Författare: MatochPsyke

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Steg 1: Enzymer och diet

Trienza enzymer för att smälta fett, protein och kolhydrat DPP IV

Biologiska behandling av NPF

Vi skrev tidigare om att en grupp autister reagerar på gluten och casein. Under många år var det populärt att prova glutenfri och kaseinfri diet. Det är fortfarande bra att i en övergångsfas reducera de opioida peptider som bildas av mjölk och mjöl. Opioida peptider är små molekyler som verkar på centralnervsystemet på liknande sätt som opium. Självklart är det i längden skadligt att gå runt i ett opiumsrus. Man kan ta bort opioida peptider genom diet, eller genom tillskott av enzymer.

Matsmätningsenzymer

Det finns många olika enzymer på marknaden, men de flesta har mycket liten effekt. Enzymerna måste tåla sura miljöer, så de kan överleva magsäcken och verka även i tarmen. De flesta produkter misslyckas redan här. Dessutom vill vi ha enzymer som specifikt hjälper till med opioida peptider, och då måste enzymet DPP-IV finnas med. Man behöver oftast ett brett enzymkomplex med proteaser, amylase och lipase, då många med NPF har dålig matsmältning. Många har fått olika matallergier och intoleranser som följd av en inflammerad tarm, och då kan ett brett enzymkomplex vara mycket positivt. Allt eftersom tarmen läks, kan enzymer fasas bort, men det tar tid. 

De enzymer jag rekommenderar för personer med NPF är i första hand TriEnza. Det finns ett par andra produkter på marknaden, men väljer du något annat så kolla att det innehåller enzymer som bryter ned gluten och kasein. 

Enzymerna bryter ner opioida peptider. Det är bra, för att gå runt i ett opiumrus är skadligt för hjärnan. Men det är vanligt att man får abstinens. Man behöver därför börja försiktigt. Första veckan tar man en kapsel. Sedan kan man ta två nästa vecka. Öka bara långsamt, ev kan man samtidigt fasa ut gluten och kasein i maten. 

Normalt tar man en kapsel vid varje större måltid. Beroende på hur väl man lyckas hålla en GFCF-diet kan man behöva större doser. Vissa autister vill inte ha ändringar i sitt kosthåll, och då kan man behöva gå upp till 4 kapslar 3-5 gånger dagligt. 

Diet

GFCF, glutenfri, caseinfri diet är svårt. Man får läsa på, då många med NPF är mer kännsliga än de med celiaki. De flesta med celiaki kan äta vetestärkelse, men det är inte alltid fallet om man har NPF. Kasein/casein är proteinet i mjölken. Kasein finns i mjölk, grädde, ost och smör. Några tål ghee, men inte alla. Utmaningen är att även små mängder gör att man inte får önskad effekt av dieten. Även om man samtidigt tar enzymer, bör mängden gluten och kasein reduceras. 

För 30 år sedan gav GFCF oftast god effekt. Det är itne fallet längre. Man kan spekulera i om det beror på vad man ersätter gluten och kasein med. Som ni kan läsa om i de inledande blogginläggen, är oxalat en faktor vid NPF. Man får inte ersätta grädd ost med cashewost! Eller vete med quinoa eller mandelmjöl. Man kan göra bröd på majs, ris eller kokos, men många väljer att inte äta bröd. Kasein finns i mängder av matvaror och nästan alla färdigrätter. Tänk dock på att man inte behöver vara kaseinfri resten av livet. När man har reducerat oxalat kan man ofta introducera i alla fall lite kasein, ev tillsammans med enzymer.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Biologiska behandlingar av neuropsykiatriska funktionsstörningar (NPF). Steg 0.

Har du jobbat dig genom våra inledande blogginlägg, så vet du att vi ser på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som somatopsykiska. Vi tror näringsbrister ger mentala och kognitiva störningar. Psykologiska behandlingsmetoder är jättebra, och kan bidra till att man mår bättre, men lär inte lösa grundproblemet. Medicinska behandlingar kan maskera problemen, men leder i längden snarare till större obalanser och olika former för biverkningsproblematik.

Ingen one-size-fits-all

Jag skulle vilja ge er ett protokoll här. Kanske kunde det vara olika för depression, ADHD och autism. Men, vi funkar inte så. All behandling måste individanpassas. Det finns vissa viktiga principer, men man måste själv — ev tillsammans med en behandlare — hitta vägen fram. Dessutom är det oetiskt att erbjuda behandlingar för allvarliga sjukdomer på det sättet. Däremot får man erbjuda råd och tips för att må en bättre matsmältning, och ni som läst våra inledande blogginlägg vet att en god matsmältning = frisk tarm = bättre upptag av sulfat + mindre oxalat. Genom att fokusera på att optimera tarmens funktion, kan vi ofta även se förbättringar inom kognition, socialt samspel, smärta i kroppen och mycket annat!

Jag har full förståelse för att människor i livskris inte orkar läsa mina inledande blogginlägg, de är tunga och träiga. De är där för att ni ska kunna förstå bakgrunden; för att alla ska förstå och känna sig trygga med att denna bloggen bygger på vetenskap. Allt har stöd i den vetenskapliga forskning man hittar på Pubmed, en amerikansk databas med all publicerad västlig medicinsk forskning. Men man behöver inte ha en doktorgrad i biokemi eller cellbiologi för att experimentera med olika kosttillskott och dieter!

Ha realistiska förväntningar!

Biologiska system är tröga. Har man fått ont i ledar senaste åren, kan man bli av med smärta på 6-12 månader. Jobbar man med ASD (austism spektrum störningar) tar det längre tid att se effekt. Man får vänta 1-2 år innan man är säker på att något har effekt. Däremot finns det tester och det kommer även finnas tecken på att man är på rätt väg redan inom några månader.

Att jobba med att balansera sin biokemi gör inte att man ändrar personlighet! Ibland möter jag människor som är rädda eller motståndare av att jobba med kosttillskott. De är stolta av att vara som de är! Men det vi jobbar med är att rätta till näringsbrister, så man kan bli fri från smärta, från ångest och obehag. Förvirring och störningar kan försvinna så den du är innerst inne kan nå sin fulla potential. Ingen tappar personliga egenskaper av att må bättre, tvärt om är det när kroppen mår bra som man fullt ut kan leva det liv man vill leva.

Innan vi startar:

Sedan det tar så lång tid att se effekt av den här typen av behandling, är det viktigt att börja med att sätta upp en lista på alla sina symptom och alla besvär man vill bli av med. Skriv ned allt från insomningsbesvär, allergier, träningsintolerans, hjärndimma, migrän till oförmåga att veta vad man säger när man möter människor.

En annan bra sak att göra är en matdagbok. Jag brukar säga skriv ner allt du äter en torsdag + fredag + lördag. Du behöver inte väga maten, men gör ett anslag för hur mycket du äter av allt. Fuska inte, det handlar inte om att vara duktig, du behöver inte imponera på andra än dig själv. Eller ditt framtida själv.

Dieter?

Är du vegan? Carnivore? Det går bra vilket som! Har du celiaki? Undvik gluten. Kraftiga allergier? Undvik att du blir jättesjuk. Naturligtvis ska du inte äta det som gör dig sjuk. Men var försiktig, det finns de som känner av symptom efter att ha ätit något och sen tar bort det. Tillslut finns knappt något kvar att äta. Man måste känna till att man ibland blir sjuk direkt efter en måltid utan att det nödvändigtvis var något med den måltiden som gjorde dig sjuk. Jag skulle vilja att du utmanar dig själv lite lagom, se om det går att ta tillbaka matvaror du har sorterat bort, för att äta för ensidigt är inte bra.

Några barn (och vuxna) är kräsna. De vill bara ha några enstaka matvaror. Då får man tänka till. Får de i sig tillräckligt av alla näringsämnen? Går det att snika in flera matvaror? Vad äter de? Det finns autister som bara äter pizza, ostsmötgåser och mjölk. Då är de höga på opioida peptider. Man får gå mycket varligt fram med att reducera. När mängden opiater i kroppen sjunker, kan de få abstinens. Det är obehagligt! Man kan ge enzymer som hjälper till att bryta ner gluten och kasein. Enzymerna kommer minska mängden toxiner, men kan samtidigt ge abstinens. Därför kan det vara klurigt att tolka reaktionerna på enzymerna. Man måste trappa upp mycket långsamt och försiktigt!

Mediciner och andra kosttillskott

Normalt är det inget problem att fortsätta ta sina mediciner samtidigt som man tar kosttillskott. Du kan fråga din läkare, men de flesta tror inte kosttillskott gör någon som helst skilnad i kroppen, så de har ingen åsikt i frågan. Det enda du INTE får fortsätta ta är stora mängder C-vitamin! Askorbinsyra (=C-vitamin) kan omvandlas till oxlat om kroppen är i oxidativ stress, därför rekommenderas max 250mg per dag. Syntetiska tillskott kan ibland minska upptaget av biotillgängliga ämnen. Var därför lite försiktig med att ta multivitaminer eller multimineraler.

Med denna inledning kastar vi oss över ”protokollet”!

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Oxalat

Studier har visat att autistiska barn har lägre halt av sulfat i plasma än kontrollgruppen. Man jobbade med sulfat-studier i många år, innan man började förstå att sulfat och oxalat delar samma transportmolekyler, alltså de molekyler som transporterar runt ämnen i kroppen från där de tas upp till där det finns ett behov. Transportproteinerna finns mer eller mindre överallt i kroppen, då sulfat är så viktigt i så många processer överallt. Då transportörerna inte skiljer mellan sulfat och oxalat, kommer de binda till det det finns mest av. En hög nivå av oxalat relativt sulfat gör att sulfat förträngs. Därmed kan ett giftigt ämne som oxalat fraktas in överallt där sulfat behövs.

I en studie i Polen 2006, såg man att barn med autism hade 3 gånger högre oxalatnivåer i plasma än kontrollgruppen, och även 2.5 gånger högre koncentration av oxalat i urin. Mängden oxalat gjorde att transportproteinerna fraktade runt oxalat istället för sulfat. Kroppen fick brist på sulfat, och det låg bakom de många neuropsykiatrisk symptom man såg i autism. Susan Owens startade en grupp på Yahoo, där unga vuxna och föräldrar till barn med olika neuropsykiatriska besvär delade med sig av sina erfarenheter av låg-oxalat diet (LOD). Bilden uppsummerar det man såg efter en tid på dieten:

Barnen blev mer sociala, Kognitionen (tanker och förståelse) förbättrades, Barnen fick en bättre förmåga att leva sig in i rollekar, De blev gladare och nöjdare, fick ett större ordförråd, lärde sig prata med flera ord, blev mindre rigida och beroende av rutiner, osv.

Susan uppsummerade det som :
”…this diet can be an amazing peeling off of layers of dysfunction. Parents have described this as being like peeling off the dead layers of an onion to get to the sweet stuff inside. They learned that there was a child underneath that was hiding behind the dysfunction and that child can gradually appear as the toxicity of the oxalate leaves. There were a lot of courageous parents at the beginning of our project when no one knew what would change, and they showed us what could happen as this toxicity gradually left. We are just so grateful to them.”

Oxalat ger smärta och inflammation

Oxalat är ett mycket enkelt molekyl. Det binder till kalcium och andra mineraler. Det kan bilda krystaller under vissa förhållanden, inklusiva när det hamnar i ärrvävnad och i leder. Krystallerna kan kännas som smärtsamma och irriterande, och de skapar inflammation. Ligger krystallerna i leder eller i urinrör, ger de upphav till smärta. Det är välkänt att tex vulvodynia har samband med oxalat.

Det finns flera källor till oxalat. Dels finns det oxalat i vår mat. Rabarber, spenat, sötpotatis, mandlar och nötter, rödbetor och kakao är bara några extrema källor. En inflammerad tarm gör också att kroppen tar upp mer oxalat från maten, då permeabiliteten ökar. Sannolikt äter dock de flesta autister inte mer oxalat är andra. I tillägg till den oxalat som finns i maten, producerar kroppen oxalat. Några producerar mer oxalat än andra. De är vad vi kallar endogena producenter.

Endogen produktion av oxalat

Medan alla producerar någon mängd oxalat, kan näringsbrister göra att man producerar mycket mer än normalt. Det handlar om hur kroppen hanterar ämnene glykolsyra och glyoxylat. För att reducera mängden oxalat, behöver man jobba med mer än bara diet. Särskilt har tillskott av P5P (en biotillgänglig for för vitmin B6) och TTFD (tiamin tetrahydrofurfuryl disulfid) visad ge effekt. Det är inte ovanligt att brist på vitamin B6 och vitamin B1 förekommer samtidigt, då en brist på vitamin B6 kan göra att kroppen hamnar i ett läge där det behövs mer tiamin än annars, så man med tiden får brist även på tiamin (vitamin B1).

Ofta börjar problemen efter en överbelastning av immunsystemet. Det kan vara virus, bakterier, vacciner, men även antibiotika, fungicider eller läkemedel kan skapa oxidativt stress och utsätta lever och avgiftningssystem för för stora belastningar och tömma förrådet av glutation, kroppens egen antioxidant. Glutation kan nytillverkas, men kräver stora mängder cystein och B6. Finns inte tillräcklig med vitamin B6, startar en negativ spiral, där flera proteiner och enzymer inte produceras som de ska och den oxidativa stressen ökar. Och, när mängden oxalat ökar, minskar mängden cystein, och den negativa trenden förstärks.

Från psykodynamik till en grundläggande förståelse av autism

De som läst alla blogginlägg, har nu läst hur förståelsen av autism har gått från att man anklagade mammorna för att vara känslokalla till att förstå att sjukdom eller andra stora belastningar på kroppen medför näringsbrister som växer till allvarliga problem. En infektion hos ett litet barn, kan hos ett ofärdigt immunsystem medföra en brist på vitamin B6. Då kommer kroppens biokemiska processar ändras. Några processer går långsammare, andra backup processar försöker ta över. Men det kräver mer av andra näringsämnen, och snart får man även brist på vitamin B1. Kroppen blir inflammarad, och tarmen släpper genom mer. En läckande tarm ger större upptag av oxalat, och inflammationen i tarmväggen gör att sulfat finns i riklig mängd i tarmen. Sulfat-transportproteiner stängs av, mindre sulfat transporteras runt. Oxalat lagras in i kroppens organ. En större mängd opioida peptider finns i blodomloppet, och de försvinner endast långsamt ur systemet. Under tiden skapar de problem för centralnervsystemet, påverkar smärtkänslan, matsmältningen och ger även hjärnskador på lång sikt.

Den negativa spiralen kan stoppas. Man kan återfå sin hälsa, i alla fall i stor grad. Ju tidigare i livet man ändrar, ju bättre brukar det gå att få tillbaka full funktion.

Hur vet man om oxalat är mitt problem?

Inte alla autister har problem med oxalat. Autism är en diagnos som ges efter att ha studerad ett beteende, därför kommer det finnas olika grundorsaker till autism. Några barn drabbades av syrebrist i samband med förlossning, eller har utsatts för trauma. De barn som troligen har best effekt av att jobba med oxalat, är barn som utvecklades normalt tidigt i livet, men senare stannade i utvecklingen. Barn som föddes med låg födelsevikt kan ha drabbats av infektioner redan i fosterstadiet. Andra fick infektioner eller vacciner tidigt i barndomen, och en försämrad utvecklingskurva efter efteråt. Det är i första hand dessa barn – och vuxna – som kan uppleva förbättringar i sin hälsa genom att reducera oxalat i kroppen.

Det finns tester man kan göra, men de är dyra och det är krångligt att tolka testresultatet. Om ni gärna vill göra ett test, så kontakta info@matochpsyke.se . Annars går det ju utmärkt att prova på låg-oxalat utan att ha gjort något test.

Oxalat, mer än bara autism-koppling

När man började skapa olika grupper på Yahoo, Facebook och liknande, fick man också en annan förståelse för bredden av symptom vid sulfatbrist och oxalatförgiftning. Naturligtvis var det många föräldrar som själva valde att äta samma mat som sina barn. Några tok samma kosttillskott. Berettelser flömmade in, många berättar hur de blev av med sin migrän, några slutar snarka, många går ner i vikt, jättemånga får mindre ont i knän, höfter och andra leder. Idag ser vi hur många grupper har upplevd hälsovinster genom att reducera oxalat. Den största gruppen har ont i kroppen. Många upplever mindre hjärndimma, sover bättre, känner sig lugnare, ja, det är väldigt många hälsoproblem som minskar när man reducerar oxalat!

Referenser

The low-oxalate diet

https://www.vuvatech.com/blogs/care/foods-that-help-vulvodynia-the-low-oxalate-diet?srsltid=AfmBOooWp_y11tPiU4kJktmaYIV_xj0F25gYqAs1GTpAcj4U3WdY6d85

https://www.facebook.com/groups/TryingLowOxalates

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Sulfat-brist; Mot en större förståelse for autism

Vi skrev tidigare om opioida peptider i urin och om hur en diet fri från gluten och kasein kan ge autistiska personer en kraftig utvecklingskurve på flera områden, socialt, kognitivt och kommunikativt . Medan alla personer får en förhöjd halt av opioida peptider i plasma efter ett måltid som innehåller gluten och kasein, vill halterna snabbt reduceras hos de flesta, men förblir höga hos schizofrena och autister. Man misstänkte att orsaken var brist på vissa enzymer och ev att fenol sulfotransferase, PST, inte förekom i tillräcklig mängd.

Opioida peptider kan vidare modulera upptaget av L-cystein genom aktivering av my-opiat-receptorer. När cystein minskar i kroppen, minskar samtidigt kroppens egen antioxidant, glutation, samt metyl-donatorn S-adenosylmethionine (SAMe). Vi får det man kaller låg metyllering. Oxidativ stress och inflammation ökar. För de med förhöjda halter opioida peptider, kan en gluten och kaseinfri diet ge mindre inflammation och mindre fria radikaler när mängden glutation normaliseras.

Vid urinanalys upptäcktes också att de flesta autister med förhöjda peptidnivåer också hade högre pH i urin, något man förknippade med en störd sulfatmetabolism. Man pekade på att det förhöjda peptidnivåen igen kunde ha samband med en defekt i ett enzym PST, phenol-sulfur transferase. PST är ett viktigt detoxifieringsenzym som behövs för att bryta ner och forsla bort gifter från kroppen.

Rosemary Waring ser skillnader i sulfatmetabolismen hos autister

Mycket av vår biokemi handlar om att sulfatering. Waring såg att autister hade lägre halter sulfat i blodet, men högre halter av sulfat, sulfit och thiosulfat i urin. Kroppen, som hade behov av sulfat, dumpade sulfat i urin. Då sulfater hjälper till att avgifta kroppen, sågs detta som allvarligt.

Med för lite sulfat i kroppen, blev det en brist på flera svavelhaltiga ämnen, som cystein, methionin, taurin, glutation, och sulfateringskapaciteten minskade. Det påverkar i stor grad tarmslemhinnan. Reducerad sulfatering ger inflammation och läckande tarm. En inflammerad tarmslemhinne gör att det lokalt kommer finnas mycket sulfat från avsöndrat glycosaminoglykan (GAG). Den höga halten sulfat i tarmen gör att sulfat transportproteinerna stängs av sedan kroppen ser ett överskott, och sulfattransporten i resten av kroppen reduceras. Sämre sulfatering ger lägre produktion av olika enzymer i tarmen, proteiner bryts inte ner i tillräcklig grad. Mer peptider tas upp i kroppen, som förstärker sulfatbristen.

Låg aktivitet av fenol-sulfotransferase medför en ökad mängd aminer och fenoler som kan uplösa migränanfall. När Waring undersökte autistiska barn som även hade migrän, såg hon att de i hade låg PST aktivitet. Dessa barn reagerar dåligt på mat som innehåller fenoler, catekolaminer och flavonoider. För dessa barn har Feingold dieten har god effekt.

Waring såg Epsom salt som ett sätt att kringgå den bristfälliga sulfattransporten i autism. Genom att bada i magnesiumsulfat tas sulfat upp genom huden. Kroppens behov av sulfat fylls på, och då kunne kroppen börja producera mer glutation, vilket kunna sänka inflammationen och läka tarmen. Många började behandla sina barn genom bad i epsom salt efter Warings studier. Epsom salt är magnesiumsulfat, och båda magnesium och sulfat kan tas upp genom huden. Magnesiumsulfat kan ge obehag om man börjar med för höga doser, men om man börjar med små mängder och kort tid i badet berättade föräldrar att effekten var god!

Man misstänker att läckande tarm gör att mer proteiner och peptider tas upp, också opioida peptider tas upp i större grad än hos kontrollgruppen. Dessa peptider kan påverka socialt tillbakadragande, okänslighet för smärta, och ovanliga reaktioner på stimuli som ses hos autister. Waring föreslog också att använda matsmältningsenzymer för att förbättra näringsupptaget och hjälpa till att bryta ner peptider. Man har sett att autister har mindre magsyra och mindre matsmältningsenzymer än andra, så tillskott kändes naturligt. En föräldragrupp som testade olika matenzymer skrev sedan en bok om sina samlade erfarenheter. De konkluderade med att rätt matsmältningsenzymer, innehållande bland annat DPP-IV, var en stor hjälp och gav väldigt positiva effekter på barn och vuxna. Enligt Autism Research Institute är matsmältningsenzymer de kosttillskott som ger bäst effekt vid Asperger.

Waring menade själv att en strikt glutenfri, kaseinfri (GFCF) diet var att föredra. Hon tyckte man skulle utvärdera tidigast efter 6 månader. Gärna kan man ta tillskott at zink, vitamin B6, molybden och bada i epsom salt också.

På 80- och 90-talet var GFCF en viktig behandlingsmodell för autism. Många rapporterade om mycket bra effekt. Idag är erfarenheterna lite mer blandade. Man kan spekulera runt om GFCF betyder något annat idag. På 90-talet betöd glutenfritt att man i större grad åt gårdagens middag till frukost, och bytte ut kakor med snacks eller sötsaker. Idag finns det de som bakar på mandelmjöl, quinoa, amarant och hasselnötsmjöl. Alla extrema hög-oxalat produkter. Veganrörelsen gör att det är lättare att hitta mjölkproteinfria färdigprodukter, men man får lusläsa innehållsförteckningen, då det kan innehålla natrium-kaseinat och andra dolda kasein-källor. Att GFCF har blivit en hög-oxalat diet kan kanske förklara att dieten inte längre är lika verksam och därför hellre inte lika populär.

Referenser

J Nutr Biochem. 2014 Oct;25(10):1011-8. doi: 10.1016/j.jnutbio.2014.05.004. Epub 2014 Jun 6. Food-derived opioid peptides inhibit cysteine uptake with redox and epigenetic consequences. Trivedi MS1, Shah JS1, Al-Mughairy S1, Hodgson NW1, Simms B1, Trooskens GA2, Van Criekinge W2, Deth RC3.

RH Waring, LV Klovrza ”Sulphur metabolism in autism”, J Nutr & Environ Med, (2000) 10, 25-32, Review art. , se ref däri.

Physician’s Perspective: Treating ASD

Enzymes for Autism and Other Neurological Conditions, Karen DeFelice, 2008, ISBN 0972591850, 9780972591850

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Pusselbitar runt schizofreni och autism; opiöida peptider

Jag nämde tidigare Karl Ludvig Reichelt, forskare vid Rikshospitalet i Oslo. Han jobbade med att hitta grundorsaker till allvarliga sjukdomar som schizofreni och autism. Hans specialkompetens var analys av peptider. Maten vi äter består till viss del av protein. Protein är långa kedjor med aminosyror, i allt 20 eller 22 olika, beroende på hur man räknar. När kroppen bryter ner protein, sker det med hjälp av enzymer som spjälker protein till peptider som är kortare fragment av aminosyrakedjor. Några av dessa peptider kan påverka vårt psyke. Reichelt analyserade urin från många med olika sjukdomar samt från kontrollpersoner, och kunde se skillnader i mängden peptider i urin samt korrelera detta med symptom.

Historisk tillbakablick på schizofreni-forskningen

En vanlig orsak till psykoser runt förre sekelskifte var pellagra. Hoffner uttrycker det såhär : If vitamin B-3 (nicotinic acid and/or nicotinamide) were removed from our food, we would all become psychotic within one year. Senare kom många studier runt nutrition och psykoser.

Intressant material kom också från epidemiologiska studier. Dohan skrev om områden av världen där schizophreni var ovanligt, som Papua Ny Guinea, Solomonöarna och Mikronesia. Schizofreni är inte observerat i folkgrupper som levde på traditionellt vis. I kystområden där kosten var påverkat av väst-Europa, och man åt gluten, är schizofreni lika vanligt som i västliga land. Dohan skriver också om fall av akuta psykotiska episoder där folk från inlandsstammer kommer till plantager för att jobba, äter bröd, blir sjuka. När de flytter tillbaka in i regnskogen försvinner de psykotiska symptomen gradvis. Senare skriver Dohan om hur känsligheten för schizofreni troligen hänger samman med genetiska faktorer. Det finns en känslighet för opiöida peptider från gluten.

Opiater och opiöider

Ett antal studier har tittat på hur opiater och opium-liknande ämnen, -opiöider-, påverkar psyket. Panksepp har stått bakom flera av de stora genombrotten. De har sett på hur opiater och opioider påverkar ångest och socialt samspel hos olika djurslag.

När man också såg hur halten av opioider var särskilt höga hos de värst drabbade patienterna, väcktes tanken att en oförmåga att bryta ner vissa peptider i maten kunna orsaka sjukdom. Om dessa peptider gav liknande påverkan på centralnervsystemet som man sett opiater ge i djurförsök, kunne man tänke sig att en diet fri från gluten och kasein skulle kunna minska belastningen hos de patienter som hade höga peptidkoncentrationer i urin. Höga peptidkoncentrationer i urin sågs hos patienter med schizofreni, autism och i Retts syndrom.

Kostförsök

På en institution för autistiska barn gjordes det första kostförsöket. 10 barn ingick i försöket, och 10 barn utgjorde kontrollgruppen. Dieten var strikt fri från gluten, gliadin och mjölkprotein. Barnen blev observerade över en period på ett år, och kan mätte också peptid i urin under försökstiden. Alla barn hade onormala mängder opioida peptider i urin när försöket påbörjades, men det normaliserades för barnen på diet. Barnen på diet fick stora förbättringar i sociala, kognitiva och komminakativa förmågor. En uppföljning efter 4 år visade försatt utveckling inom alla områden, men i lägre takt än under första året.

Det har varit känslosamt för mig personligen att få möta vissa av dessa försökspersoner och deras familjer. Bakom alla dessa torra publikationer finns det verkliga människor, viss liv drastisk ändras av dieten. Vad tänker ni när ni läser abstract av typen: ”The young girl’s behaviour and skills were registered before diet, after one year and after two. Over the period of two years the girl changed from being severely withdrawn to a normally communicating child who enjoys the company of others. The child’s linguistic and cognitive skills also increased simultaneously”.

Flera kostförsök är senare utförd på andra håll i världen, med liknande resultat. Dieten kallas på engelska GFCF, gluten free, casein free, och har varit populär i västvärlden sedan 80-talet.

Referenser

SS Kety, Dietary factors and schizophrenia, in Clinical Influences on Behavior. Study group on Chemical Influences on Behavior (eds Churcill), London, 76-88, 1970

FC Dohan, EH Harper, MH Clark, RB Rodrigue, V Zigas, Where is schizofrenia rare?, Lancet, 9 Jul, 101, 1983

J Panksepp, BH Herman, T Vilberg, P Bishop, FG DeEskinazi, Endogenous opioids and socail behavior, Neurosci & biobeh rev, 4, 473-487, 1980

Lensing P, Schimke H, Klimesch W, Pap V, Szemes G, Klingler D, Panksepp J. Clinical case report: opiate antagonist and event-related desynchronization in 2 autistic boys. Neuropsychobiology. 1995;31(1):16-23. PubMed PMID: 7708177.

Sahley TL, Panksepp J. Brain opioids and autism: an updated analysis of possible linkages. J Autism Dev Disord. 1987 Jun;17(2):201-16. PubMed PMID:3038836.

Knivsberg AM, Reichelt KL, Høien T, Nødland M, A randomised, controlled study of dietary intervention in autistic syndromes, Nutr Neurosci. 2002 Sep;5(4):251-61.

AM Knivsberg, KL Reichelt, M Nödland, T Höien, Autistic syndromes and diet: a follow-up study, Scand J Edu Res, 39:3, 223-236, 1995

P Whiteley et al, the ScanBrit randomised, controlled, single-blind study of a gluten- and casein-free dietary intervention for children with autism spectrum disorders, Nutritional Neuroscience, April 2010, vol 13, no 2, 87-101

WH Reichelt, AM Knivsberg, M Nödland, M Stensrud, KL Reichelt, Urinary Peptide levels and patterns in autistic children from seven countries, and the effect of dietary intervention after 4 years, Dev Brain Dysfunc, 1997, 10, 44-55

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Många pusselbitar vid autism

Autism Research Center, Effect of most used drugs and nutrients on autism behavior

Under de senaste 100 åren har forskningen långsamt gett oss bättre och bättre grepp om grundorsakerna till autism. Autism var länge betraktad som en psykos orsakad av tidiga trauma. ’Kylskåpsmammor’ var ett begrepp för mödrar som inte riktigt klarade av att fostra sina barn rätt och istället orsakade infantil autism. Kanske är det just därför så mycket av den tidiga och banbrytande forskningen är utförd av föräldrar! I frustration över skuldbelägganden och samhällets bristande förståelse och hjälp har föräldrar och föräldranärverk alltid varit centralt i autism-forskningen.

Bernhard Rimland – biokemiska obalanser

Rimland, som var doktor i psykologi, fick en autistisk son. Han revolutionerade synen på autism, genom att visa att autism inte är en psykologisk störning utan en biologisk sjukdom. Han skrev böcker om sina upptäckter och startade de första föräldranätverken där föräldrar kunna utbyte tanker och erfarenheter. Han stiftade organisationen Autism Research Institute som samlar praktisk information och utgör ett nav för samarbeten inom autism-forkningen.

Rimland såg en koppling mellan kombinationsvacciner (MMR) och autism. Han menade kombinationsvaciner överbelastade immunsystemet, och att det i sin tur gav biologiska effekter som orsakade autismen. I sina nätverk samlade han in observationer från mängder av föräldrar till autistiska barn, där de såg att tillskott av vitamin B6 och magnesium gav radikal förbättring för väldigt många barn.

Med hans egna ord: ”Vitamin B6, when given in large amounts, especially when given with moderate amounts of magnesium and the other B vitamins, can safely bring about substantial improvement in a significant proportion of children and adults diagnosed as autistic. The improvement is seen not only in behavior but also in laboratory measurements of brain waves and urinary constituents.” Senare har en mängd forskningsrapporter berättat om hur brist på vitamin B6 påverkar hjärnans funktion.

Man måste veta hur man använder näringstillskott

Innan någon får för sig att testa tillskott av vitamin B6, måste det tilläggas att vitamin B6 i höga doser kan vara skadligt. Istället ska man ta tillskott av P5P (Pyridoxal 5-phosphate ), det är säkert att ta även i de doser som behövs vid allvarlig brist. Magnesium måste tas i biotillgänglig form, som malate eller citrat. Mer om hur man behandlar brist på b-vitamin och vilka magnesium-tillskott man bör ta i senare blogg-inlägg.

Ser korrelationer, men har inte helheten klar för sig ännu

Rimland trodde att problemet med vacciner var tillsatsen av kvicksilver. Dagens vacciner använder inte längre kvicksilver utan andra tillsatser, utan att frekvensen av autism har gått ned. Det är dock intressant att han pekade på kombinationsvacciner och deras verkan på immunsystemet! Det kan finnas anledning att undersöka denna kopplingen närmre. Hans observationer om en koppling mellan vacciner och autism kan naturligtvis vara korrekta även om hans första gissning på kvicksilver som orsakssamband inte visade sig vara rätt! Intressant också att han tidigt experimenterade med kelering (ta bort tungmetaller) genom ämnen som TTFD, ALA, DMPS, DMSA m fl. Dessa ämnen påverkar nämligen vår biokemi också på andra sätt än genom att eliminera tungmetaller. Även hans observationer runt candida och antibiotika ska vi återkomma till i senare inlägg!

Referenser

Rimland, B. (1987). Megavitamin B6 and Magnesium in the Treatment of Autistic Children and Adults. In: Schopler, E., Mesibov, G.B. (eds) Neurobiological Issues in Autism. Current Issues in Autism. Springer, Boston, MA. https://doi.org/10.1007/978-1-4899-1992-2_21

Wikipedia om Bernhard Rimland

The Guardian Runa över Bernard Rimland

J Nutr. 1993 Jan;123(1):20-6. Brainstem auditory evoked potential interwave intervals are prolonged in vitamin B-6-deficient cats.

Y Ogawa et al, ”Vitamin B6 deficiency augments endogenous oxalogenesis after intravenous L-hydroxyproline loading in rats”, March 2007, Urological Research 35(1):15-21 DOI: 10.1007/s00240-006-0076-y

Salyer WR, Salyer DC. Thiamine deficiency and oxalosis. J Clin Pathol. 1974 Jul;27(7):558-9. doi: 10.1136/jcp.27.7.558. PMID: 4371254; PMCID: PMC475395.

RH Waring, LV Klovrza, ”Sulphur Metabolism in Autism”, J Nutr & Environ, 10(1), 25-32, Jul 2009

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Mat och Beteende: Ett nytt syn på vårt psyke

En strikt kaseinfri diet fick depressionen att lyfta, jag kände mig som en badboll som studsat upp över ytan

Om hur biokemiska obalanser påverkar oss

Jag var runt 30år när jag bestämde mig för att ta itu med min krånglande mage. Jag hade kolik som spedbarn, och 30 år senare hade det inte gått över. Det måste nog vara något jag åt, kanske varje dag?! Jag läste på om matallergier, och började med en eliminationsdiet. Snart stod det klart att det absolut värsta var mjölk och mjölkprodukter. Jag lärde att det finns två olika sätt att reagera på mjölk, mjölkallergi och laktosintolerans. Tyvärr skulle den lärdomen kosta mig dyrt, för jag hade varken allergi eller laktosintolerans. Det tog ett extra år att lista ut att jag reagerade på mjölkproteinet (kasein), eller snarare på så kallade opiöida peptider.

När jag försto att världens främsta expert på opiöida peptider -Karl Ludvig Reichelt- höll till på Rikshospitalet i Oslo, bestämde jag mig för att kontakta honom. Jag möttes av ett trångt kontor där vetenskaplig litteratur i pärmar uppmärkta med kinesiska tecken kantade alla väggar. Långa kolumner för att göra biokemiska analyser hängde utanpå bokhyllorna. Mitt i kontoret stod en jättelik, leende man som välkomnade mig och glatt berättade om sin forskning och om sina kliniska studier. Kort innan hade han avslutat en banbrytande studie om dietbehandling av autistiska barn på institution. Efter ett år på en gluten- och kaseinfri diet hade barnen utvecklats kraftigt, de blev mer verbala, kommunicerade på ett annat sätt, interagerade mer och autistiska drag minskade avsevärt.

Dessa barnen hade alla biokemiska obalanser i kroppen. Deras kropper klarade inte av att bryta ner proteiner från gluten och kasein (mjölkprotein), och det blev kvar en giftig restprodukt som påverkade hjärnan och nervsystemet. De utvecklade autism därför att kroppen blev förgiftad av mjölk och bröd!

Att mat påverkar vårt beteende och våra tanker är ingen nytt!

Egentligen inte så märkligt att mat påverkar vårt beteende. Kalle hade arbetat med Asbjörn Fölling som på 1930-talet upptäckte att vissa barn fick hjärnskada av aminosyran fenylanalin. Det tog runt 30 år innan läkarkåren accepterade hans forskning och hans slutsatser. Idag kallas sjukdommen PKU (phenylketonuria) och alla nyfödda i hela västvärlden testas direkt efter födseln, så att dessa barn kan sättas på diet innan hjärnan blivit skadad. Med rätt diet utvecklas barnen normalt, men äter de som vi andra blir de allvarligt intellektuellt utvecklingsstörda. På 30-talet var PKU den vanligaste orsaken till intellektuell utvecklingsstörning.

Autism kan behandlas!

Genom Kalle mötte jag många som genom diet kraftigt hade reducerat sin autism. Ett par hade en autistisk, non-verbal son. De hade hört om dieten, men tyckte det lät för långsökt. Först när sonen var 8 år, sattes han på gluten- och mjölkfri diet. De hade i flera år gjort allt för sonen, men utan att kunna bryta genom autismen. Med en gluten- och mjölkfri diet hände undret. Hans stolta pappa fick tårar i ögonen när han berättade hur han en dag kom hem från jobbet och möttes av sin sons glatta hälsning: ”Hej Pappa!”. Efter några månader på diet fick sonen ett språk! En tjej på min egen ålder hade växt upp på institution, men fick prova en gluten- och mjölkfri diet. Hon flyttade till egen lägenhet och fick ett jobb, och ett normalt liv.

Egna erfarenheter

Själv började jag leva på strikt diet, helt utan spår av kasein/mjölkprotein. Det var svårt! Gjutjärnspannan innehöll gammalt mjölkprotein, jag köpte en ny stekpanna. Som fattig student återanvände jag gamla förpackninger för matrester, men upptäckte att några av dem läckte mjölkprotein till den mat jag förvarade där. Som ni förstår, några av oss är superkänsliga, och effekten av dieten kan försvinna om man inte är riktigt strikt.

Allt eftersom tiden gick förstod jag att det inte bara var magen som blev bättre av mjölkfri kost. Jag kände mig som en badboll någon hållit en meter under vattenytan och sedan släppt så det studsade högt upp över vattnet. Där flöt jag runt högt över ytan, allt var glatt och roligt! Jag älskade livet! Varje felsteg i dieten påverkade mig, jag blev ’låg’, ledsen, känslig, deppig. Det tog dagar att hämta sig även efter minimala mängder kasein. En dag vid ett köpcenter såg jag en parkeringsbot på bilen. Jag beslöt mig för att ta mitt liv, det var ändå inget att ha. Fast på vägen hem, kom jag att tänka tå att det nog var mjölken som talade. Efter den insikten kunde jag tänka bort de mörka tankerna varje gång de kom. De var inte mina. De kom med mjölken och försvann efter några dagar på strikt diet. För varje gång jag trillade ner i mitt svarta hål blev det tydligare hur kropp och psyke hör samman. Jag led av en somato-psykisk sjukdom. Att äta mat jag inte tålde gav mig psykisk smärta.

”Somato-psykiska sjukdomar”, sa Kalle, ”det är väldigt vanligt”. Det som förr kallades psyko-somatisk borde i de flesta fall snarare kallas somato-psykisk. Det är det som händer med vårt soma, vår kropp, som påverkar psyket, inte tvärt om!

Karl Ludvig Reichelt i sitt lab, där han analyserande peptider i urin för att hitta grundorsaker till mental ohälsa som autism och ADHD
Kalle Reichelt utförde banbrytande forskning på sambandet mellan mat och beteende. Han visade hur en kost fri från gluten och kasein minskar symptom från autism och ADHD. Foto: Conem Council for Nutritional and Environmental Medicine

Allt handlar om biokemiska balanser

Kroppens ska kunde upprätthålla en exakt balans mellan olika biokemiska substanser. Om det blir obalans kan det påverka ditt psyke. Alla har upplevd det! Efter ett par koppar kaffe, – eller när vi inte får vårt morgonkaffe-, är det som en annan person kommer fram. Några glas vin, och vi blir gladare, eller kanske argare. Hangry säger man i USA, när blodsockret sjunker och aggresionen stiger. Droger, mediciner, det är mycket vi alla har upplevd att har påverkat oss båda fysiskt och psykiskt. För några kan helt vanlig mat göra att kroppen inte fungerar optimalt. Det kan bero på näringsbrister, eller enzymdefekter, eller att vissa av kroppens biokemiska reaktioner sker för snabbt eller för långsamt. En obalans uppstår. Med rätt diett eller med kosttillskott kan man ofta få rätt balans igen. När man blir mer välbalanserad, händer många positiva saker; smärta försvinner, nattsömnen blir bättre, man tänker klarare, magen och matsmältningen fungerar, man blir gladare!!

Mat är bara en liten del av pusslet

Idag har vi kommit mycket längre med att förstå sambandet mellan mat och beteende. Vi har lärt mer om sulfat-metabolismen, om oxalater, salicylsyra, fenoler och om många olika näringsbrister. Vården säger att man inte har näringsbrister om vi äter ett allsidig kost, men som ni förstår är våra kropper olika. Jag hade kraftiga näringsbrister som gav mig symptom (depression) som vården aldrig kunde hjälpa mig med. Autister har i de flesta fall näringsbrister, ADHD kan ha samband med näringsbrister. Mer om detta i senare inlägg! När vi äter den mat våra kropper behöver, och tillför de ämnen våra kropper har brist på, kommer kroppen och därmed knoppen att må bättre!

Några referenser:

Jørgen Klaveness om sin autistiske sønn og kosthold som endret alt.

Knivsberg AM, Reichelt KL, Høien T, Nødland M. A randomised, controlled study of dietary intervention in autistic syndromes. Nutr Neurosci. 2002 Sep;5(4):251-61. doi: 10.1080/10284150290028945. PMID: 12168688.

Akhter M, Khan SM, Firdous SN, Tikmani P, Khan A, Rafique H. A narrative review on manifestations of gluten free casein free diet in autism and autism spectrum disorders. J Pak Med Assoc. 2022 Oct;72(10):2054-2060. doi: 10.47391/JPMA.3971. PMID: 36660995.

https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/om-kunskapsdatabasen/sok-bland-sallsynta-halsotillstand/fenylketonuri