Publicerad 3 kommentarer

Kronisk Candida – ångestskapande obalans

Candida- En grundorsak till flera psykiska diagnoser

Candida, obalans i tarmfloran, kan visa sig vara bakomliggande orsak till allvarliga diagnoser som depression, ME, CFS, RA, Ångest och flera andra kroniska sjukdomar.

Candida, en svamp som alla normalt har i kroppen kan ge allvarliga symptom och kronisk sjukdom hos vissa personer. Även om alla människor normalt har candida och en mängd andra svampar i mag-tarm-kanalen, kan candida bidra till allvarliga bekymmer hos vissa predisponerade individer. Dock är svampen oftast helt ofarlig. Det är endast när den blir invasiv och bildar mycel genom tarmväggen (’läckande tarm’) som belastningen på kroppen kan bli för stor. I motsats till vad många tror, kan den bästa behandlingen av candida vara att undvika svampdödande läkemedel. Istället bör man ställa sig frågan varför candida har blivit invasiv och jobba med underliggande orsaker.

Själv fick jag diagnosen Candida på 80-talet som svar på en kronisk diarré.  En holistisk läkare berättade för mig om ’Candida’, och lite avvaktande reflekterade jag över diagnosen. Dock fick jag ett recept på Nystatin, ett svampdödande medel som den gången gavs som löst gult pulver i gelatinkapslar. Det tok bara dagar innan jag såg effekt; mitt sömnbehov minskade från 12 timmar/dag  (!) med 15 minuter/dag under de första två veckorna. Emellertid hamnade jag till sist på akuten med misstänkt hjärtinfarkt. Och svampen försvann bara tillfälligt.

Candida är en allvarlig sjukdom, och bör inte behandlas på egen hand om man inte själv är väl insatt i vad som gäller!

Själv hade jag i och för sig en läkare, men han hade inte kunskapen. Människor med mycket candida får det vi kaller die-off, när svampen dör lösgörs toxiner som kan ge kraftiga symptom. Fortfarande tycker jag man ska ifrågasätta läkare som behandlar candida med svampdödande medel. Felaktig behandling av candida kan ge allvarliga hälsoskador och ledar oftast inte till att svampen försvinner mer än tillfälligt. Läs därför noggrant genom hela detta blogginlägg och fundera noga innan du eventuellt bestämmer dig för att behandla candida hos dig själv eller någon familjemedlem! Mycket har hänt inom detta området på senare år.

Symptomer för candida

Du har säkert läst om candida på andra sajter innan du kom hit, annars kan du prova några av dessa sidor:

4 health    Magkliniken   Hälsa som livsstil   Doktorn

Förutom magbesvär, brukar man lista upp trötthet, flytningar, klåda, vit beläggning på tungan, allergier och olika psykiska och neuropsykiatriska besvär. Alla dessa kan sannolikt även ha andra orsaker.

Hur man kan vara säker på att candida ligger bakom

Det vore bra att få en säker diagnos på att det är just candida som ligger bakom besvären! När du googlar på candida, kommer du säkert över sidor som berättar för dig att candida-överväxt beror på en antibiotikakur eller för mycket skräpmat. Bara du äter hälsosamt och tar bort socker någon månad blir du frisk. Det är säkert sant för de som har en lätt, ytlig överväxt.  Har du hittat till denna sidan, så har du troligen större besvär och hjälps inte alls av dessa råd. Ingen utvecklar allvarlig depression för att de tog en kort antibiotikakur på några dagar. Vore det så skulle hela världen vara full av människor som var sjukskrivna för depression eller trötthetssyndrom. Det är faktisk bara en lite undergrupp som utvecklar allvarlig candida, och tillhör du den kan du få överväxt av invasiv candida även utan att ta antibiotika eller äta stora mängder socker. Sannolikt beror det på genetiska förutsättningar eventuellt i kombination med näringsbrister, diet och mediciner. Mer om det senare.

För att vara säker på att det är candida som ligger bakom dina besvär kan du ta vissa diagnostiska test. Det finns många tester, inte alla ger tillförlitliga resultat. En möjlighet är att göra ett avföringsprov och leta efter candida där. Alla normala människor har viss mängd candida i tarmen, så att man hittar candida i avföring betyder inte med nödvändighet att du har överväxt. Har du överväxt av invasiv candida sitter svampen fast i tarmväggen fram till dess att den dör. Därför är det inte säkert att det kommer finnas candida i avföringsprovet även om du har den allvarliga invasiva formen som ger besvär. Det krävs stor erfarenhet och skicklighet att tolka ett avföringsprov rätt. Dessutom är det främst den ytliga candidan som man ser i avföringsprov, den som inte är så farlig. Den candida som ger symptom sitter fast i tarmväggen och lossnar inte och är svår att fånga i avföringsprov. Problemet är nämligen att den har bildat mycel  (svamp-rötter) som penetrerer tarmväggen, ger läckande tarm och därmed kommer mer svamptoxiner över i blodet.

Ett annat alternativ är att mäta halten av arabinose. Enligt de som säljer testet producerar candida arabinose, så om halten av arabinose i urin är hög är det ett tecken på candidaöverväxt. Detta kan testas genom att göra ett OAT, Organic Acid Test.  Tyvärr är testet rätt dyrt, ligger 2017 på ca 260$. Dessutom tar det runt 3 veckor att få svar. Testet är dock omdiskuterad, då vissa menar att arabinose inte behöver bero på candida eller alls ha samband med candida. En bra vetenskaplig referens på detta hittar inte jag, och ifrågasätter därför metoden.

Sedan finns ett enkelt hemmatest: ta ett glas vatten och spotta i det. Titta hur det utvecklar sig över tid. Bildas det långa strängar med saliv som långsamt sjunker ner i vattnet eller salivet lägger sig på botten är det ett tecken på candida. Saliv som fortsätter flyta på ytan indikerar en bra balans i tarmfloran utan svampöverväxt. Jag vet inte hur bra testet är, men det är enkelt att göra själv hemma och billigt.

Sedan kan man förstås gå på symptom; sötsug, allergier,trötthet eller svampinfektioner i olika delar av kroppen kan alla indikera svamp. Vaginella svampinfektioner, svamp i hårbotten, hud, örongång, naglar etc är en alla indikationer på svamp och ju flera ställen i kroppen där du har en påvisat svampinfektion, ju starkare är indikationen på att du även har svampöverväxt i tarm. Givetvis kan det finnas massor av andra orsaker till dessa symptomen också. Därför brukar jag vara pragmatisk; prova att köra strikt LCHF (också kallad ketogen kost) en tid, typ 2 veckor, och se hur din kropp reagerar. En normal kropp bör klara av en vecka på LCHF. Får du kraftiga reaktioner, ofta i form av att det som var jobbigt förr blir ändå mer jobbigt, så är du på rätt spår. Då har du en ”die-off” reaktion, för att svampen dör och utsöndrar extra stora mängder svampgifter under en tid. Var uppmärksom på att amerikanska sidor som skriver om ketogen kost beskriver en trendig variant som ofta ger extrema mängder oxalat i kosten.

Systemisk eller invasiv candida

I en frisk kropp lever candida, och andra svampar, på tarmslemhinnan och hjälper din kropp med matsmältningen. Det är för det mesta helt ofarligt. Men i vissa fall kan svampen bilda mycel (’rötter’) som går genom tarmväggen. Det kallar vi ’läckande tarm’, för det gör att större matmolekyler, toxiner och annat lättare går över i blodet. Detta verkar lättare hända om du har underskott på biotin. Läsar man på om biotin, kan man få intryck av att ingen har brist på biotin. Som så ofta, finns det invidiver som har genvarianter och en avvikande biokemi. Biotin som kosttillskott är helt ofarligt, det kan knappast överdoseras. Här under ser du en bild av två odlingar av candida, den till vänster växer i ett medium där det finns biotin, i skålen till höger fattas biotin. Utan biotin bildas mycel, med biotin växer candida snällt som en ytlig rund svamp.

candida bildar mycel vid brist på biotin

REF: Yamaguchi H. Sabouraudia. 1974 Nov;12(3):320-8. Mycelial development and chemical alteration of Candida albicans from biotin insufficiency.

Hos personer med brist på biotin, är risken att candida bildar mycel och tränger genom tarmväggen. Då får man läckande tarm, där mer toxiner kommer över i blodet. Candida kan lättare sprida sig till andra delar av kroppen. Ett riktigt bra tips om man har problem med candida är därför att ta tillskott av biotin. Som alltid bör man börja försiktigt med låga doser och bara långsamt öka. Risken är annars att man får starka biverkningar. Hos några ger det stark die-off när svampen dör. Kanske är det därför det ofta varnas för ”allergiska” reaktioner mot biotin, men alla har alltid biotin i kroppen så man borde inte kunna vara allergisk mot något kroppen ständigt producerar själv. Däremot kan det vara viktigt att börja väldigt försiktigt, då de med stor brist kan reagera kraftigt när mängden biotin i kroppen ökar. Normalt kan man börja med 1mg, och öka varannan vecka, men ev. kan man börja även mer försiktigt. Några upplever att de mår bättre när biotindosen kommer upp på nivåer som 40-60mg/daglig fördelat på 2-3 dagliga doser. När candida inte längre tränger genom tarmväggen blir den ofarlig för oss, och det finns ingen anledning att döda den. Samtidigt är det viktigt att ta tillskott av B-vitaminer, gärna i aktiv metyllerad form. De flesta behöver även tillskott av magnesium och zink.

Oxalater som grundorsak till kronisk candida

Medan några får candida av upprepade antibiotika-behandlingar och/eller en diet full av snabba kolhydrater, behöver detta inte alls vara fallet för de med kronisk candida. Snarare kan genetiska förutsättningar för att bli av med gifter vara nedsatt. Det är väl värt att läsa på om oxalater om candida är ett problem. Många försöker nämligen att döda candida med diet (du kommer dö innan svampen dör) eller med mediciner. Tyvärr visar det sig att båda lokalverkande mediciner som Nystatin och systemiska som Diflucan inte är så bra i längden. Visst är de effektiva i att döda svampen, men då miljön i tarmen inte ändras kommer svampen snabbt tillbaka, och ofta starkare för varje gång då tarmväggen förstörs under behandlingen. Istället har det ofta visat sig att de som försöker reducera mängden oxalater i kroppen klarar att skapa en frisk tarm där candida inte längre blir invasiv. När man reducerar mängden oxalater kan man bli rejält sjuk första tiden, så man måste gå långsamt fram. Rekommendationerna är att bara minska oxalathalten i maten med 5-10%/vecka. Det kan ta ett antal veckor att trappa ner. Medan nedtrappningen pågår och ytterligare något halvår är det vanligt att kroppen ’dumpar’ oxalat och under dessa dagar mår man sämre. Men undan för undan försvinner oxalaterna från kroppen och hälsan tar dess plats! Samtidigt är det viktigt att ta tillskott av aktiva B-vitaminer, zink, magnesium och biotin.

För några kan det vara viktigt att prova att ersätta tiamin, vitamin B1 med alternativa former som Allitiamin eller Benfotiamin. Några har nämligen svårt att få aktiva former för vitaminet in genom cellmembranet så även om det finns tiamin i blod/plasma kommer det inte in i cellerna. Det finns i dag inte tillförlitliga test som visar vilken form av tiamin som är bäst för en enskild människa, så man får helt enkelt prova sig fram med en burk Allitiamin eller Benfotiamin. Antingen ser man effekt inom några dagar (iaf inom ett par veckor), eller så behövs inte dessa specialvarianter av vitaminet. Som alltid, får du en negativ reaktion måste du rampa upp dosen försiktigt. En första negativ reaktion brukar betyda att du haft brist och att tillskott med tiden ger en positiv effekt.

Som du förstår, att bli av med candida på riktigt tar tid. Räkna med minst ett år. Fast långsamt kommer svampen att försvinna. Under tiden bör man vara måttlig försiktig med snabba kolhydrater, gradvis reducera oxalatnivåer i dieten, ta tillskott av biotin och andra näringsämnen som man kan ha brist på. Det finns ingen anledning att vara försiktig med att äta svamp om du inte är allergisk, istället bör man gradvis reducera matvaror med högt oxalatinnehåll som spenat, kakao, svart te, sötpotatis, nötter, rödbetor med mera.

Candida brukar bli lättare i takt med att oxalater försvinner från kroppen, normalt tar det 3-9 månader beroende på hur mycket som varit lagrat i kroppen. Under tiden kommer symptomen gradvis minska, även om utrensningssymptom kan göra allt värre under den första tiden.

Gillar du vår blogg? Tycker du att sidan ger bra information? Skulle du ha betalat för att få samma information från en läkare eller från en bok? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha kr 50 till 0765 855 405, skriv gärna meddelandet: ”gåva”.

Publicerad Lämna en kommentar

Opioida Peptider

Under matsmältningen bryts proteiner ned till mindre protein-fragment, peptider, och vidare till aminosyror, som kroppen kan ta upp och nyttogöra sig. Några av dessa peptider är opioida, det vill säga att de har en verkan som liknar opiumets (morfinets) inverkan på kroppen. De olika peptiden har dock lite olika verkan. På kort sikt kan ett överskott av opioida peptider leda till övergående mentala störningar som hallucinasioner, paranoia, social isolation, depression eller ångest, beroende på vilka peptider kroppen har ett överskott av. Höga nivåer av opioida peptider över lång tid kan ge bestående hjärnskador.

Precis som man blir beroende av opium och morfin, blir kroppen också beroende av opioida peptider. Man blir ’hög’ på mjölk och mjöl om man är proteinintolererant. Därför är många proteinintoleranta mycket förtjusta i just denna typen mat. Några dricker många liter mjölk om dagen. Några vill bara äta bröd och pasta. Ett starkt begär efter mat som innehåller kasein eller gluten kan vara ett starkt tecken på proteinintolerans.

Då diet gör att man inte längre får opioida peptider, får kroppen abstinenssymptom. Det fungerar på samma sätt som för knarkare. Första tiden på diet kan vara besvärlig, och alla psykistriska symptom kan förstärkas. Man mår dåligt, även fysiskt. Det är ett stort steg i rätt riktning som visar att kroppen håller på att rensa ut gifterna. Efter några veckor är det över. Därför är det viktigt att man inte hoppar av dieten för tidigt, det tar tid att återställa allt.

Opioida peptider kommer i första hand från gluten och mjölkprotein (kasein), men även hemoglobin (blod-protein) och soja kan ge upphov till opioida peptider. Läs mer om olika opioida peptider HÄR.

Publicerad Lämna en kommentar

GFCF Gluten och Mjölkfri Diet

Gluten och mjölkfri mat

rundstenen i behandling av proteinintolerans är att leva på en gluten- och/eller kaseinfri diet. Om man primärt reagerar på gluten eller på kasein kan ses från urin-analysen, men då resultatet av denna också beror på vad man ätit veckorna innan analysen kan det vara klokt att börja med att ta bort båda under en utvärderingstid. Det stora flertal som har proteinintolerans reagerar både på gluten och kasein. Vad man reagerar mest på, kan man ofta gissa sig till utifrån de symptom som starkast gör sig gällande.

Gluten förekommer i  våra vanliga sädesslag: vete, råg och korn. Mat som är märkt som naturligt glutenfria är lämpliga. Havre är i princip glutenfritt, men då det ofta förekommer att odlingen (åkeren) innehåller små mängder vete och havren oftast förpackas i fabriker som även hanterar vete, räknas inte havre som glutenfritt med mindre det kommer från särskillda åkrar där man aldrig odlat vete, och odlingen har tagits om hand i en fabrik där det inte samtidigt hanteras vete.  När man tar bort dessa spannmål måste man ta bort bröd, pasta, kakor men även tänka genom alla hel- och halvfabrikata som kan innehålla gluten. Det kan gälla korv, pajer, färdigrätter, såser, pastejer, pizza, lakrits med mera. Dessutom, om man delar kök med någon som äter gluten bör man ha olika skärbrädor och egna paket med bordsmargarin.

Nu kommer den svåra biten, då vi alla är individer, som reagerar olika starkt och tål olika stora mängder föroreningar i maten.

Reagerar man bara lite på gluten, kan nog havre fungera, men det är individuellt och man får prova att äta bara lite havre efter en längre tid – några veckor – på glutenfri diet. Personer med ’lätt’ proteinintolerans, alltså de med bara lätta symptom och gärna  problem av typen depression, ångest, koncentrationsstörningar, kan  ofta tåla små mängder gluten och använda havre, soja och vetestärkelse. Även om man reagerar på havegryn, kan havremjölk fungera, den är nästan glutenfri.

Några är mycket känsliga. Det gäller i första hand de som också mår sämst av gluten. De flesta med allvarliga diagnoser, som autism och schizofreni, verkar reagera även på mycket små mängder gluten. Tillhör man denna katagorien bör man även vara försiktig med mat som är märkt som glutenfri, då den ofta innehåller vetestärkelse, havreprodukter eller andre källor till spårmängder av gluten.  Vetestärkelse är vanligt i ’glutenfri’ mat, men innehåller små mängder gluten. Dock så lite att gruppen med celiaki oftast inte reagerar, varför den kallas ’glutenfri’. Många med proteinintolerans tål betydligt mindre gluten innan de

 

Men vad kan man äta då?

Att må bra med GFCF-dieten innebär i praktiken att man oftast måste undvika hel- och halvfabrikat. Däremot går det bra att äta rent kött, fisk, ägg, grönsaker, frukt, nötter och frön.  Glutenfritt bröd (utan mjölk!) går bra, men tänk på att det kan vara bakat med vetestärkelse, som många med proteinintolerans reagerar negativt på. Mjölken kan gärna bytas ut mot olika sorters mjölkfri växtmjölk, men några med proteinintolerans reagerar även på soja. Här måste man tyvärr prova sig fram då detta är individuellt. Havrebaserade produkter kan innehålla små mängder gluten. Enligt Oatley (som tillverkar havreprodukter) ligger glutenhalten i deras produkter under 100 ppm vilket torde vara tillräckligt  för de flesta med celiaki men  om man är proteinintolerant och känslig är även den  halten för hög. Däremot går rismjölk bra, liksom mandelmjölk, hasselnötsmjölk och liknande. Det finns gluten- och kaseinfria alternativ till nästan all mat:
soja- och havreglass finns i alla större affärer, men tänk på att både soja och havre kan ge symptom för känsliga individer. Det finns kokosglass naturell och med fruktsmak att köpa på nätet. Sorbet kan också användas.
soja och havre ’grädde’ kan användes för att göra egna gräddsåser. Alternativt kan man  använda ris eller kokos’grädde’, det finns även som vispgrädde som blir riktigt fluffig och smakar gott. Risgrädden är oftast lite söt i smaken och kanske inte så bra till gryter, men kokosgrädden går bra till nästan all mat. Man kan också göra ’grädde’ baserad på mandel, hasselnötter eller cashewnötter.
alternativ mjölkfri ost påminner inte riktigt om vanlig ost, och fungerar inte likadant när den värms upp. På senare tid har det kommit ’ostar’ som fungerar att smälta till lasagne etc.  Det finns goda mjukostar baserade på soja. Sojamjölsbaserad parmesanost, ”grattugiato” smakar mycket likt originalet och är god till pasta, men innehåller soja.  Det finns även     rismjölk-ost, ost gjord på cashew och på mängder av alternativa råvaror.

Publicerad Lämna en kommentar

Att leva med proteinintolerans

Tror du att du reagerar på mat som mjölk och mjöl? Eller undrar du om din nedstämthet, eller barnens bokstavskombinationer kan lindras? Ett bra första steg är att göra en urinanalys. Urinanalysen kan inte göras efter att man har påbörjat dieten, då gifterna lakas ur kroppen under dieten och inte längre kan spåras i urinet. Kom ihåg att skriva om du går på några mediciner, då vissa mediciner mot depression, psykoser etc. kan bryta ner peptider och påverkar tolkningen av peptidurinanalysen. Har man en bra läkare är det bra också att utesluta celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom och liknande. De fleste med glutenintolerans har  inte celiaki, och hur känslig man är för mängden gluten man tål har inte att göra med om man har celiaki eller ej.

Har man en bra läkare, och magproblem, är det också bra ifall man kan testa allergier genom blodprov. Och har man länge gått med dålig matsmältning är det bra att kolla eventulla näringsbrister.  Dock måste man sätta upp en tidgräns: om man i, säg, ett år har försökt att inte göra något alls och det inte har fungerat, kan man ju fundera på att i stället försöka med diet.

Många som mår dåligt, tycker det verkar krångligt med diet. Numera finns det enzymer på marknaden som tar bort behovet av diet för det stora flertalet, men de koster pengar. Man får inte heller snåla för mycket, då en för låg dos gör att man inte blir bättre. Vanliga matsmältningsenzymer fungerar inte, utan man måste ta proteaser. De finns bara att köpa på ett ställe i Sverige idag; Glutenochmjolkfri.se.

Responsen på diet och enzymbehandling är individuell, men en riktlinje kan vara att man de första 1-2 veckorna märker en försämring som beror på abstinens. Det är inget skämt: de flesta mår sämre till en början. Sedan kommer man långsamt tillbaka till där man var innan dieten. När det har gått längre tid, — 4-8 veckor bör man se en tydlig skillnad. För några kommer en tydlig förbättring redan efter några dagar, för andra tar det längre tid. Några menar mjölk försvinner på ett par dagar, men för andra kan det ta månader att bli bra. Gluten har ofta en långsam respons, förbättringen kommer så gradvis att det kan vara svårt att själv märka att man mår bättre.

Man bör också tänka på att undvika ämnen i maten som verkar som peptidasehämmare, alltså ämnen som generellt försvårar nedbrytning av mat. Det gäller konserveringsmedel som bensoater, som vi finner i lingon, honung, acetylsalicylsyra (värktabletter), hjortron med mera. Även färgämnen som azofärgämnen försvårer matsmältningen kan kan förvärra symptom på t.ex. hyperaktivitet.