Sverige. Försöker du importera dessa själv från USA kommer tullen att stoppa ditt paket och skicka det tillbaka till avsändaren. Vitaminer och mineraler är oftast godkända i Sverige så länge de inte är snack om megadoser. Andra, som vissa aminosyror, kan vara läkemedelsklassade och får endast köpas mot recept.

Var även uppmärksam på att multivitamin-mineralpreparat inte alltid är bra. De kan innehålla ämnen som folsyra, B12 och koppar som många reagerar negativt på. Det kan vara nödvändigt att ta varje vitamin och mineral för sig för att undvika få i sig ämnen man inte mår bra av.

Hur man praktiskt går tillväga

Även om man får en lista över vilka tillskott som är bra och dåliga, sägs det ju inget i dessa rapporter om dosering eller hur man skall gå till väga för att starta behandlingen. Min erfarenhet är att det är bra att börja med att stödja de funktioner som hjälper kroppen avgiftas. Behöver man bli av med tungmetaller, glutamat, sulfiter, aldehyd eller andra vanliga gifter, så är det första steget. Man bör börja väldigt försiktigt, då kroppen kan reagera kraftigt under avgiftningsperioden. Alla tidigare symptom förvärras, och man kan bli illamående, börja kräkas, få svårt att sova, få andningssvårigheter, diarré med mera. Det är inte bra för kroppen att avgiftningen går så fort! När man börjar med tillskott som skall leda gifter ut av kroppen, måste man dosera väldigt lågt och kanske börja med bara en tablett i veckan, och långsamt öka till en om dagen. Avgiftningssymptomen skall inte bli för kraftiga. Avgiftningen kan ta flera månader, men redan efter ungefär 1-2 månader kan man börja med TMG och SAMe eller annat som stärker metyleringen. Börjar man med TMG före avgiftningen har kommit igång, är risken annars att metyleringen drar igång och skapar ännu mera slagg. Metyleringscyklen fungerar inte fullt ut, och man får inte så bra effekt av TMG/SAMe.

Redan från dag 1 kan man börja med mineraler som zink, magnesium och kalcium. D-vitamin bör alla i Sverige ta när vi inte har högsommar, och B6/P-5-P är också bra för de flesta. Däremot kan B12 och folsyra/folat/metylfolat skapa problem i startfasen av behandling. Vanliga multivitaminer och vitamin/mineral-tabletter kan därför göra mer skada än nytta. Vanlig B12, cyanocobalamin, är skadligt för de vems kroppar inte kan omvandla cyanocobalamin till dess aktiva form. Det gäller framförallt många autister. De behöver höga doser metylcobalamin och skall undvika cyanocobalamin. Dock bör avgiftningen ha pågått ett tag innan man tillför metyl-B12 och folat.

Att hjälpa sitt barn

Ett gott råd de de som vill hjälpa sitt barn/syskon/förälder är att ni delar stora delar av det genetiska materialet. En person som har kronisk sjukdom, är sänkt av sin sjukdom. Det tar tid innan man ser effekten av någon behandling. Däremot kommer effekten synas snabbare hos en frisk person som fungerar bättre. Man kan alltså som mamma/pappa snabbare se om en viss behandling kommer ha effekt -och kanske även känna detox-reaktioner- och därmed kan man justera in behandlingen efter hur den fungerar på andra familjemedlemmar. Tänk dock på att barn behöver lägre dos och kanske inte tål att få tabletterna varje dag. De kan också behöva betydligt längre tid med att detoxa innan kroppen är av med alla gifter. Bättringen kommer långsamt och först efter att giftnivån in kroppen har minskat betydligt. När gifterna är ute ur kroppen, kan dock tillskott av DMG/TMG/SAMe ha förvånansvärt snabb och tydlig effekt.

En bra sida som berättar en hel del om olika gendefekter och metyleringsdefekter båda vid autism och vis autoimmuna sjukdomar är heartfixer. Den kan du besöka när du fått dina resultat från gentestet och läsa mer om de olika gendefekterna och lära mer.

 

Hoppas detta kan hjälpa någon att komma vidare med sin behandling av kroniska sjukdomar. Även om genanalyser inte ger hela svaret är det en mycket bra utgångspunkt för att starta behandlingen. Vi rekommenderar dig att i första hand använda naturliga kosttillskott som vitamin, mineraler och olika aminosyror för att balansera din och ditt barns biokemi. Lycka till!

 

 

 

Publicerad Lämna en kommentar

Depression Ångest

Depression, Ångest, och andra neurotiska sjukdomar

 

Depression kan bero på många olika orsaker, från sorgen över en närståendes död till  den eviga grå ledsamheten. Sorgen måste man hantera som bäst man kan, ingen diet hjälper mot sorg. Om man däremot tillhör gruppen som tror de blev födda ledsa, som alltid har kännt sig lite nedstämt så kanske depressionen har biokemiska orsaker. Jag tror jag vågar påstå att deprimerade är den grupp som bäst och snabbast mår bra av att rensa kroppen för peptider. Dock, igen, man måste vara konsekvent -på ett tidpunkt i livet när allt är svårt och jobbigt- absolut allt mjölkbaserad måste bort och förstärk gärna med enzymer. I dag är det oklart om man även bör undvika soja vid depression, jag har varken sett eller hört om kopplingen mellan soja och depression.

Börjar man på diet medan man är depressiv, bör man inte slute med medicinering eller terapi de första månaderna och endast efter att ha diskuterat med sin behandlare. Peptidurinanalysen är inte pålitlig vid medicinering då många  mediciner även bryter ned peptider i kroppen och därför indirekt fungerar som ett enzymtillskott. Står man på mediciner och vill göra en urinanalys måste detta meddelas vid inlämning av prov.

En intressant vetenskaplig artikkel undersöker mängden DPP-iv hos depressiva och finner att nivåerna är kraftigt sänkt  vid alvarlig depression. Då kvinnor har lägre DPP-iv  koncentration än män kan detta även förklara varför flera kvinnor än män blir depressiva. Enzymer av typen DPP-iv kan köpas receptfritt, och verkar kunna användas i behandling av depression, fast kommer endast ge full effekt om de kombineras med gluten- och kaseinfri diet.

Många människor berättar att de har blivit fri från sin depression efter att ha börjat på en gluten- ock kaseinfri diet. Särskillt verkar det vara viktigt att utesluta minsta lilla spår av kasein (mjölkprotein), observera att laktosfria produkter inte är kaseinfria! Använd inte ghee, ej heller fårost, getost eller annan animalsk mjölk eller ost.

Vid ren depression utan magbesvär, rekommenderas DPP-IV Forte och inte enzymkomplex. En startdos kan vara 1 kapsel vid varje huvudmål och en vid sänggående.

Vissa kosttillskott kan också hjälpa att lindra depression.

Observera att många kan ha en matsmältning som inte är optimal, och behöva hjälp med att återställa tarmflora och hantera matallergier som uppkommit efter lång tid på mat man inte tål.

Några hemsidor som berättar om peptidintolerans och depression:

deprimert i 40 år

samma effekt som morfin

ulike årsaker til depresjon og angst

Historier om bedring av depresjoner og adhd på glutenfri og melkefri kost

Vetenskapliga  referenser

Många fler artiklar hittar du i referanselistan.

”Decresed serum dipeptidyl peptidase IV activity in major depression”, M Maes, I De Meester, G Vanhoof, S Scharpé, E Bosmans, C Vandervorst, R Verkerk, B Minner, E Suy and J Raus, Biol Psychiatry, 30, 577-586, 1991
DPP-IV-enzymnivå är uppmätt hos deprimerte och i kontrollgrupp. Det är en invers korrelasion mellan enzym-aktivitet och grad av depressiva symptom. Det ble observerad lägre DPP-IV nivåer hos pasienter med allvarlig depression än i kontrollgruppen. Melankoliska patienter hade signifikant lägre enzymaktivitet än de med lättare depressioner. Män hade signifikant høgre serum-DPP-iv nivåer än kvinnor.

”Opioid peptides in affective disorders”, P A Berger and C B Nemeroff, Psychopharmacology; The third generation of progress ed: H Y Meltzer, chap. 63, 637-646, Raven Press, New York, 1987

”Opioid peptides and depression: The neuroendocrine approach”, A P Zis and J E Garland, Baillière´s Clinical Endocrinology and Metabolism, Chap 7, 5:1, 97-117, 1991

”Gluten may cause depression in people with non-celiac gluten sensitivity” S Peters, Alimentary Pharmacology & Therapeutics, May 2014

”Association of b-endorphin with specific clinical symptomes of depression”, D F Darko, S C Risch, J C Gillin and S Golshan, Am J Psychiatry, 149:9, 1162-1167, 1992
Plasma b-endorfin koncentrationer hos depr. korrelerer positivt med ångest (psychic anxiety), fobier og tvångshandlingar, och det är potentiellt en relation också med somatisk ångest og panikkanfall.

”Lower serum propyl endopeptidase enzyme activity in major depression: Further evidence that peptidases play a role in the pathophysiology of depression”, M Maes, F Goossens, S Scharpé, H Y Meltzer, P D´Houndt and P Cosyns, Biol Psychiatry, 35, 545-552, 1994
PEP aktivitet är significant lägre hos deprimerade (48 pers) än i kontrollgrupp (32 pers). Aktiviteten var lägst hos melankoliska pasienter, något högre hos personer med major depression (u/melankolia), og ännu högre hos pasienter med minor depression. Enzymaktiviteten i alle pasientgrupper låg emellertid långt under aktiviteten hos kontrollgruppen. Det existerar en invers korrelasion mellam aktivitet av PEP og hur alvarlig depressionen är.

”Components of biological variation in propyl endopeptidase and dipeptidyl-peptidase IV activity in plasma of healthy subjects”, M Maes, S Scharpé, I De Meester, P Goossens, A Wauters, H Neels, R Verkerk, F De Meyer, P D´Houndt, D Peeters, C Schotte and P Cosyns, Clin Chem, 40:9, 1686-1691, 1994
Plasma PEP og plasma-DPP-IV nivå är mätta på 26 friska personer under ett år. p-PEP aktiviteten viste en cyklisk variasion under året, och var significant högre på høst och tidig  vinter än vid andra årstider. p-DPP-IV aktiviteten var ockå cyklisk med nära halva frekvensen av p-PEP aktiviteten. I medel var aktiviteten sign. högre på sommaren och tidlig vinter. Det är inte sett någon biologisk orsak til variationerna.

”Alterations in plasma dipeptyl peptidase IV enzyme activity in depression and schizophrenia: effect of antidepressants and antipsychotic drugs”, M Maes, I De Meester, S Scharpé, R Desnyder, R Ranjan and H Meltzer, Acta Psychiatr Scand, 93, 1996
DPP-IV og PEP är uppmätt i 21 friska, 13 schizofrena och 46 depressiva pasienter. DPP-IV var lägre hos deprimerade än i kontrollgruppen, mens de sch låg högre än kontrollgruppen. DPP-nivåen ändrade sig inte när pasienterna blev satta på antidepressiva eller antipsykotika. Hos schhittades ett mycket significant samband mellan DPP-IV og PEP, något som kan tyde på at enstaka peptidaseaktiviteter är förhöjda vid sch.

Publicerad Lämna en kommentar

Opioida Peptider

Under matsmältningen bryts proteiner ned till mindre protein-fragment, peptider, och vidare till aminosyror, som kroppen kan ta upp och nyttogöra sig. Några av dessa peptider är opioida, det vill säga att de har en verkan som liknar opiumets (morfinets) inverkan på kroppen. De olika peptiden har dock lite olika verkan. På kort sikt kan ett överskott av opioida peptider leda till övergående mentala störningar som hallucinasioner, paranoia, social isolation, depression eller ångest, beroende på vilka peptider kroppen har ett överskott av. Höga nivåer av opioida peptider över lång tid kan ge bestående hjärnskador.

Precis som man blir beroende av opium och morfin, blir kroppen också beroende av opioida peptider. Man blir ’hög’ på mjölk och mjöl om man är proteinintolererant. Därför är många proteinintoleranta mycket förtjusta i just denna typen mat. Några dricker många liter mjölk om dagen. Några vill bara äta bröd och pasta. Ett starkt begär efter mat som innehåller kasein eller gluten kan vara ett starkt tecken på proteinintolerans.

Då diet gör att man inte längre får opioida peptider, får kroppen abstinenssymptom. Det fungerar på samma sätt som för knarkare. Första tiden på diet kan vara besvärlig, och alla psykistriska symptom kan förstärkas. Man mår dåligt, även fysiskt. Det är ett stort steg i rätt riktning som visar att kroppen håller på att rensa ut gifterna. Efter några veckor är det över. Därför är det viktigt att man inte hoppar av dieten för tidigt, det tar tid att återställa allt.

Opioida peptider kommer i första hand från gluten och mjölkprotein (kasein), men även hemoglobin (blod-protein) och soja kan ge upphov till opioida peptider. Läs mer om olika opioida peptider HÄR.

Publicerad Lämna en kommentar

GFCF Gluten och Mjölkfri Diet

Gluten och mjölkfri mat

rundstenen i behandling av proteinintolerans är att leva på en gluten- och/eller kaseinfri diet. Om man primärt reagerar på gluten eller på kasein kan ses från urin-analysen, men då resultatet av denna också beror på vad man ätit veckorna innan analysen kan det vara klokt att börja med att ta bort båda under en utvärderingstid. Det stora flertal som har proteinintolerans reagerar både på gluten och kasein. Vad man reagerar mest på, kan man ofta gissa sig till utifrån de symptom som starkast gör sig gällande.

Gluten förekommer i  våra vanliga sädesslag: vete, råg och korn. Mat som är märkt som naturligt glutenfria är lämpliga. Havre är i princip glutenfritt, men då det ofta förekommer att odlingen (åkeren) innehåller små mängder vete och havren oftast förpackas i fabriker som även hanterar vete, räknas inte havre som glutenfritt med mindre det kommer från särskillda åkrar där man aldrig odlat vete, och odlingen har tagits om hand i en fabrik där det inte samtidigt hanteras vete.  När man tar bort dessa spannmål måste man ta bort bröd, pasta, kakor men även tänka genom alla hel- och halvfabrikata som kan innehålla gluten. Det kan gälla korv, pajer, färdigrätter, såser, pastejer, pizza, lakrits med mera. Dessutom, om man delar kök med någon som äter gluten bör man ha olika skärbrädor och egna paket med bordsmargarin.

Nu kommer den svåra biten, då vi alla är individer, som reagerar olika starkt och tål olika stora mängder föroreningar i maten.

Reagerar man bara lite på gluten, kan nog havre fungera, men det är individuellt och man får prova att äta bara lite havre efter en längre tid – några veckor – på glutenfri diet. Personer med ’lätt’ proteinintolerans, alltså de med bara lätta symptom och gärna  problem av typen depression, ångest, koncentrationsstörningar, kan  ofta tåla små mängder gluten och använda havre, soja och vetestärkelse. Även om man reagerar på havegryn, kan havremjölk fungera, den är nästan glutenfri.

Några är mycket känsliga. Det gäller i första hand de som också mår sämst av gluten. De flesta med allvarliga diagnoser, som autism och schizofreni, verkar reagera även på mycket små mängder gluten. Tillhör man denna katagorien bör man även vara försiktig med mat som är märkt som glutenfri, då den ofta innehåller vetestärkelse, havreprodukter eller andre källor till spårmängder av gluten.  Vetestärkelse är vanligt i ’glutenfri’ mat, men innehåller små mängder gluten. Dock så lite att gruppen med celiaki oftast inte reagerar, varför den kallas ’glutenfri’. Många med proteinintolerans tål betydligt mindre gluten innan de

 

Men vad kan man äta då?

Att må bra med GFCF-dieten innebär i praktiken att man oftast måste undvika hel- och halvfabrikat. Däremot går det bra att äta rent kött, fisk, ägg, grönsaker, frukt, nötter och frön.  Glutenfritt bröd (utan mjölk!) går bra, men tänk på att det kan vara bakat med vetestärkelse, som många med proteinintolerans reagerar negativt på. Mjölken kan gärna bytas ut mot olika sorters mjölkfri växtmjölk, men några med proteinintolerans reagerar även på soja. Här måste man tyvärr prova sig fram då detta är individuellt. Havrebaserade produkter kan innehålla små mängder gluten. Enligt Oatley (som tillverkar havreprodukter) ligger glutenhalten i deras produkter under 100 ppm vilket torde vara tillräckligt  för de flesta med celiaki men  om man är proteinintolerant och känslig är även den  halten för hög. Däremot går rismjölk bra, liksom mandelmjölk, hasselnötsmjölk och liknande. Det finns gluten- och kaseinfria alternativ till nästan all mat:
soja- och havreglass finns i alla större affärer, men tänk på att både soja och havre kan ge symptom för känsliga individer. Det finns kokosglass naturell och med fruktsmak att köpa på nätet. Sorbet kan också användas.
soja och havre ’grädde’ kan användes för att göra egna gräddsåser. Alternativt kan man  använda ris eller kokos’grädde’, det finns även som vispgrädde som blir riktigt fluffig och smakar gott. Risgrädden är oftast lite söt i smaken och kanske inte så bra till gryter, men kokosgrädden går bra till nästan all mat. Man kan också göra ’grädde’ baserad på mandel, hasselnötter eller cashewnötter.
alternativ mjölkfri ost påminner inte riktigt om vanlig ost, och fungerar inte likadant när den värms upp. På senare tid har det kommit ’ostar’ som fungerar att smälta till lasagne etc.  Det finns goda mjukostar baserade på soja. Sojamjölsbaserad parmesanost, ”grattugiato” smakar mycket likt originalet och är god till pasta, men innehåller soja.  Det finns även     rismjölk-ost, ost gjord på cashew och på mängder av alternativa råvaror.

Publicerad Lämna en kommentar

Att leva med proteinintolerans

Tror du att du reagerar på mat som mjölk och mjöl? Eller undrar du om din nedstämthet, eller barnens bokstavskombinationer kan lindras? Ett bra första steg är att göra en urinanalys. Urinanalysen kan inte göras efter att man har påbörjat dieten, då gifterna lakas ur kroppen under dieten och inte längre kan spåras i urinet. Kom ihåg att skriva om du går på några mediciner, då vissa mediciner mot depression, psykoser etc. kan bryta ner peptider och påverkar tolkningen av peptidurinanalysen. Har man en bra läkare är det bra också att utesluta celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom och liknande. De fleste med glutenintolerans har  inte celiaki, och hur känslig man är för mängden gluten man tål har inte att göra med om man har celiaki eller ej.

Har man en bra läkare, och magproblem, är det också bra ifall man kan testa allergier genom blodprov. Och har man länge gått med dålig matsmältning är det bra att kolla eventulla näringsbrister.  Dock måste man sätta upp en tidgräns: om man i, säg, ett år har försökt att inte göra något alls och det inte har fungerat, kan man ju fundera på att i stället försöka med diet.

Många som mår dåligt, tycker det verkar krångligt med diet. Numera finns det enzymer på marknaden som tar bort behovet av diet för det stora flertalet, men de koster pengar. Man får inte heller snåla för mycket, då en för låg dos gör att man inte blir bättre. Vanliga matsmältningsenzymer fungerar inte, utan man måste ta proteaser. De finns bara att köpa på ett ställe i Sverige idag; Glutenochmjolkfri.se.

Responsen på diet och enzymbehandling är individuell, men en riktlinje kan vara att man de första 1-2 veckorna märker en försämring som beror på abstinens. Det är inget skämt: de flesta mår sämre till en början. Sedan kommer man långsamt tillbaka till där man var innan dieten. När det har gått längre tid, — 4-8 veckor bör man se en tydlig skillnad. För några kommer en tydlig förbättring redan efter några dagar, för andra tar det längre tid. Några menar mjölk försvinner på ett par dagar, men för andra kan det ta månader att bli bra. Gluten har ofta en långsam respons, förbättringen kommer så gradvis att det kan vara svårt att själv märka att man mår bättre.

Man bör också tänka på att undvika ämnen i maten som verkar som peptidasehämmare, alltså ämnen som generellt försvårar nedbrytning av mat. Det gäller konserveringsmedel som bensoater, som vi finner i lingon, honung, acetylsalicylsyra (värktabletter), hjortron med mera. Även färgämnen som azofärgämnen försvårer matsmältningen kan kan förvärra symptom på t.ex. hyperaktivitet.

Publicerad Lämna en kommentar

Symptom på proteinintolerans

Man kan mistänka proteinintolerans om man har ett eller flera av följande symtom:
– särskillt autism och schizofreni verkar koppla till proteinintolerans. Om det finns flera    fall av detta i släkten finns det också en genetisk orsak till problemet
– Asperger eller lättare symtom inom autismspektrat, vilket i klarspråk betyder svårigheter med att få vänner, och att umgås med andra människor
– koncentrationssvårigheter (ADHD, ADD, DAMP med mera)
– möjligen demens
– ångest
– depression
– tvångstankar
– ätstörningar
– aggression

Nästan alltid finns samtidig någon form av magbesvär:
– ’ont i magen’
– diarré eller förstoppning
– mycket gaser
– IBS (irritabel tarm)
– matallergier

Många kan vara beroende av den maten de inte tål och har en extrem konsumtion av mat som innehåller mjölk eller mjöl  (t.ex. mjölk, ost, pizza, bröd, pasta). De blir ’höga’ av den maten, och tycker därför mycket om den! Det hänger samman med att kroppen inte klarar av att bryta ner proteinerna helt, utan att det i stället bildas opioida peptider, beståndsdelar som fungerar på liknande sätt som opium eller morfin. De är vanebildande, och man får en kick av den. Det betyder samtidigt att man under en övergångsfas kan få abstinensbesvär när man inte längre får sin dagliga dos med den mat man inte tål, alltså när man börjar med en mjölk- och glutenfri diet.

Några har också mycket stora eller små pupiller och kan periodvis vara väldigt ljuskänsliga.

Medan några har starka psykiska symptom, har andra bara lätta symptom. Det kan också vara så att man inte förstår att man påverkas psykiskt innan man har gått något år på diet. I takt med att magen blir bättre upptäcker att man blivit gladare och fått bättre sociala relationer utan att man funderat på att det var dåligt förr.

Det enda riktiga testet, förutom att göra en urinanalys, är att prova att gå på diet ett tag. Skall man försöka diet bör man dock satsa helhjärtat på det och vara strikt i flera veckor för att verkligen kunna se en skillnad. Ofta ser närstående skillnaden lättare än vad man gör själv. Tänk också på att de som är illa drabbade ofta har en abstinens-period på 2-4 veckor där de mår sämre innan allt blir bättre igen. Att må sämre är alltså ett tecken på att gifterna går ut ut kroppen och att man är på rätt spår för att snart få en bättre hälsa!

Medicinska analyser vid proteinintolerans

Proteinintolerans innebär att man inte fullständig kan bryta ner alla proteiner, och då i synnerlighet har problem med gluten och kasein. Då kommer rester av dessa ofullstädigt nerbrutna proteiner (peptider) att ansamlas i kroppen, och så smånigom skiljas ut i urinen. Därför kan man göra en urinanalys och den vägen upptäcka om man har opioida peptider, som inte brutits ner, i kroppen.

Analysen av urinen kan berätta vilka peptider man har överskott av, och då ser man också om man i första hand har problem med gluten och/eller kasein.

Analysen kan bara göras när man äter den mat man reagerar på. Har man börjat på diet, kommer de proteinresterna man blir sjuk av att sakta försvinna från kroppen, och de finns då inte längre kvar i urinen. Analysen måste alltså göras innan man påbörjar dieten. Eventuellt kan man frysa ner urinen, och spara för att beställa själva analysen efter att man har sett effekten av att gå på diet.

Analysen beställas av läkare eller annan behandlare, men man får själv stå för hela kostnaden. Kontakta oss om din läkare inte vill hjälpa till. Mer om analysen och hur det går till kan du läsa på Neurozyms hemsida.
Även på svenska. Det går också bra att göra testet på Lab1.

Publicerad Lämna en kommentar

Om proteinintolerans och hur det yttrar sig

Maten vi äter består av olika delar, som kolhydrat, fett, vatten och protein. Proteinerna kan inte tas upp av kroppen som de är, utan bryts ner till mindre och mindre delar. Först till mindre proteinfragment, peptider. Peptiderna bryts sedan vidare ner till aminosyror, som cellerna kan nyttiggöra sig. För att vi skall kunna bryta ner proteiner och peptider behöver vi inte bara magsyra och hjälp av tarmens alla bakterier. Vi behöver även enzymer som hjälper till att spjälka maten. Det finns mängder av olika enzymer som alla har olika uppgifter i kroppen och som går in på olika ställen för att t.ex. spjälka en peptid vidare ner till aminosyror. Mer om vår matsmältning finner du här. Ett litet gen-fel kan göra att ett enzym inte blir funktionellt eller bildas i tillräckliga mängder. Då får vi en enzymdefekt, och resultatet kan bli att vi inte klarar av att fullständigt bryta ner vissa peptider. I några fall gör detta inte så mycket, på sin höjd ger det magbesvär. Bland de peptider som bildas då proteiner i mjöl och mjölk bryts ner finns några som påverkar både kropp och psyke. Om dessa peptider inte bryts ner till aminosyror, utan blir kvar i kroppen, orsakar de större problem än bara magbesvär. När kroppen reagerar fysiskt och psykiskt på maten vi äter kallar vi det protein-intolerans. Turligt nog är det en relativt lätt diagnos att ställa och man kan få symptomlindring med hjälp av diet och eventuellt ett särskillt enzymtillskott.

Psykiska störningar förknippade med protein-intolerans

Några allvarliga psykiska störningar, som schizofreni och autism, är ärftliga, de förekommer mer i vissa familjer. De har alltså en genetisk orsak. Vi tror att denna orsak helt eller delvis är proteinintolerans. I en familj där dessa sjukdommer förekommer bör man därför lämna ett urinprov redan när barnen är små, gärna innan symptom visar sig, och kontrollera om barnen är proteinintoleranta. Är det fallet, kommer livet snart att få en betydligt bättre kvalitet, då det är lätt att ta bort grundorsaken! Har man länge ätit proteiner, som man inte kan bryta ner, kan det ge bestående hjärnskador, varför det är viktigt att diagnosen ställs så tidigt i livet som möjligt. Sedan de uppseendeväckande resultaten med dietförsök på autistiska barn i Norge på 80-talet, har ständigt nya forskningsresultat visat betydelsen av diet för patienter med autism-spektrum störningar.

Sedan kan givetvis dessa enzymdefekter även på sikt ge fysiska besvär. Idag skrivs mycket om kopplingen mellan gluten/kasein och autoimmuna sjukdomar som Hashimotos och MS.

Enligt Autism Research Institute, USA, mår minst 2/3 av alla autister bättre på GFCF-diet (glutenfri-caseinfri-diet). Eftersom dessa diagnoser ställs utifrån symptom och inte orsak, kommer det finnas autister som inte har enzymdefekter utan kanske istället har en förlossningsskada, samt schizofrena som kanske fått en hjärnskada i en olycka.

Exakt vilka symptom en enzymdefekt ger, beror på vilken av kroppens alla enzymer som det är fel på, samt hur väl andra delar av kroppen klarar att kompensera för felet. Många med lätta störningar som Asperger, ADHD eller koncentrationsstörningar berättar att de får en lättare vardag med diet; bättre fokus, bättre relationer och mindre inlärningsproblem. Sedan kan det vara skönt att förstå varför man mår dåligt ibland: Har man blivit ’förgiftad’ av maten förblir man påverkad några dagar efteråt. Man är inte en dålig människa som borde skärpa till sig, utan man behöver rensa ur giftarna från kroppen med rätt mat och eventuellt äta lite extra enzymer ett tag.

Flera med nevrotiska besvär som ångest och depression har upplevt positiva resultat av att gå på diet. Ångesten försvinner, man upplever människorna runt sig som mer vänliga, livet blir lättare och gladare. Dieten kan göra att paranoida tankar och tvångstanker försvinner, ätstörningar blir hanterliga, och tankarna på självmord kan blekna. Flera och flera rapporterar också att demens kan försvinna med en gluten- och kaseinfri diet.

Beroende på hur svåra symptom man har, kan man givetvis ifrågasätta om det är värt att gå en en strikt diet. Ett förslag är att man – eventuellt efter att ha fått ett positivt svar på urinprovet – provar en strikt diet i 1-3 månader, så man känner hur livet kan vara när man inte ständigt tillför ämnen kroppen inte tål. Observera att man kan få abstinenssymptom första tiden och må sämre ett tag. Normalt handlar det om ett par veckor där man gradvis mår sämre för att sedan långsamt bli bättre. De flesta vill efter en månad se en förbättring. Märks ingen ändring efter 3 månader är det tveksamt om diet hjälper. Undantaget verkar vara schizofreni där det tar längre tid. Beroende på hur man upplever skillnaden kan man självklart välja att leva som normalt med lättare neurotiska besvär framför att krångla till det med diet. Fast det är värt att testa diet under några veckor för att uppleva skillnaden! Livet är mycket roligare i färg!

Publicerad Lämna en kommentar

Kan vårt psyke påverkas av maten vi äter?

Kosten styr vårt beteende och vårt psyke

Först kan det tyckas märkligt att någon kan reagera psykiskt på mat. Fast, vi har alla sett hur alkohol kan göra människor aggressiva. Alla som haft barnkalas hemma har väl också reagerat över vilken stark drog socker är, och med skräckslagen fascination stirrat på en skock sockerstinna barn utom kontroll. Kaffe gör oss pigga – eller skakiga om det blir alldeles för mycket. Våra läkemedel härstammar från medicinalväxter som ibland ingår i vanlig matlagning, om än i mindre mängder eller lägre koncentrationer.

Den norska läkaren Andreas Følling upptäckte redan på 30-talet hur barn med en särskild enzymdefekt fick svåra hjärnskador, och hur dessa skador kunde undvikas genom att sätta dessa barn på diet i tidig ålder. Det tog runt 30 år innan läkarkåren accepterade hans forskning och hans slutsatser. Idag kallas sjukdommen PKU (phenylketonuria) och alla nyfödda i hela västvärlden testas direkt efter födseln, så att dessa barn kan sättas på diet innan hjärnan blivit skadad. Med rätt diet utvecklas barnen normalt, men äter de som vi andra blir de allvarligt intellektuellt utvecklingsstörda. På 30-talet var PKU den vanligaste orsaken till intellektuell utvecklingsstörning,  Downs Syndrom är mer sällsynt än vad PKU var den gången.

Sedan några decennier är det känt att psykiska störningar, så som autism, schizofreni, bipolär depression, ADHD, adferdstörningar, ångest och depressioner, kan ha samband med att vissa biokemiska reaktioner inte fungerar optimalt i kroppen, men många drabbade känner inte till orsakssambandet och får en försämrad livskvalitet. Ändå sedan 1980-talet har många med god effekt behandlat dessa sjukdomar med en gluten- och kaseinfri diet. Dock har denna diet blivit mindre populär med åren, i takt med att allt fler ersättningsprodukter kommit ut på marknaden.

Denna hemsida vill informera alla drabbade och deras nära om hur vi kan bli sjuka av vanliga matvaror. Medan man från officiellt håll hävdar att vi alla får i oss tillräckligt med näringsämnen från maten, kan de med kroniska sjukdomar, därunder de med neuropsykiatriska sjukdomar, ha underliggande näringsbrister som skapar ett ogynnsamt läge i kroppen och ger oxidativt stress, enzymbrister, höga toxinnivåer och obalanser i signalsubstanser som ger olika symptom. En predisposition kan ligga i DNA eller epigenetik, men läget kan oftast förbättras med diet och individuellt anpassade kosttillskott.

Särskilt har gluten och mjölkproteinet (kaseinet) visat sig vara problematisk. I en kropp med oxidativt stress, kommer enzymer av typen DPP-iv (dipeptidyl peptidase-4) lätt att förstöras. Det gör att kroppen inte klarar av att bryta ner gluten och kasein. De båda kan då ge så kallade opioïda peptider som på sikt kan ge permanenta hjärnskador. Det är därför mycket viktigt att barn med denna typ problematik så snabbt som möjligt (helst före ca 8 års ålder) sätts på en diet utan gluten och mjölkprotein eller får enzymtillskott med höga nivåer av DPP-IV. Samtidigt kan man jobba med att ta ner den oxidativa stressen i kroppen.

Då gluten- och caseinfri diet (GFCF) blev populärt på 1980-talet var responsen mycket god. Många förvånades över hur snabbt barnen blev friska och hur många symptom som försvann.Man trodde ett tag att alla autister kunde bli helt friska. Idag är sanningen en annan, GFCF har tappat effekt. Rätt överraskande, då det ligger hyllmeter med forskning bkom rådet att äta GFCF. Medan GFCF på 80- och 90-talet innebar att mjölken ersattes med vatten som måltidsdryck finns det idag de som heller dricker mandelmjölk. Gluten, som förr byttes mot två varma mål eller på sin höjd majs- och riskex blir idag till glutenfritt bröd på teff, bovete och nötmjöl. Det finns även de som bakar bröd på mandelmjöl. Några väljer att köra ’Paleo’ istället för den traditionella GFCF, och det har ibland gett motsatt effekt, barnen blir sämre. Medan GFCF hade en vetenskaplig grund, är Paleo något som endast baserar sig på entusiastiska kokboksförfattare.

En möjlig förklaring till att GFCF har tappat effekt kom för några år sedan när en studie gjordes på polska autistiska barn. Man såg då att dessa barnen hade mycket höga halter av oxalat i plasma. De senaste tio åren har därför låg-oxalat diet (LOD) blivit stort bland de som naturligt vill behandla neuropsykiatriska sjukdomar. Teorien är att man tidigt i livet hamnar i oxidativt stress, och hamnar i en negativ spiral. Kroppen behöver extra näring, bland annat höga vitamin och mineraldoser för att bryta cirkeln, men man kanske har svårt att tillgodogöra sig detta från maten eller från syntetiska vitaminer. Oxidativt stress kan förstöra enzymer, och göra att kroppen har svårt att bryta ner proteiner och hantera toxiner. Mitokondrier tar skada, den oxidativa stressen ökar. Endast genom att ta stora mängder av aktiva kosttillskott och leva på LOD bryter man cirkeln, och idag kan många berätta hur autism, ångest, hjärndimma, trötthet och värk i leder och muskler har försvunnit efter ett tag på diet.

Paleo och keto är tyvärr hög-oxalat dieter som vi på denna sida till varna för. Om man har gått på paleo ett tag kan första tiden på LOD vara mycket svår. Kroppens första steg är att avgifta sig, och alla symptom blir därför värre den första tiden. Tyvärr tar det ofta flera år innan man ser tydlig förbättring med LOD. Dieten är ingen snabb väg till hälsa. Men det är helt ofarligt, och belöningen om man uthärdar är väl värd insatsen!

Psykisk ohälsa, gener eller otur?

Vissa psykiska sjukdomar, som schizofreni, har en tydlig ärvlig komponent. Är det kört då, om man kommer från en familj med dessa sjukdomar? Gener är endast predispositioner, de visar vilka svårigheter vi kan få i livet, men ger i sig inte sjukdom. Alla blir inte sjuka. Om bara en sjuk person visar sig bli frisk efter att ha fått en diagnos, visar det ju också att det är möjligt att bli frisk. Sedan vi alla är olika och har individuella problem kommer inte lösningen vara den samma för alla. Men det är alltid möjligt att bli bättre. Vården vill inte skuldbelägga och säger därför att kosten inte har betydelse, men missar då att man kan ge folk nytt hopp om de får veta sanningen! Schizofreni beror inte bara på otur, det går att bli bättre även från en så allvarlig diagnos.

Autism har ökat kraftigt senare decennier. Det betyder att det inte främst är gener som är orsak till sjukdomen. Att medicinera säger att kost inte har betydelse, visar bara att vi inte läst in sig på forskningen på fältet. Väldigt många autister blir fri från sin autism genom tillskott av vitaminer, mineraler och med rätt kost. Så gott som all bra forskning inom autismområdet har utförts av föräldrar till autistiska barn, och dessa har ett egetintresse i att få barnen friska, INTE i att sälja läkemedel. De ekonomiska drivkrafterna fattas, och ingen åker ut till medicinare för att berätta om dieter eller viktiga kosttillskott så som man skulle ha gjort om man hade kunnat sälja dyra mediciner.

Depression verkar vara det lättaste att bli fri från, men även här är standard i vården att dela ut läkemedel som i vetenskapliga försök har försumbar effekt.

Läkningsparadoxet

Ett stort missförstånd idag är att man inte har förstått och tagit till sig läkningsparadoxet. En sjuk kropp kan ha stora mängder toxiner i sig. Några alternativare pratar om ’detox’ och menar några dagar med pulverdryck, varpå man skall känna sig som en bättre människa. Tja, kanske fungerar om du är jättefrisk innan. Har man en allvarlig psykisk sjukdom lär inte en vecka med pulverdrycker göra skillnad. Dessutom kommer perioden när kroppen gör sig av med toxiner att vara besvärlig. Toxiner kan vara undangömda i fett, leder, blodkärl med mera. När kroppen får möjlighet att göra sig av med dem, frisätts de och kommer ut i blod och lymfa. Under avgiftningen mår man därför sämre.

Tar man ett kosttillskott och upplever en initial försämring, kan det bero på avgiftning. Är du osäker, ta en paus. När vågen av illamående/hjärndimma/aggression eller vad det nu är, är borta, hur mår du då? Blev det bättre efteråt? Ja då var det ett bra tillskott som din kropp behövde! Det låter lätt, men är oftast svårt. Är man mycket sjuk kommer det ta så lång tid innan man märker att man blivit bättre, och därför svårt att avgöra om kosttillskottet hade en positiv effekt. En grundregel är att starta mycket försiktigt med låga doser och tolka negativa reaktioner som avgiftning, prova gärna minst 3 månader innan du ger upp! Här pratar vi endast om vitaminer, mineraler och enstaka aminosyror. Dessa är ofarliga för kroppen. och våra kroppen har sätt att göra sig av med överskottet. Andra mediciner som inte naturligt hör hemma i människokroppen måste man vara försiktigare med! Faktisk skulle jag själv inte ta något tillskott av något ämne som inte naturligt finns i kroppen.

Samma sak gäller naturligvis dieter. Det finns skräckexempel på människor som åker runt i världen och berättar om sina hälsodieter och som själva mår dåligt av dem. Lyssna t.ex. på Trudy Scott  där hon berättar hur en paleodiet gjorde henne så sjuk att hon knappt kunde stå på benen. Likväl åker hon runt och berättar om hur bra paleo är för vår hälsa. Många berättar om hur de mått bättre av vegankost, men världen är full av de som efter några år som veganer mår dåligt och lämnar dieten. Lyssna t.ex. på Elliot Overton  eller Sally Norton. En nyfrälst vegan är säkert övertygande, men man bör fråga några som varit veganer länge, och tänka genom hur friska de verkar innan man tar till en extrem diet. Allra värst är dagens Superfood-entusiaster. Att äta stora mängder spenat, sötpotatis, nötter, rödbetor, quinoa och andra superfoods kan vara mycket skadligt i det långa loppet. De största entusiasterna verkar alla ha problem med ont i leder, ämnesomsättningen och kronisk trötthet. Det är ingen läkningsprocess, utan dessa människor blir bara sjukare ju längre de stannar på dieten. En bra diet kan ge övergående besvär, men på längre sikt (några års sikt) måste den ge dig bättre hälsa, eller också är det fel diet för dig!

 

 

 

Några referenser:

 

Børn med ADHD bør have testdiæt
»Vi observerede en dramatisk effekt hos to tredjedele af børnene. Hos disse børn forsvandt symptomerne fuldstændig,« siger professor og læge Jan K. Buitelaar fra Radboud Universitetet i Nijmegen

Anbefaler test-diett for ADHD-barn
Et utvalg på 40 barn med ADHD, de fleste gutter mellom fire og åtte år, gikk gjennom en spesialdiett i fem uker. Effekten var slående, rapporterer forskerne.
– Vi observerte en dramatisk effekt hos to tredjedeler av barna. Hos disse ble symptomene helt borte,

Diett mot ADHD og autisme
Spiste seg friske
Leo (4) og Ask (3) fikk nye liv da de la om kostholdet.

Varför ingen diet vid ADHD?, H Santelmann
Läkare med lång erfarenhet av kostomläggning hos barn berätter att gluten, mjölk, socker och tillsatsämnen ofta är boven vid ADHD och hyperaktivitet.

 

Youtube:

Jørgen Klaveness – Om sin autistiske sönn og kostholdet som endret alt

Some Parents Don’t Get It-Gluten and Autistic Spectrum

Vetenskapliga artiklar

”Probable etiology and possible treatment of childhood autism”, KL Reichelt, AM Knivsberg, G Lind and M Nødland, Brain Dysfunct, 4, 308-319, 1991
Økt mengde av enkelte peptider i urin hos barn med autistiske syndromer kan indikere at den genetiske predisposisjonen kan være en peptidase-defekt. Ut fra utskilt mengde peptider og respons på diett, vil man tro at casein og gluten er årsaksfaktorer. Dette bekreftes ved at IgA verdier ofte er øket mot disse proteinene. Det er også funnet bovine cm i urin og dialysevæske. Mer enn 2 års oppfølging av to grupper barn på diett, viser en fortsatt bedring for de som fortsetter å følge dietten, mens de som har forlatt dietten har hatt en markert tilbakegang.

”The ScanBrit randomised, controlled, single-blind study of a gluten- and casein-free dietary intervention for children with autism spectrum disorders”, Paul Whiteley, Demetrious Haracopos, Ann-Mari Knivsberg, Karl Ludvig Reichelt, Sarah Parlar, Judith Jacobsen, Anders Seim, Lennart Pedersen, Maja Schondel, Paul Shattock, Nutritional Neuroscience,Volume: 13 Issue: 2, Apr 2010, pp. 87 – 100,
There is increasing interest in the use of gluten- and casein-free diets for children with autism spectrum disorders (ASDs). We report results from a two-stage, 24-month, randomised, controlled trial incorporating an adaptive ’catch-up’ design and interim analysis. Stage 1 of the trial saw 72 Danish children (aged 4 years to 10 years 11 months) assigned to diet (A) or non-diet (B) groups by stratified randomisation. Participants were tested at baseline, 8, and 12 months. Based on per protocol repeated measures analysis, data for 26 diet children and 29 controls were available at 12 months. At this point, there was a significant improvement to mean diet group scores (time*treatment interaction) on sub-domains of ADOS, GARS and ADHD-IV measures. Multiple scenario analysis based on inter- and intra-group comparisons showed some evidence of sustained clinical group improvements after 24 months although possibly indicative of a plateau effect for intervention. Our results suggest that dietary intervention may positively affect developmental outcome for some children diagnosed with ASD. In the absence of a placebo condition to the current investigation.

”Effectiveness of the gluten-free, casein-free diet for children diagnosed with autism spectrum disorder: Based on parental report”, Christine M. Pennesi; Laura Cousino Klein, Nutritional Neuroscience, Volume 15 Issue 2 (March 2012), pp. 85-91
Studies on the gluten-free and/or casein-free (GFCF) dietary intervention for children with autism spectrum disorders (ASDs) suggest that some children may positively respond to implementation of the dietary intervention. Other research suggests that children diagnosed with ASD can be classified into subpopulations based on various factors, including gastrointestinal (GI) abnormalities and immune function.

Goodwin MS, et al. “Malabsorption and Cerebral Dysfunction.” Journal of Autism & Childhood Schizophrenia. 1971;1:48-62.
Reichelt KL, et al. “Childhood Autism: A Complex Disorder.” Biological Psychiatry. 1986 Nov;21(13):1279-90.
Shattock P, Lowdon G. “Proteins, Peptides and Autism: Part 2: Implications for the Education and Care of People with Autism.” Brain
Dysfunction. 1991;4: 323-334.
Knivsberg AM, et al. “Autistic Syndromes and Diet: A Follow-up Study.” Scandinavian Journal of Educational Research 1995; 39:
223-236.
Cade R, et al. “Autism and Schizophrenia: Intestinal Disorders.” Nutr Neurosci. 2000; 3, 57–72.
Knivsberg AM, et al. “A Randomised, Controlled Study of Dietary Intervention in Autistic Syndromes.” Nutritional Neuroscience. 2002
Sep; 5(4):251-61.
Lucarelli S, et al. “Food Allergy and Infantile Autism.” Panminerva Medica. 1995 Sep;37(3):137- 41.
Jyonouchi H, et al. “Evaluation of an Association Between Gastrointestinal Symptoms and Cytokine Production Against Common
Dietary Proteins in Children with Autism Spectrum Disorders.” Journal of Pediatrics. 2005 May;146(5):605-10.
Jyonouchi H, et al. “Dysregulated Innate Immune Responses in Young Children with Autism Spectrum Disorders: Their Relationship to
Gastrointestinal Symptoms and Dietary Intervention.”Neuropsychobiology. 2005;51(2):77-85.

 

 

”A randomised controlled trial into the effects of food on ADHD”,
Lidy M. J. Pelsser MSc, Klaas Frankena MSc, PhD, Jan Toorman MD, Huub F. J. Savelkoul PhD, Rob Rodrigues Pereira MD, Jan K. Buitelaar MD, PhD, Child & Adolescent Psychiatry, January 2009, Volume 18, Issue 1, pp 12-19
The aim of this study is to assess the efficacy of a restricted elimination diet in reducing symptoms in an unselected group of children with Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Dietary studies have already shown evidence of efficacy in selected subgroups. Twenty-seven children (mean age 6.2) who all met the DSM-IV criteria for ADHD, were assigned randomly to either an intervention group (15/27) or a waiting-list control group (12/27). Primary endpoint was the clinical response, i.e. a decrease in the symptom scores by 50% or more, at week 9 based on parent and teacher ratings on the abbreviated ten-item Conners Scale and the ADHD-DSM-IV Rating Scale. The intention-to-treat analysis showed that the number of clinical responders in the intervention group was significantly larger than that in the control group [parent ratings 11/15 (73%) versus 0/12 (0%); teacher ratings, 7/10 (70%) versus 0/7 (0%)]. The Number of ADHD criteria on the ADHD Rating Scale showed an effect size of 2.1 (cohen’s d) and a scale reduction of 69.4%. Comorbid symptoms of oppositional defiant disorder also showed a significantly greater decrease in the intervention group than it did in the control group (cohens’s d 1.1, scale reduction 45.3%). A strictly supervised elimination diet may be a valuable instrument in testing young children with ADHD on whether dietary factors may contribute to the manifestation of the disorder and may have a beneficial effect on the children’s behaviour.

Title:The effect of diet supplementation on children with ADHD. (c2012)
Author:Saab, Linda, Master thesis
Nutritional management as related to ADHD is one aspect that has been neglected in Lebanon. This project investigates the influence of diet, without medication or behavior alteration, on children with ADHD. A case study was conducted on a 9 year old boy attending in a private school in Beirut who was diagnosed with ADHD. The participant had food additives, refined sugars, casein, gluten, and foods with salicylates removed from his diet and an increased intake of essential fatty acids (omega 3 and omega 6). The study that lasted 5 weeks aimed to observe the effects of this special diet on the boy’s hyperactivity, impulsivity and inattention. The diet proved effective in that diet modification played an effective role in the management of ADHD and hence should be recommended to students with similar conditions.

Jaswinder Kaur Ghuman: “Restricted elimination diet for ADHD: the INCA study,” The Lancet 5. februar 2011.
Psychopharmacological and psychosocial treatments are evidence-based treatments for attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD). However, concerns about side-effects of psychoactive drugs, and barriers to access to and commitment needed for psychosocial treatments, often lead to consideration of other interventions. 1 One such intervention relates to the tenet that hypersensitivity or intolerance to foods or additives is a risk factor for ADHD.

”Effects of a restricted elimination diet on the behaviour of children with attention-deficit hyperactivity disorder (INCA study): a randomised controlled trial”,Lidy M. Pelsser, Klaas Frankena, Jan Toorman, Huub F. Savelkoul, Anthony E. Dubois, Rob Rodrigues Pereira, Ton A. Haagen, Nanda N. Rommelse, Jan K. Buitelaars, Lancet. 2011;377(9764):494-503.
A restrictive diet for children suffering from ADHD can be so beneficial that many of them can stop taking medicine altogether, according to a Dutch study published in The Lancet this year. The research involved 100 children aged four to eight. Fifty of them followed an elimination diet – removing all known problem foods until some of them consumed only rice, turkey, pear, vegetables and water. After five weeks, two-thirds of the children on the special diet no longer had any behavioural problems. There was no difference in the behaviour of the control group on a ’healthy’ diet. The children were followed for a year, with foodstuffs being added back into their diet to determine what caused the hyperactive reaction. (IgG tests were found not to be helpful compared to food challenges, which is what we have been saying for years.)
The researchers found ’considerable effects of a restricted elimination diet … with equal effects on ADHD and oppositional defiant disorder’. They concluded that ’dietary intervention should be considered in all children with ADHD, provided parents are willing to follow a diagnostic restricted elimination diet for a five-week period, and provided expert supervision is available.‘ The Few Foods Diet used by the Dutch study is not new but it is the first time it has been trialled on so many children for such a long time. This is the tenth study to show that between 60% and 100% of ADHD children can improve on diet if you get the diet right.

”The Role of Gluten in the Etiology of Neurodevelopmental Disorders: Opioid and Immunological Mechanisms.”, Nutritional Perspectives: Journal of the Council on Nutrition . Apr2007, Vol. 30 Issue 2, p16-25. 7p., Loscalzo, Ritamarie
GLUTEN, A PROTEIN FOUND IN MOST CEREAL GRAINS, is perhaps the protein consumed in greater quantities than any other protein. It has long been known that a small percentage of the population is intolerant to gluten, and gastrointestinal upset, including diarrhea, bloating and flatulence result from its consumption. Less widely known is that gluten intolerance actually affects a larger population than originally thought and the gastrointestinal effects may not be present until further along in the course of the disease. Initial presenting signs may be far removed from the small intestine, and may affect any other body system. Most common systems to be effected are the central and peripheral nervous systems, the dermatological system and the endocrine system. Neurodevelopmental disorders in children have reached almost epidemic proportion, and have been linked to gluten intolerance. This paper explores the mechanism by which gluten effects the clinical presentation in neurodevelopmental disorders, ranging from ADHD to autism.